Fastna inte i dina känslor!

När Egenmaktsgruppen i Partille samlas finns inget som skvallrar om att någon har någon funktionsnedsättning. Kanske det i sig är ett problem – att det som kan vara problematiskt inte syns på ytan och därför inte blir taget på allvar. Cirkelledaren Mim Sörensson har själv högfungerande autism. – Jag bedöms vara, som det heter, högintelligent … Fortsätt läsa ”Fastna inte i dina känslor!”

Lever ”som andra” tre dagar i veckan – och i fyra som om LSS inte fanns

Nora Eklöv använder sina 36,5 timmars assistans per vecka fullt ut på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Då jobbar hon på kontoret i Farsta och hon kan bo hemma i sin lägenhet. Resten av veckan får hon bo hos sina föräldrar, utan assistans och jobba ”hemifrån” deras hem. Efter det senaste domstolsbeslutet fick Nora Eklöv rätt … Fortsätt läsa ”Lever ”som andra” tre dagar i veckan – och i fyra som om LSS inte fanns”

Faller mellan stolarna i svensk lagstiftning

Funktionsrättskonventionen är till för alla personer med funktionsnedsättningar. Men de svenska lagarna, LSS och SoL, kräver att man kvalificerar sig genom vissa kriterier och många faller mellan stolarna. Sven Aivert, medborgarrättsaktivist, som ibland fått leva helt utan stöd, är en av dem. – Jag har fått förlita mig på mina vänner och min före detta … Fortsätt läsa ”Faller mellan stolarna i svensk lagstiftning”

Nora på väg mot sin fjärde överklagan

Vi i projektet har för avsikt att å ena sidan visa på goda exempel där man förverkligar intentionerna i Artikel 19.  Men vi vill också visa motsatsen, då rättigheterna i Artikel 19 uppenbarligen kränks. Här ett sådant exempel. I fallet Nora Eklöv framstår Artikel 19 i funktionsrättskonventionen som en avlägsen dröm. Men den stora frågan … Fortsätt läsa ”Nora på väg mot sin fjärde överklagan”

Hur kan Artikel 19 implementeras i Sverige?

Emil Erdtman var projektledare för Lagen som verktyg och är en av personerna bakom projektet Artikel 19 som verktyg. Han menar att Artikel 19 i Funktionsrättskonventionen är ett uttryck för att alla mänskliga rättigheter även gäller personer med funktionsnedsättning. – Vi vill ta reda på hur Artikel 19 kan implementeras i Sverige. FN:s funktionsrättskommitté lämnar … Fortsätt läsa ”Hur kan Artikel 19 implementeras i Sverige?”

INTERVJU: Lena Svenaeus – DO tar inte anmälningarna på allvar

Lena Svenaeus var på 1990-talet Jämställdhetsombudsman (JämO) och doktorerade 2017 i rättssociologi. Hon intresserar sig mycket för hur en bra ombudsmannamyndighet ska fungera och har framfört kritik av hur Diskrimineringsombudsmannen fungerar idag (i bland annat Dagens Nyheter, i Dagens juridik och nyligen i Svenska dagbladet. Den här artikeln förklarar hennes kritik ingående. I en bilaga på … Fortsätt läsa ”INTERVJU: Lena Svenaeus – DO tar inte anmälningarna på allvar”

RAPPORT: Antidiskrimineringsbyråernas arbete mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning

Under två månaders praktik på Lagen som verktyg (som drivs av Independent living institute) har juridikstuderande Erik Sandström gjort en intervjustudie om hur landets 16 antidiskrimineringsbyråer stöder personer som diskriminerats på grund av sin funktionsnedsättning.  Här är hans rapport: 

INTERVJU: Rami Al-Khamisi använder juridiken för att minska orättvisor i samhället

Lagen som verktygs Maria Chöler föreläste sommaren 2018 på Akademin för rörelsejurister som grundats av juristen Rami Al-Khamisi. Maria passade på att intervjua Rami om juridikens syfte och hur olika utsatta grupper bättre ska kunna driva sina rättigheter.

INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare

Diskrimineringsersättning är en bra påföljd, men den borde utvecklas mer i enlighet mer skadestånds- och EU-rätt, säger Sabina Hellborg som 2018 blev juris doktor på en avhandling om diskrimineringsersättning. Hon fokuserar i avhandlingen på samhällsområdena arbetslivet och varor, tjänster och bostäder och kommer fram till att det i diskrimineringsprocesser finns en obalans mellan prövningen av … Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare”

INTERVJU: Elena Namli – Sverige skickar dubbla budskap om mänskliga rättigheter

Elena Namli är professor i etik på Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, där hon bland annat undervisar i mänskliga rättigheter (MR). Som etiker laborerar hon med begrepp som plikt, värdighet och moraliska principer på ett lite annat sätt än flera av de jurister som tidigare intervjuats här på lagensomverktyg.se.

RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?

Lagen som verktyg och Begripsam AB har inför genomförandet av EU:s direktiv (EU 2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet) undersökt hur framför allt kommuner förhåller sig till de nya kraven. Undersökningen visar att ansvarsfördelningen ofta är oklar och att samarbetet mellan juridik och IT måste stärkas för att direktivets mål om bättre tillgänglighet … Fortsätt läsa ”RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?”

INTERVJU: Sebastians anmälan ledde till ny rättspraxis och ökad respekt

När Sebastian Häregård från Vara var 12 år och gick i 6:an anmälde han sin skola till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det skulle leda till den första domen om bristande tillgänglighet i Sverige och därmed viktig rättspraxis. Men att vinna i domstol har också gett Sebastian – och hans pappa Mikael – ökat självförtroende. Sebastian, som använder … Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sebastians anmälan ledde till ny rättspraxis och ökad respekt”

REPORTAGE: Diskriminering skadar självförtroendet, men de rättsliga verktygen ger hopp

Lagen som verktygs frilansare Jennifer Jungelin har intervjuat fem personer om konsekvenserna av att utsättas för diskriminering, men också om det hopp som finns i att kunna anmäla och driva sin sak. Här kommer hennes text:

INTERVJU: Agneta Söder – Rätten till utbildning tillgodoses inte

Rätten till utbildningen fastslås i såväl internationella som nationella bestämmelser. I Barnkonventionens artikel 28 kan man läsa att alla barn, det vill säga personer under 18 år, skall erkännas en gratis grundskoleutbildning och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligas i artikel 24 att denna rättighet även tillfaller personer med funktionsnedsättning.