Sammandrag av vad Lagen som verktyg gjorde under 2016

I årsberättelsen för Independent Living Institute för 2016 finns följande sammanfattning av projektet Lagen som verktygs verksamhet under året som gick:

Utdrag ur Independent Living Institutes årsberättelse för 2016:

”Projektet Lagen som verktyg påbörjade under 2016 sin verksamhet enligt projektbeskrivningen. Medsökande organisationer är Handikappförbunden, Apply Human Rights, DHR, STIL, och Personskadeförbundet RTP. Möte med medsökande hölls 21 september.

Projektet har även en referensgrupp bestående av representanter från Myndigheten för delaktighet, Handikappförbunden samt människorättsorganisationer och juridiska experter på funktionshinderdiskrimineringsområdet.

I mars (2016) anställdes Paul Lappalainen som projektledare och i maj Emil Erdtman som kommunikatör. Caroline van Mourik började i juli som informatör/rådgivare och juristen Ola Linder i oktober.

Projektet ska öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis när det gäller utbildning, försvar och vidareutveckling av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Syftet är att bidra till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre genom att med lagen och rättspraxis som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering.

Nära samarbete skedde under året med den ideella föreningen Med lagen som verktyg som tar emot rättsärenden och med hjälp av Rättsnätverket driver dem till domstol om det behövs.

Under året slogs föreningens hemsida samman med projektets och heter lagensomverktyg.se. Här påbörjades uppbyggandet av en kunskapsbas med intervjuer, domar, stöd till dem som vill anmäla diskriminering osv. 15 artiklar – några med längre fördjupningar – publicerades.

Nyhetsbrevet Lagen som verktyg startades och utkom under hösten en gång i månaden – med 115 prenumeranter vid årets slut.

Innehållsmässigt arbetade projektet med bristande tillgänglighet som diskriminering och civilsamhällets roll i processföringsarbetet. Ola Linder skrev en gedigen rättsutredning och ett dokument om strategisk processföring färdigställdes.

Föreningens rättsfall – som det om Kungliga slottet – och andra fall – som DHR:s – rapporterades noggrant. Stor uppmärksamhet fick Paul Lappalainen och Ola Linders debattartikel i Dagen juridik, den 21 november.

Konferenser som projektet medverkat i under året var 19 maj Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg tillsammans med Handikappförbunden. Paul Lappalainen medverkade i panelsamtal i Almedalen och på Fundamental Rights Forum. Emil Erdtman och Caroline van Mourik deltog i Handikappförbundens konferens Funktionshinderrörelsen mobiliserar sig den 18 oktober samt i kursen Med Lagen som verktyg i Borlänge 21-22 oktober.

Projektets alla medarbetare medverkade i ett seminarium på MR-dagarna i Malmö. Ett större arrangemang var en internationell konferens den 24 november (med 41 deltagare) och två seminarier (med sammanlagt 51 deltagare) den 25 november. Detta dokumenterades med textade filmer.

Från USA kom Sid Wolinsky och Pat Kirkpatrick som talare. Gerard Quinn deltog via video och bland annat professor Lars Trägårdh medverkade. Samarbete skedde här med KFO och Ersta Sköndal högskola.

Ett bra grund lades inför projektets fortsatta arbete fram till 2019.”

Årsmöte i föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen Med lagen som verktyg har sitt årsmöte den 29 mars 2017 kl 17-19 i STIL:s lokaler, Storforsplan 36  10tr, Farsta Cenum.

Formell kallelse till medlemmar gick ut den 9 februari. Glöm inte att betala medlemsavgift på 250 kr för 2017 till bg 631-5725 .

Du som vill bli nya medlem är också välkomna till årsmötet. För att bli medlem betalar du medlemsavgift på 250 kr till bankgirokonto 631-5725 samt skickar ett mail med namn, e-postadress och postadress till kansli@mlsv.se.

Använd ovanstående adress även för att beställa årsmöteshandlingarna i förväg samt för att meddela eventuella behov. Lokalerna är tillgängliga och har hörslinga. Undvik parfym. Tolk och ledsagning beställer man på egen hand.

Varmt välkommen å styrelsens vägnar!

Medlemsmöte om diskriminering

Ola Linder, Annika Jyrwall Åkerberg och Stellan Gärde
Ola Linder, Annika Jyrwall Åkerberg och Stellan Gärde

I vilka situationer är bristande tillgänglighet diskriminering? Vilka fall är möjliga och lämpliga att driva? Hur gör man det effektivast? Föreningen Med lagen som verktyg bjöd den 14 mars in medlemmar och andra intresserade till presentation och juridisk diskussion om några utvalda ärenden som föreningen medlemmar driver. Fortsätt läsa ”Medlemsmöte om diskriminering”

NYHETSBREV: Mars 2017

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Mars 2017”

INTERVJU: Annika Jyrwall Åkerberg: ”Det ska kosta att kränka mänskliga rättigheter”

Annika Jyrwall Åkerberg
Annika Jyrwall Åkerberg

Människorättsjuristen Annika Jyrwall Åkerberg har skrivit boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Hon jobbar idag på organisationen Civil Rights Defenders med frihetsberövades rättigheter däribland personer inom psykiatrisk tvångsvård, häkten och förvar. Det handlar till exempel om personer som utsätts för mer tvång än vad som kan anses vara förenligt med deras mänskliga rättigheter och intagna som blir kvar på låsta institutioner trots att de anses medicinskt färdigbehandlade. Situationen på förvaren är relativt outforskad, men det kan till exempel röra personer som inte får tillgång till tolk. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Annika Jyrwall Åkerberg: ”Det ska kosta att kränka mänskliga rättigheter””

Lagen som verktygs utbildningar 2018!

Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare
Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare

Behöver ditt företag, myndighet eller förening bättre koll på diskriminering som har samband med funktionsnedsättning? Lagen som verktyg har byggt upp en unik kompetens inom detta område, särskilt gällande diskrimineringsformen bristande tillgänglighet, som infördes i lagen 2015.  Från och med den 1 maj 2018 gäller förbudet även mindre företag. Känner du till vilka åtgärder företag, myndigheter och föreningar nu skyldiga att vidta?

Lagen som verktyg är ett projekt under stiftelsen Independent Living Institute som sedan 1990-talet dokumenterat diskriminering på grund av funktionsnedsättning genom Anmälningstjänsten. Målet för arbetet är att människor med funktionsnedsättning genom ett starkare diskrimineringsskydd ska få jämlika levnadsvillkor med andra. Genom ett brett kontaktnät inom civilsamhället nationellt och internationell har vi mycket kunskap att förmedla.

Bristande tillgänglighet som diskriminering

Vi är specialiserade på diskrimineringsformen bristande tillgänglighet, men behärskar även andra delar av diskrimineringsrätten, inklusive dess framväxt och historia i Sverige och andra länder.

Sverige ratificerade 2009 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och åtog sig därmed att införa bristande tillgänglighet som diskriminering i svensk lag.

Bristande tillgänglighet handlar om att en person med funktionsnedsättning missgynnats genom att åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Tillgänglighet handlar om fysiska anpassningar, men också om information och personlig stöd.

Det är bara ”skäliga” åtgärder som kan krävas. Skälighetsbedömningen är komplicerad eftersom den utgår från olika omständigheter. Den utgår också från andra lagar och författningar, som man därför måste känna till. Den lag som ofta blir aktuell är plan- och bygglagen med föreskrifter om att avlägsna enkelt avhjälpta hinder, men även annan reglering är viktig att känna till.

Diskrimineringsskyddets uppbyggnad

Den svenska diskrimineringslagen innehåller både krav på förebyggande åtgärder inom arbete och utbildning samt förbud mot diskriminering på många samhällsområden.

Vi föreläser om vad och vem som skyddas av lagen, om de olika diskrimineringsformerna och vad som gäller inom olika samhällsområden. Bland annat görs olika skälighetsbedömningar beroende på om det gäller arbete, utbildning eller till exempel socialtjänst och LSS-verksamhet.

Senaste rättspraxis

Lagen som verktyg följer rättsutvecklingen och det senaste inom rättspraxis gällande bristande tillgänglighet som diskriminering. Rättspraxis förtydligar vad lagar innebär och är därför nödvändig för ett effektivt diskrimineringsskydd. Från 2017 och framåt finns flera intressanta domar som ger vägledning om vad lagen kräver.

Diskrimineringslagens tillämpning

Vi föreläser om olika aktörers roller inom diskrimineringsskyddet: arbetsgivare, utbildningsanordnare, företag och myndigheter – alla ställs inför olika krav. Vad innebär lagens krav och hur kan olika aktörer använda sig av diskrimineringslagen? Hur går diskrimineringsmål och andra processer till?

Fokus på civilsamhället

Lagen som verktyg har ett särskilt fokus på hur föreningar och organisationer i det civila samhället kan driva medlemmarnas fall i domstol – i syfte att minska diskrimineringen i samhället.

I den så kallade strategiska processföringen är det viktigt att känna till vilka möjligheter och risker rättsprocesser kan innebära, men också hur juridiken samspelar med det opinionsbildande arbetet för att få genomslag i samhället och på så vis minska diskrimineringen.

Exempel på utbildningar

Föreläsning (45-60 min)

  • Bakgrund – varför bristande tillgänglighet som diskriminering?
  • Uppbyggnad – vad, vem och hur skyddar lagen?
  • Tillämpning – hur kan olika aktörer använda lagen?

Föreläsning med övning (ca 2 timmar)

  • Interaktivt intro.
  • Bakgrund – varför bristande tillgänglighet som diskriminering?
  • Uppbyggnad – vad, vem och hur skyddar lagen?
  • Rättspraxis – vad innebär de senaste domarna?
  • Tillämpning – hur kan olika aktörer använda lagen?
  • Diskussion och reflektion kring några fall.

Interaktiv halvdag

  • Interaktivt intro.
  • Bakgrund – varför bristande tillgänglighet som diskriminering?
  • Framväxten av diskrimineringsrätten för personer med funktionsnedsättning
  • Uppbyggnad – vad, vem och hur skyddar diskrimineringslagen?
  • Rättspraxis – vad innebär de senaste domarna?
  • Tillämpning – hur kan olika aktörer använda lagen?
  • Interaktiva övningar utifrån fiktiva fall.

Interaktiv heldag

  • Interaktivt intro.
  • Bakgrund – varför bristande tillgänglighet som diskriminering?
  • Kort om framväxten av diskrimineringsrätten för personer med funktionsnedsättning
  • Uppbyggnad – vad, vem och hur skyddar diskrimineringslagen?
  • Rättspraxis – vad innebär de senaste domarna?
  • Tillämpning – hur kan olika aktörer använda lagen? Hur kan ni som organisation, myndigheter eller företag agera för att motverka diskriminering?
  • Interaktiva övningar utifrån fiktiva fall.

Priser

Ta kontakt med projektledare Emil Erdtman på emil@lagensomverktyg.se eller 08-506 221 60 för prislista! Rabatt ges till organisationer av och för människor med funktionsnedsättning.

DISKRIMINERINGSFALL: Stina Hörbergs använder juridiken för bättre it-tillgänglighet vid Göteborgs universitet

Universitetshuset i Göteborg
Göteborgs universitet Foto: Florence Svensson

Dagens informationsteknik öppnar stora möjligheter för en större inkludering av personer med synnedsättning i samhället. Den som inte ser kan få tillgång till den information som finns i datorer och mobiler via skärmläsningsprogram som med hjälp av talsyntes eller display för punktskrift presenterar innehållet. I princip kan allt som kan göras med en mus också göras via tangentbordskommandon. Fortsätt läsa ”DISKRIMINERINGSFALL: Stina Hörbergs använder juridiken för bättre it-tillgänglighet vid Göteborgs universitet”

Öppet medlemsmöte om några diskrimineringsfall

Vinterbild parkering Farsta centrum!
Välkommen till Farsta centrum!

I vilka situationer är bristande tillgänglighet diskriminering? Vilka fall är möjliga och lämpliga att driva? Hur gör man det effektivast?

Föreningen Med lagen som verktyg bjuder in medlemmar och alla andra intresserade att lyssna till presentation och juridisk bedömning av några utvalda ärenden som föreningen medlemmar driver.

Bland annat tar vi upp:

  • Bristande tillgänglighet på Arbetsförmedlingen
  • Avbruten provanställning på grund av bristande tillgänglighet på Försäkringskassan
  • Bristande tillgänglighet i kollektivtrafiken
  • Nekad anställning samt nekad obligatorisk fortbildning på grund av ledarhund

En panel med tre kunniga jurister kommenterar och diskuterar fallen utifrån lag, praxis och egna erfarenheter. Juristerna är:

  • Stellan Gärde, jurist och ordförande för Apply Human Rights och författare till boken Rättsgrunder för skadestånd vid kränkning
  • Annika Jyrwall Åkerberg, jurist på Civil Rights Defenders och författare till boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning
  • Ola Linder, jurist i projektet Lagen som verktyg, har bl a skrivit en rättsutredning om bristande tillgänglighet

Tid: Tisdag 14 mars kl 17-19 (efter styrelsens möte)
Plats: Konferensrummet Havet, Storforsplan 36:10tr (dörren till vänster) i Farsta Centrum.

Anmälan till caroline@lagensomverktyg.se senast den 13 mars kl 9.
Frågor till emil@lagensomverktyg.se eller 08-506 221 60

Fritt inträde. Fika och frukt serveras.

Meddela eventuella allergier. Ev tolk beställs av användaren själv.

Rundabordssamtal med Gerard Quinn om hur Funktionsrättskonventionen ska förverkligas

Gerard Quinn
Gerard Quinn (foto: Tor Gustafsson)

Igår den 6 mars samlades personer från det civila samhället, akademin och myndigheter för ett rundabordssamtal om implementering av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet stod värd för dagen, och Lagen som verktyg var med. Samtalet utgick från professor Gerard Quinns erfarenheter och reflektioner om hur konventionen kom till och nu implementeras på olika nivåer i länderna som ratificerat CRPD.

Artikel 33 i CRPD behandlar implementering och övervakning av konventionen på nationell nivå. Där föreskrivs att regeringarna ska instifta en eller flera ”kontaktpunkter” för att koordinera myndigheternas arbete med implementeringen av konventionen.

Vidare ska en nationell oberoende nationell MR-institution etableras som skyddar, främjar och övervakar konventionens genomförande. Det civila samhället, särskilt funktionshinderrörelsen, ska involveras i övervakningsarbetet. Idén är att regeringens systematiska arbete, en oberoende MR-institution och det civila samhället ska kunna vara en drivkraft för förändring.

Professor Gerard Quinn har sin bakgrund inom den politiska filosofin och juridiken. Han har intresserat sig för teorier om rättvisa och avfärdar politik som bygger på antaganden om individuell otillräcklighet. I sitt huvudinlägg under dagen konstaterade han att CRPD bäst ses som ett instrument för rättvisa och inte en särskild reglering för personer med funktionsnedsättningar. CRPD är en operationalisering av de mänskliga rättigheterna i en särskild kontext; rättigheterna och dess huvudsträvan mot mänsklig frihet fanns före antagandet av CRPD.

Utan de tre komponenterna samordnad regering, en stark oberoende MR-institution och det civila samhället påstod professor Gerard Quinn att risken för en svag implementering av konventionen är stor. Han kallar trianguleringen av aktörer enligt artikel 33 en nödvändig förändringskraft för en stark implementering av konventionen.

Om trianguleringen genomförs på rätt sätt kan idén om en social modell om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning komma till den politiska maktens kärna. Genom trianguleringen kan internationella konventioner internaliseras i inhemska politiska och juridiska processer, och därmed vara en positiv faktor i en samhällelig förändring.

Samtalet behandlade olika delar som påverkansarbete kan innehålla. Såväl juridiska processer inför domstol och förlikningsförhandlingar som politiskt påverkansarbete lyftes. Även medialt opinionsbildningsarbete och utbildningsinsatser nämndes som viktiga komponenter i ett större arbete för de mänskliga rättigheterna i praktiken.

Lagen som verktyg lyfte vikten av innovativa juridiskt strategiska lösningar och behovet av att det civila samhället strategiskt arbetar i lagstiftningsprocesser, där internationella konventioner kan lyftas mer än vad som görs idag.

Ett starkt samarbete inom civila samhället kan fylla en viktig funktion när det finns gemensamma intressen; att arbeta över olika diskrimineringsgrunder har potential att stärka diskrimineringsskyddet och påverka den övergripande politiken i positiv riktning.

Vidare behandlade rundabordssamtalet särskilt behovet av koordinerad implementering av rättigheterna, och en strukturerad granskning, enligt CRPD. En risk som lyftes var att en oberoende nationell MR-institution som arbetar med civila samhället inte får vara för svag i sin oberoende ställning.

Både juridiskt mandat och tillräckliga resurser är nödvändiga faktorer för dess effektivitet i stärkandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. Risken är att förändringsprocessen i viss mån stannar av om en svag MR-institution skapas utan att det civila samhället även använder andra handgripliga former för förändringsarbete.

Frågan om ett ökat samarbete mellan civilsamhällesorganisationer och akademin lyftes. Det skulle kunna stärkas vid liknande framtida sammankomster, även om mycket redan sker på informell basis. Raoul Wallenberginstitutets tanke om att arrangera ett uppföljningsmöte med särskilt fokus på de bredare frågorna om hur det konstitutionella och institutionella skyddet för de mänskliga rättigheterna bör se ut togs därför positivt emot.

Sammanfattningsvis kan CRPD:s artikel 33 sägas, som professor Gerard Quinn uttryckte det, handla om att placera övervakningen av konventionsefterlevnaden där den spelar störst roll för förändring. Implementeringen av de mänskliga rättigheterna är mångfacetterad, men kan utan det civila samhället och stärkta institutionella strukturer svårligen nå sin fulla potential.

Från snack till verkstad har lagt upp ett filmklipp från rundabordssamtalet i Lund.

/Ola Linder