Artikel 19 handlar bland annat om inkludering och artikel 19c om tillgänglighet. Man kan säga att dessa två begrepp tillsammans möts i begreppet universell utformning – alltså varor och tjänster som fungerar för alla. Funktionsrätt Sverige driver ett projekt – Rätt från början, som arbetar med just de frågorna. Diana Chafik, projektledaren i Rätt från … Fortsätt läsa ”Utmaningar för Rätt från början och universell utformning”
Etikett: bristande tillgänglighet
Fastna inte i dina känslor!
När Egenmaktsgruppen i Partille samlas finns inget som skvallrar om att någon har någon funktionsnedsättning. Kanske det i sig är ett problem – att det som kan vara problematiskt inte syns på ytan och därför inte blir taget på allvar. Cirkelledaren Mim Sörensson har själv högfungerande autism. – Jag bedöms vara, som det heter, högintelligent … Fortsätt läsa ”Fastna inte i dina känslor!”
Verklighet för människor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Dålig tillgänglighet, täta byten av handläggare, dålig ekonomi och svårt att flytta. Egenmaktsgruppen i Partille har berättat för oss hur verkligheten ser ut för människor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Projektet Artikel 19 som verktyg granskar hur Sverige lyckas med att efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningars Artikel 19. Artikel 19 kräver att alla … Fortsätt läsa ”Verklighet för människor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning”
PSFunk – public service möter funktionsrättsrörelsen
Sedan över tio år tillbaka träffar de tre public servicebolagen funktionsrättsrörelsen två gånger om året på ett evenemang som kallas PSFunk. Årets tema var ”Fatta rättigheten!” och hade fokus på funktionsrättskonventionen. PSFunk äger rum två gånger om året, vartannat med föreläsningar och vartannat med workshops. Den här gången var det föreläsningar och tanken är, som … Fortsätt läsa ”PSFunk – public service möter funktionsrättsrörelsen”
RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning
I fallet där Vara kommun 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet har Göta hovrätt höjt diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr. Domen kom 15 maj 2018 efter att kommunen medgivit det höjda beloppet. Lagen som verktyg har nu efterforskat anledningen.
GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar
Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet (1 kap. 4§ p3) kompletterar och stärker de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar och författningar. Vad som är diskriminering i form av bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen bestäms av andra lagar – till exempel plan- och bygglagen eller arbetsmiljölagen. Den som uppfyller tillgänglighetskrav i dessa lagar kan därmed … Fortsätt läsa ”GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar”
REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet
Tidigare i veckan gick remisstiden ut för regeringens förslag till ny lag om tillgänglighet till offentlig digital service. Lagförslaget presenterades promemorian Ds 2017:60 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet och är regeringens förslag på implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet). Direktivet … Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet”
HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet
Onsdagen den 30 augusti 2017 hölls huvudförhandling i Arbetsdomstolen i mål nr. A 146/16 (2:1) där tvistefrågan handlar om huruvida det är skäligt att kräva att en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare ska stå för kostnader för teckenspråkstolk för att en person ska kunna utföra arbetet. Richard Sahlin (bild: ENIL) Kärande i målet är … Fortsätt läsa ”HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet”
UTREDNING: Varaktigt förhållande och bristande tillgänglighet
I bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering framgår att en åtgärd kan vara skälig att kräva utifrån ett antal faktorer. Varaktigheten och omfattningen av förhållandet mellan den enskilde och verksamhetsutövaren är en sådan faktor som ska beaktas i bedömningen. I artikeln utreder Maria Chöler uttrycket.
UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?
Text av Maria Chöler, juristpraktikant på Lagen som verktyg: Det finns ett antal olika regleringar inom den svenska lagstiftningen som garanterar alla människors rätt till delaktighet på lika villkor i samhället. Här ska Diskrimineringslagen (DL) och Plan- och bygglagen (PBL) kommenteras i korthet.
RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen
Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit om. I målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD).
UTREDNING: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering
Ola Linder är jurist på Lagen som verktyg och har här gjort en juridisk utredning av ändringen i diskrimineringslagen (2008:567) om införandet av bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och omfattar inte händelser före ikraftträdandet. Syftet med utredningen är att klargöra kontexten för lagstiftningen, vilka konkreta … Fortsätt läsa ”UTREDNING: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering”