KLAGOMÅL: Sveriges Dövas riksförbund lämnar in klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas ungdomsförbund (SDUF) har i samarbete med föreningen Med lagen som verktyg lämnat in ett klagomål mot Sverige till den FN-kommitté som övervakar att staterna följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen).

Organisationerna skriver i pressmeddelandet att Sverige har kränkt en arbetssökandes rättigheter enligt Funktionsrättskonventionen. Jur. dr Rickard Sahlin var den mest kvalificerade av de sökande till ett lektorat i offentlig rätt som utlystes 2015, men trots det avbröts tillsättningen med hänvisning till att kostnaderna för teckenspråkstolk skulle bli för höga. Fortsätt läsa ”KLAGOMÅL: Sveriges Dövas riksförbund lämnar in klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning”

SEMINARIUM: Anti-diskriminering är centralt för de mänskliga rättigheterna

Kris Gledhill

Som ett led i sitt arbete med ökad internationalisering bjöd Juridicum vid Stockholms universitet in professor Kris Gledhill från AUT Law School, Auckland, New Zeeland att tala vid ett seminarium den 5 februari (2018). Fortsätt läsa ”SEMINARIUM: Anti-diskriminering är centralt för de mänskliga rättigheterna”

INTERNATIONAL EVENTS: Using the Law as a Tool for Social Change May 28-31 2018

Invitation to International Conference on Using the Law as a Tool for Social Change the 30th of May 2018

Disability activists, legal professionals, law students and instructors, and others working against discrimination on the grounds of disability are invited to share and discuss experiences using legal casework and strategic litigation to implement the rights of persons with disabilities.

Fortsätt läsa ”INTERNATIONAL EVENTS: Using the Law as a Tool for Social Change May 28-31 2018”

INTERVJU: Kerstin Burmans processföring satte stopp för tvångssteriliseringar

Intervju med juristen Kerstin Burman som vunnit flera fall åt hbtq-rörelsen och tycker att diskrimineringslagen bör ses över när det gäller vilket fourm som dömer om diskriminering i arbetslivet.

Kerstin Burman
Kerstin Burman FOTO: Emil Erdtman

Kerstin Burman är jurist på LO-TCO Rättsskydd, där hon driver fall åt fackförbundens medlemmar. Hon berättar att de inte får in så många fall som rör funktionsnedsättning.
—Många vet kanske inte att vi tar upp alla typer av frågor som rör arbetslivet, säger hon. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Kerstin Burmans processföring satte stopp för tvångssteriliseringar”

CIVILSAMHÄLLE: Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag

Till Anmälningstjänsten har det kommit in 46 anmälningar från personer som använder ledarhund och nekats inträde till affärer, restauranger, bussar, gym, kyrkor, biografer, teatrar och konsertlokaler. Synskadade har nekats anställning och utbildning med hänvisning till att de använder ledarhund. Fortsätt läsa ”CIVILSAMHÄLLE: Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag”

REPORTAGE: Caroline anmäler diskriminering varje dag

Caroline van Mourik
Caroline van Mourik

Caroline van Mourik bor i Stockholm och har rörelsenedsättning, en lättare synnedsättning samt infektions- och doftkänslighet. Hon är rådgivare för projektet Lagen som verktyg som bland annat är ute och informerar om att bristande tillgänglighet sedan 2015 räknas som en form av diskriminering. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Caroline anmäler diskriminering varje dag”

REPORTAGE: Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål

Sid Wolinsky
Sid Wolinsky

Sid Wolinsky var en av talarna på Lagen som verktygs konferens den 24 november 2016. Hans föredrag finns med svensk och engelsk text. Adolf Ratzka gjorde också en intervju med Sid. Denna artikel bygger på den intervjun och Sids föredrag.

Sid Wolinsky är 80+ och kan se tillbaka på ett långt yrkesliv som advokat ”med lagen som verktyg”. Under universitetsåren i Berkeley, Kalifornien träffade han Pat Kirkpatrick, som vi också har en artikel om. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål”

REPORTAGE: Fundraising bygger starka organisationer

Bild på Pat Kirkpatrick
Pat Kirkpatrick talar om fundraising inom ideella organisationer

Pat Krikpatrick var från början engelskalärare, men har de senaste 30 åren arbetat med insamling – eller fundraising som det också kallas – för ideella organisationer. Innan hon gick i pension jobbade hon under 17 år som fundraiser på organisationen Disability Rights Advocates, som hon och hennes man, advokaten Sid Wolinsky, grundat för att motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Fundraising bygger starka organisationer”

CIVILSAMHÄLLET: DHR:s arbete med strategisk processföring

Rasmus Isaksson intervjuas av Emil Erdtman
Rasmus Isaksson intervjuas av Emil Erdtman

Tillgänglighetsmarschen och Torsdagsaktionen var den svenska funktionshindersrörelsens metod att kräva en skärpt diskrimineringslagstiftning som även inkluderar otillgänglighet som en form av diskriminering. Fortsätt läsa ”CIVILSAMHÄLLET: DHR:s arbete med strategisk processföring”

REPORTAGE: Jungelins klagomål till FN

FN-parken i Genève
FN-parken i Genève

Efter Arbetsdomstolens dom i februari 2010 (som vi skrivit om tidigare) gick livet vidare för Marie-Louise Jungelin. Hon skilde sig (och bytte efternamn) och hade tre barn att försörja.
—Att fortsätta med rättsprocessen var inte högsta prioritet, säger hon.

Däremot tyckte Riksorganisationen Unga Synskadade (US) att det vore intressant att driva fallet vidare. Eftersom Arbetsdomstolens domar inte går att överklaga ansåg US att ärendet borde prövas i förhållande till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionshinderkonventionen). Denna antogs inom FN 2006 och började gälla i Sverige 2009 tillsammans med det tilläggsprotokoll som ger enskilda människor rätt att lämna in klagomål om brott mot Funktionshinderkonventionen.

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Jungelins klagomål till FN”

GUIDE: Strategisk processföring

Hur kan funktionshinderorganisationer  främja och skydda mänskliga rättigheter med hjälp av strategisk processföring?

Det räcker inte att ha rätt. Det gäller också att få rätt. Men hur ska en funktionshinderorganisation eller annan människorättsorganisation som vill förbättra situationen för sin målgrupp arbeta strategiskt med rättsfall? Strategisk processföring innebär att en organisation eller individ tar sig an ett rättsfall för att åstadkomma en bredare samhällsförändring.

En grupp arbetar gemensamt runt en dator
Fler organisationer borde jobba med strategisk processföring

Fortsätt läsa ”GUIDE: Strategisk processföring”

KONFERENS: Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg
Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Den 19 maj hölls heldagskonferensen ”Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg” i HSO Stockholms läns konferenslokal på S:t Göransgatan 82 i Stockholm. Konferensen var ett samarbete mellan projekten Med lagen som verktyg och Från snack till verkstad, som drivs av Handikappförbunden (och har inriktning mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – CRPD eller Funktionshinderkonventionen).

Fortsätt läsa ”KONFERENS: Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg”

AKTION: Kungliga slottet i Gamla stan i Stockholm

Adolf och Jamie framför trappa inne på slottet
Adolf Ratzka och Jamie Bolling på Kungliga slottet.

Nyligen inföll Sveriges nationaldag och många besökte det Kungliga slottet i Gamla stan i Stockholm, kanske vår allra främsta nationalklenod. Men är alla välkomna?

Förutom svenska medborgare fylls slottet dagligen av tusentals turister som här får en bild av Sverige och då även hur pass tillgängliga landets byggnader är. Kanske får utländska gäster själva uppleva att de inte kan ta sig fram på slottet. För hur tillgängligt är egentligen Kungliga slottet?

Föreningen Med lagen som verktyg begav sig dit den 3 juni tillsammans med det juridiska ombudet Carin Apelmo från Byrån för lika rättigheter. Adolf Ratzka och Jamie Bolling från föreningen äntrade porten och fick redan i biljettförsäljningen höra att stora delar av slottet är otillgängligt. Av tio öppna lokaler är sju otillgängliga för rullstolsanvändare. Det gäller bland annat Slottskyrkan och Rikssalen – ”om man inte kan få hjälp så att någon kan bära en upp”, säger receptionisten, som hoppas att ”det säkert går att ordna i framtiden”. Till Antikmuseet finns ingen ramp, så ”det är svårt i dagsläget”.

I vissa fall kan man inte ta samma väg som gående besökare. För att komma till museet Tre kronor måste man till exempel gå runt slottet och komma in via en annan ingång. Den typen av tillgänglighet där man särskiljer olika grupper är inte vad FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning avser, säger Carin Apelmo. Hon tycker att det kan vara ok med särskiljande, men påpekar också att denna typ av lösningar kan uppfattas som mycket kränkande av individen.

Slottet har olika funktioner och avdelningar, förklarade Lotta Günther som ledsagade oss genom salar och trånga passager. Förutom de öppna visningsvåningarna finns residensdel och statschefskontor, som ju också måste vara tillgängliga för gäster (och kanske även en åldrande statschef). Men förändringar tar lång tid på slottet. Hissen som ”skär rakt igenom det medeltida kärntornet” – och betjänar både kungens kontor och turister – tog 13 år att utreda. Alla åtgärder är successiva, sa Günther och tillade att olika lagar står i strid med varandra – till exempel kulturmiljölag och diskrimineringslag.

Carin Apelmo säger att det just är denna otydlighet som Sverige har fått kritik för av den FN-kommitté som övervakar hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning följs. Staten har åtagit sig att verka för full tillgänglighet på alla samhällsområden, men eftersom konventionen än så länge inte är svensk lag är det väldigt öppet hur den används och tolkas. Apelmo tycker att staten borde föregå med gott exempel och till exempel se till att statliga byggnader är tillgängliga. Problemet är att ansvarsfördelningen mellan myndigheter och instanser i samhället fortfarande är oklara.

Apelmo har frågat Myndigheten för delaktighet om vad som gäller för slottet. Myndigheten svarade att vilka åtgärder som är ”skäliga” att vidta alltid avgörs genom en helhetsbedömning där sådant som ekonomi, varaktighet i relation och nytta vägs in. Men Boverkets byggregler med krav på att ta bort ”enkelt avhjälpta hinder” gäller och för verksamhet som vänder sig till allmänheten gäller ytterligare krav.

För kulturhistoriska byggnader och byggnadsminnen finns dock begränsningen att åtgärder måste balanseras mot kulturhistoriska värden och byggnadens utformning. Vissa byggnader är dessutom säkerhetsklassade och då kan både ritningar och åtgärder omfattas av sekretess, vilket försvårar såväl granskning som utredning om förbättringar.

Att otillgänglighet sedan januari 2015 räknats som diskriminering har alltså inte förändrat så mycket, till exempel på Kungliga slottet i Stockholm. Det betyder att Sverige inte lever upp till den FN-konvention man ratificerat, säger Apelmo.

Diskrimineringsombudsmannen mottog nästan 300 anmälningar mot bristande tillgänglighet under 2015, men gick inte vidare med ett enda fall. För att något ska hända är det upp till den enskilde att anmäla diskriminering och försöka driva ärenden. Nu kommer Med lagen som verktyg diskutera om en formell stämningsansökan ska formuleras.

Bild och text: Emil Erdtman

PRESSMEDDELANDE: Slottet diskriminerar människor med funktionsnedsättning

Pressmeddelande 2016-05-31

Kungliga slottet i Stockholm brister i tillgänglighet trots lagstiftning som klassar brist på tillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättningar

Den nya föreningen Med lagen som verktyg planerar en stämningsansökan mot Kungliga slottet.

Som förberedelse för stämningsansökan testar och dokumenterar den klagande tillsammans med sitt juridiska ombud Kungliga slottets bristande tillgänglighet för personer som använder rullstol.

Plats: Kungliga slottet i Stockholm, Yttre borggården vid biljettförsäljningen
Tid: Fredag den 3 juni kl 11:00, tre dagar före svenska nationaldagen

Klagande Adolf Ratzka, ordf Med lagen som verktyg tel 0736510341 adolf.ratzka@independentliving.org

Juridiskt biträde Carin Apelmo, Byrån För Lika Rättigheter tel 08-750 77 60 info@likarattigheter.nu

Kungliga slottet – vårt gemensamma arv

Kungliga slottet brister i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar enligt sin egen hemsida. Av slottets tio lokaler som är ”öppna för allmänheten” är sju otillgängliga för användare av elektrisk rullstol

(Festvåningen, Bernadottevåningen, Ordenssalarna, Gästvåningen, Rikssalen, Gustav III:s Antikmuseum,Slottskyrkan) och fyra är otillgängliga för användare av manuell rullstol (Ordenssalarna, Rikssalen, Gustav III:s Antikmuseum, Slottskyrkan).

Kungliga slottet är ett centralt gemensamt kulturarv och en symbol för vår nationella identitet och gemenskap. Kungliga slottet är också en symbol för att inte alla är fullt välkomna i gemenskapen. Medborgare med funktionsnedsättningar fortfarande stängs av från stora delar av samhällslivet med sämre möjligheter till utbildning, arbete, fritid, relationer och familjebildning som följd.

Varför är Colosseum i Rom tillgängligt men inte Kungliga slottet?

Svenska och utländska exempel visar hur gamla miljöer kan anpassas varsamt och göras tillgängliga och inkluderande. Om Colosseum i Rom som byggdes år 70 e K kunde göras tillgängligt med modern hiss för några år sedan, varför kan man inte göra samma sak med Kungliga slottet från 1754 ?

Varför anmäler vi inte Kungliga slottet till Diskrimineringsombudsmannen?

Det vore lönlöst. 2015 tog Diskrimineringsombudsmannen emot 297 anmälningar om diskriminering p g a bristande tillgänglighet. 2015 valde DO att inte pröva ett enda fall rättsligt. Det nya tillägget till diskrimineringslagen där bristande tillgänglighet utgör diskriminering har hittills inte testats av DO en enda gång!

Varför grundade vi föreningen Med lagen som verktyg?

När DO inte testar om diskrimineringslagen i sin nuvarande utformning skyddar oss mot diskriminering måste vi som berörs hjälpa till. Föreningen Med lagen som verktyg hjälper sina medlemmar att kräva sin rätt med hjälp av pro bono jurister – om nödvändigt genom rättslig prövning.

För kommentarer från juridiska experter

Laura Carlson, juridiska institutionen Stockholms universitet tel 08 162549 laura.Carlson@juridicum.su.se

Stellan Gärde, Rättsnätverket mot diskriminering tel 070 6994049 stellan.garde@telia.com

Diskrimineringsombudsman presstjänst och pressjour 0736 82 82 10 media@do.se

Föreningen med lagen som verktyg mlsv.se tel 0736510341

Byrån För Lika Rättigheter likarattigheter.nu tel 08-750 77 60 info@likarattigheter.nu

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94