INTERVJU: Hanna Gerdes vill göra juridiken tillgänglig

Juristen Hanna Gerdes utbildar jurister och organisationer i mänskliga rättigheter och ickediskriminering. Den 2 juni leder hon Lagen som verktygs workshop om att skriva diskrimineringsanmälningar.

Hanna Gerdes
Hanna Gerdes Foto: Emil Erdtman

Hanna Gerdes är juristen som vill öka kunskapen om mänskliga rättigheter och ickediskriminering på bred front. Hon utbildar jurister och organisationer och har skrivit flera böcker om mänskliga rättigheter.

På CV:t kommer också sakkunnig åt liberalernas Birgitta Ohlson, men hon ser det som ett problem att frågor om mänskliga rättigheter ofta politiseras och felaktigt görs till en fråga om höger och vänster.
—De mänskliga rättigheterna måste föras tillbaka till juridiken. När det till exempel gäller personer med funktionsnedsättning är det individens rätt att inte bli missgynnad på grund av sin funktionsnedsättning som är det centrala. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Hanna Gerdes vill göra juridiken tillgänglig”

INTERVJU: Annika Jyrwall Åkerberg: ”Det ska kosta att kränka mänskliga rättigheter”

Annika Jyrwall Åkerberg
Annika Jyrwall Åkerberg

Människorättsjuristen Annika Jyrwall Åkerberg har skrivit boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Hon jobbar idag på organisationen Civil Rights Defenders med frihetsberövades rättigheter däribland personer inom psykiatrisk tvångsvård, häkten och förvar. Det handlar till exempel om personer som utsätts för mer tvång än vad som kan anses vara förenligt med deras mänskliga rättigheter och intagna som blir kvar på låsta institutioner trots att de anses medicinskt färdigbehandlade. Situationen på förvaren är relativt outforskad, men det kan till exempel röra personer som inte får tillgång till tolk. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Annika Jyrwall Åkerberg: ”Det ska kosta att kränka mänskliga rättigheter””

Rundabordssamtal med Gerard Quinn om hur Funktionsrättskonventionen ska förverkligas

Gerard Quinn
Gerard Quinn (foto: Tor Gustafsson)

Igår den 6 mars samlades personer från det civila samhället, akademin och myndigheter för ett rundabordssamtal om implementering av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet stod värd för dagen, och Lagen som verktyg var med. Samtalet utgick från professor Gerard Quinns erfarenheter och reflektioner om hur konventionen kom till och nu implementeras på olika nivåer i länderna som ratificerat CRPD.

Artikel 33 i CRPD behandlar implementering och övervakning av konventionen på nationell nivå. Där föreskrivs att regeringarna ska instifta en eller flera ”kontaktpunkter” för att koordinera myndigheternas arbete med implementeringen av konventionen.

Vidare ska en nationell oberoende nationell MR-institution etableras som skyddar, främjar och övervakar konventionens genomförande. Det civila samhället, särskilt funktionshinderrörelsen, ska involveras i övervakningsarbetet. Idén är att regeringens systematiska arbete, en oberoende MR-institution och det civila samhället ska kunna vara en drivkraft för förändring.

Professor Gerard Quinn har sin bakgrund inom den politiska filosofin och juridiken. Han har intresserat sig för teorier om rättvisa och avfärdar politik som bygger på antaganden om individuell otillräcklighet. I sitt huvudinlägg under dagen konstaterade han att CRPD bäst ses som ett instrument för rättvisa och inte en särskild reglering för personer med funktionsnedsättningar. CRPD är en operationalisering av de mänskliga rättigheterna i en särskild kontext; rättigheterna och dess huvudsträvan mot mänsklig frihet fanns före antagandet av CRPD.

Utan de tre komponenterna samordnad regering, en stark oberoende MR-institution och det civila samhället påstod professor Gerard Quinn att risken för en svag implementering av konventionen är stor. Han kallar trianguleringen av aktörer enligt artikel 33 en nödvändig förändringskraft för en stark implementering av konventionen.

Om trianguleringen genomförs på rätt sätt kan idén om en social modell om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning komma till den politiska maktens kärna. Genom trianguleringen kan internationella konventioner internaliseras i inhemska politiska och juridiska processer, och därmed vara en positiv faktor i en samhällelig förändring.

Samtalet behandlade olika delar som påverkansarbete kan innehålla. Såväl juridiska processer inför domstol och förlikningsförhandlingar som politiskt påverkansarbete lyftes. Även medialt opinionsbildningsarbete och utbildningsinsatser nämndes som viktiga komponenter i ett större arbete för de mänskliga rättigheterna i praktiken.

Lagen som verktyg lyfte vikten av innovativa juridiskt strategiska lösningar och behovet av att det civila samhället strategiskt arbetar i lagstiftningsprocesser, där internationella konventioner kan lyftas mer än vad som görs idag.

Ett starkt samarbete inom civila samhället kan fylla en viktig funktion när det finns gemensamma intressen; att arbeta över olika diskrimineringsgrunder har potential att stärka diskrimineringsskyddet och påverka den övergripande politiken i positiv riktning.

Vidare behandlade rundabordssamtalet särskilt behovet av koordinerad implementering av rättigheterna, och en strukturerad granskning, enligt CRPD. En risk som lyftes var att en oberoende nationell MR-institution som arbetar med civila samhället inte får vara för svag i sin oberoende ställning.

Både juridiskt mandat och tillräckliga resurser är nödvändiga faktorer för dess effektivitet i stärkandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. Risken är att förändringsprocessen i viss mån stannar av om en svag MR-institution skapas utan att det civila samhället även använder andra handgripliga former för förändringsarbete.

Frågan om ett ökat samarbete mellan civilsamhällesorganisationer och akademin lyftes. Det skulle kunna stärkas vid liknande framtida sammankomster, även om mycket redan sker på informell basis. Raoul Wallenberginstitutets tanke om att arrangera ett uppföljningsmöte med särskilt fokus på de bredare frågorna om hur det konstitutionella och institutionella skyddet för de mänskliga rättigheterna bör se ut togs därför positivt emot.

Sammanfattningsvis kan CRPD:s artikel 33 sägas, som professor Gerard Quinn uttryckte det, handla om att placera övervakningen av konventionsefterlevnaden där den spelar störst roll för förändring. Implementeringen av de mänskliga rättigheterna är mångfacetterad, men kan utan det civila samhället och stärkta institutionella strukturer svårligen nå sin fulla potential.

Från snack till verkstad har lagt upp ett filmklipp från rundabordssamtalet i Lund.

/Ola Linder