UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?

Maria Chöler
Maria Chöler

Text av Maria Chöler, juristpraktikant på Lagen som verktyg:

Det finns ett antal olika regleringar inom den svenska lagstiftningen som garanterar alla människors rätt till delaktighet på lika villkor i samhället. Här ska Diskrimineringslagen (DL) och Plan- och bygglagen (PBL) kommenteras i korthet. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?”

Konferensfilmer om strategiska rättsprocesser

Den 24 och 25 november 2016 höll Lagen som verktyg en konferens och två seminarier om hur civilsamhället genom strategiska rättsprocesser kan motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning och driva på rättsutvecklingen.

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen

Paul Lappalainen var moderator för konferensen och seminarierna. ”Det är en myt att lagar i sig är normativa”, sa han. ”Vi behöver resultat genom domstolspraxis.”

Här är två av Paul Lappalainens PowerPointbilder om civilsamhällets påtryckande roll och förverkligandet (implementeringen) av lagarna efter att de trätt i kraft:

PowerPointbild om civilsamhället som påtryckare
PowerPointbild om civilsamhället som påtryckare
PowerPointbild om implementering av lagar
PowerPointbild om implementering av lagar

Nedan följer ett urval av filmer från de två dagarna. Videoinläggen är på engelska. Textning finns på både engelska och svenska genom att klicka på symbolen för undertexter.

Adolf Ratzka introducerar Lagen som verktyg

Sid Wolinsky, Adolf Ratzka och Pat Kirkpatrick
Sid Wolinsky, Adolf Ratzka och Pat Kirkpatrick

Initiativtagaren till projektet Lagen som verktyg Adolf Ratzka – och tillika ordförande i den ideella föreningen med samma namn – inledde med orden: ”Sverige är en välfärdsstat, men vi är fortfarande andra klassens medborgare. Det finns diskriminering. Det vill vi ändra på.”

Film med Adolf Ratzkas introduktion om grundtankarna bakom Lagen som verktyg:

Adolf Ratzka intervjuar Sid Wolinsky om Disability Rights Advocates

Inför konferensen gjorde Adolf Ratzka en intervju med konferensens huvudtalare Sid Wolinsky, som är en av USA:s främsta advokater med fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sedan 1970-talet har han varit med och flyttat fram gränserna, främst genom att driva grupptalan (class actions) och andra rättsfall som fått stort genomslag.

Wolinsky har grundat Disability Rights Advocates i Berkeley, Kalifornien och ideella rättighetscentra, bland annat i Ungern. Han är numera supervising attorney på Disability Rights Advocates, och fortsätter driva rättsutvecklingen framåt för ett stärkt skydd mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i USA.

I intervjun berättar Wolinsky om hur Disability Rights Advocates arbetar och hur man till exempel samarbetar med pro bono-advokater från kommersiella byråer. Wolinsky understryker att rättigheter för personer med funktionsnedsättning är medborgerliga rättigheter.

Film med Adolf Ratzkas intervju med Sid Wolinsky:

Att förverkliga diskrimineringslagarna genom strategisk processföring

Conference title in English: Realizing the promise of CRPD and disability discrimination law: strategic litigation and human rights enforcement

Sid Wolinsky om samhällsförändring med hjälp av rättsprocesser

Sid Wolinsky
Sid Wolinsky

Sid Wolinsky poängterar vikten av hitta fall som kan ge stort genomslag samt vikten av att ha mod. Dessutom poängterar han varför man i USA kan inte enbart förlita sig på statliga antidiskrimineringsmyndigheter.

Film där Sid Wolinsky berättar om hur Disability Rights Advocates arbetar strategiskt för samhällsförändring med hjälp av rättsprocesser:

Pat Kirkpatrick om fundraising som bygger ideella organisationer

Bild på Pat Kirkpatrick
Pat Kirkpatrick talar om fundraising inom ideella organisationer

Pat Kirkpatrick var den andra huvudtalaren. Hon var också med och grundade Disability Rights Advocates. I 30 år har hon ägnat sig åt fund-raising inom ideella organisationer.

Kirkpatrick är idag Fundraising Consultanten på Disability Rights Advocates och har där även ansvar för volontärverksamheten. Byrån startade i princip från noll, men har genom strategiskt och innovativt arbete med insamlingar efter många år blivit starkare och oberoende. Fundraising är ett område där svenska organisationer har mycket att lära.

Film där Pat Kirkpatrick berättar om sitt arbete med fundraising för Disability Rights Advocates:

Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson om vad vi kan lära i Sverige

Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson
Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson

Konferensen kommenterades av Annika Jyrwall Åkerberg, jurist på Civil Rights Defenders, Susanne Berg, chef för politik och metod på STIL och Andrea Bondesson, jurist i Handikappförbundens projekt Från snack till verkstad. Susanne Berg underströk att svensk rätt drar rättsprocesserna mot förlikning, vilket leder till bristande utveckling av rättspraxis. ”Nu är det dags att fullfölja fallen till domslut”, sa hon.

Film där panelen kommenterar Sid Wolinskys och Pat Kirkpatricks föredrag:

Jurister behöver stärkt kompetens för att driva strategiska rättsfall

Mai Greitz och Sid Wolinsky
Mai Greitz och Sid Wolinsky

Det första seminariet den 25 november behandlade juristernas roll i tillämpningen av diskrimineringsskyddet.

Seminar title in English: Enforcing disability law – The role of lawyers and lawyering

Gerard Quinn om hur law clinics och sommarskolor tränar jurister

Gerard Quinn bidrog med ett förinspelat inlägg. Han är professor i juridik och föreståndare för Centre on International Disability Law and Policy vid National University i Galway, Irland – ett pionjäruniversitet med masters- och doktorandkurser i lagstiftning om diskriminering och funktionshinder.

Quinn ses som en av ”arkitekterna” bakom Funktionshinderkonventionen och är nu även knuten till EU:s Fundamental Rights Agency (FRA, Wien). Gerard Quinn talar i sitt inlägg om hur EU-rätt och Funktionshinderkonventionen kan implementeras på nationell nivå. ”Juridiska och politiska processer är lika viktiga som rättigheterna i sig”, sade Gerard Quinn. Själva förändringsprocesserna gör dem verkliga och påtagliga för allmänheten.

”Europeiska jurister blir bättre på att använda argument grundade i internationell rätt, men de kan bli ännu bättre på det”, sa han. Att etablera law clinics som engagerar juriststudenter i att driva fall till domstolar är ett sätt att öka kunskapen inom juristkåren och driva på rättsutvecklingen. Att starta sommarskolor och samarbeta med akademier och advokatsamfund är andra sätt att påverka.

Gerard Quinns videoinlägg till seminariet:

Stellan Gärde och Mai Greitz om svenska juristers möjligheter

Mai Greitz och Stellan Gärde reflekterade över juristernas roll i implementeringen av diskrimineringsskyddet. ”Den juridiska traditionen i Sverige är inte att väcka talan, utan att undersöka”, konstaterade bland annat Mai Greitz.

Film där Mai Greitz och Stellan Gärde reflekterar över juristernas roll i implementeringen av diskrimineringsskyddet:

Civilsamhället har en nyckelroll i juridiska processer

Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh och Adolf Ratzka
Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh och Adolf Ratzka

Det andra seminariet hölls på Ersta Sköndals högskola och handlade om det civila samhällets roll i tillämpningen av lagar om funktionsnedsättning och stärkandet av de mänskliga rättigheterna.

Seminar title in English: Enforcing disability law – The role of civil society

Gerard Quinns videoinlägg betonade att det civila samhället måste engagera sig i juridiska processer för att motverka diskriminering. Funktionshinderrörelsen kan bli mer aktiv i analysen av rättsläget. Rösterna därifrån är det som verkligen betyder något. Sådan samproduktion av lagar och offentlig politik får större påverkan för individen.

Quinn beskrev hur det civila samhällets engagemang bidrog till Funktionshinderkonventionen. ”Konventionen skulle inte ha kommit till utan mycket aktiva inspel från det civila samhället runtom i världen.” Det civila samhällets engagemang upprätthåller synlighet för frågorna och trycker på för förändring.”

Sid Wolinsky betonade att förankring i funktionshinderrörelsen är nödvändig för att rätt fall som får stort genomslag ska drivas. Han arbetar nära amerikanska funktionshindersorganisationer. ”Utan förankring i funktionshinderrörelsen kommer rätt fall som får stort genomslag inte att kunna drivas”, sa han.

Lars Trägårdh
Lars Trägårdh

Lars Trägårdh och Adolf Ratzka samtalade avslutningsvis med Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky. Lars Trägårdh medgav att vi inte är så bekväma med ”välgörenhetens återkomst” i Sverige, men att den strukturförskjutning som sker innebär stärkta möjligheter för det civila samhället.

Film där Lars Trägårdh och Adolf Ratzka samtalar med Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky:

Kommentera gärna innehållet i filmerna!

Nyhetsbrev februari 2017

Det strategiska arbetet

Ett projekt kan liknas vid en flygresa. Starten är viktig för att få höjd och stabilitet, landningen för att kunna leverera något för framtiden. Under hösten 2016 fick vi upp både fart och höjd. Till konferensen den 24 november och seminarierna den 25 november kom Sid Wolinsky och Pat Kirkpatrick från USA. De gav inspiration och fortsätter att ge oss goda råd. Det går nu att titta på föredragen och paneldiskussionerna med både engelsk och svensk textremsa. Se även det seminarium på MR-dagarna som hölls tillsammans med Handikappförbunden/Funktionsrätt Sverige.

Den 1 mars går vi in i projektår 2. Under det kommer vi att arbeta mycket med processguider och andra handledningar för jurister och organisationer som vill arbeta med diskrimineringsmål. Vi samarbetar också med Myndigheten för delaktighet och Från snack till verkstad kring en utbildningsturné till Sveriges antidiskrimineringsbyråer. Vi bidrar med kunskap om civilsamhällets och funktionshindersrörelsens roll i lokala arbetet för ett stärkt diskrimineringsskydd.

Paul Lappalainen har av personliga skäl bestämt sig för att lämna projektet. Paul hälsar att han har fortsatt stort förtroende för projektet, teamet som fortsätter och idén att funktionshinderrörelsen måste ta allt mer egenmakt. Vi tackar Paul Lappalainen för hans insats som projektledare och inspiratör under projektets första år! Emil Erdtman tar över som projektledare. Ola Linder fortsätter som jurist och Caroline van Mourik som rådgivare/informatör. Dessutom har vi under tre månader förstärkning av praktikant Maria Chöler från juristprogrammet vid Uppsala universitet.

Informationsträff den 2 mars

Alla intresserade är välkomna till informationsträff den 2 mars kl 15-17 i våra lokaler på Storforsplan 36 i Farsta. Det blir en genomgång av vad som kommer att hända under projektår 2. Anmälan senast 1 mars till emil@lagensomverktyg.se (ange allergi mm – det blir fikabröd och frukt, ev tolk bokar användaren själv)

Telefontid för rådgivning

Ett av projektets mål är att komma fram till bra rutiner för diskrimineringsärenden. Här prövar vi oss fram, precis som man ska i utvecklingsprojekt. Vi testar under våren telefontid för rådgivning på torsdagar kl 15-17. TELEFONNUMMER: 08-506 221 62.

Publicerat

Textade filmer från konferens och seminarier

Nu finns en sida med filmer från konferensen och seminarierna den 24-25 november 2016. Här kan du lyssna till Adolf Ratzkas introduktion, Sid Wolinskys och Pat Kirkpatricks föredrag, paneldiskussioner med bland annat Annika Jyrwall Åkerberg, Maj Greitz och Lars Trägårdh – samt en längre intervju med Sid Wolinsky. Filmerna är textade på engelska och svenska. Klicka på symbolen för ”undertexter” och välj språk. Viss justering återstår vad gäller svenskan, men håll till godo!
Sida med filmer från konferens om strategiska rättsprocesser

Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål

Sid Wolinsky har i 50 år arbetat som advokat och försvarat de medborgerliga rättigheter personer med funktionsnedsättning har. Strax efter att Americans with Disabilities Act (ADA) trätt i kraft 1990 var han med och bildade Disability Rights Advocates. Av 400 fall har organisationen bara förlorat sex. Men ibland vinner samhället även om man förlorar i rätten, säger Sid Wolinsky.

Läs om Disablity Rights Advocates

DHR:s rättsfall till Högsta domstolen

Vi fortsätter att följa det fall som DHR driver åt medlemmen Lars-Göran Wadén. Gävle tingsrätt fattade beslut i januari med stöd av 56:13 Rättegångsbalken att hänskjuta frågan om det är Region Gävleborg som ansvarar för den bristande tillgängligheten till Högsta domstolen. Handlingarna har nått Högsta domstolen och målet handläggs där.

Läs artikel om förhandlingen i Gävle tingsrätt och om DHR:s strategiska arbete med fallet

Nytt verktyg för EU:s rättighetsstadga

CharterClick! är ett projekt under utveckling och ska underlätta för enskilda och jurister att ta reda på om EU:s rättighetsstadga är tillämplig i olika fall. Lagen som verktyg var med i en utvecklingsworkshop i januari och ställer sig bakom ambitionen att synliggöra medborgarnas rättigheter på detta sätt.

Läs om CharterClick

Fundraising bygger starka organisationer

Disability Rights Advocates har sedan starten för 25 år sedan målmedvetet arbetat med fundraising. Genom insamlingar har man kunnat köpa sin egen byggnad och på så vis stå oberoende. Men framför allt sker insamlingarna kring enskilda rättsfall som engagerar många människor. Pat Kirkpatrick delar i denna artikel med sig av sina erfarenheter och råd.

Läs om fundraising

Paul Lappalainen intervjuad i tidningen Kick

Vi har även fått tillstånd att publicera Peter Anderson Popes intervju med Paul Lappalainen i tidningen Kick nr 4/2016.

Läs intervjun i Kick

Föreningen Med lagen som verktyg

Medlemsmöte om aktuella diskrimineringsfall

Den 14 mars kl 17-19 (efter styrelsemötet) bjuder föreningen in till ett medlemsmöte för att diskutera några utvalda diskrimineringsfall. En panel av kunniga jurister kommer att analysera och diskutera fallen utifrån vad som är diskriminering i lagens mening och vad som är möjligt och intressant att driva rättsligt. Anmäl dig till caroline@lagensomverktyg.se

Årsmöte

Föreningens årsmöte äger rum den 29 mars kl 17-19 i STIL:s konferensrum på Storforsplan 36:10tr i Farsta centrum. I samband med årsmötet informerar projektet om vad som kommer hända under 2017. Anmäl dig senast xxx till caroline@independentliving.org. Motioner ska vara inlämnade till styrelsen senast den 27 februari.

Bli medlem

Föreningen får fler och fler medlemmar. Gå med du också genom att betala medlemsavgiften på 250kr till bankgiro 631-5725.

Anmälningstjänsten

Kom med synpunkter på uppdatering

Anmälningstjänsten håller på att uppdateras både tekniskt och juridiskt. Den ska vara lätt att använda, men vi vill också vässa formuläret för att tydligare diskrimineringsfall ska anmälas. I mars kommer vi att lansera en bättre och mer lättanvänd Anmälningstjänst. Titta gärna på Anmälningstjänsten och kom med synpunkter och förbättringsförslag till philip@independentliving.org

Caroline gör en anmälan om dagen

Under februari månad har projektets rådgivare Caroline van Mourik bestämt sig för att anmäla någonting varje dag. Det gör hon bland annat för att inspirera andra att också använda Anmälningstjänsten.

Läs om Carolines anmälningar

Några inkomna anmälningar

  • SJ: Som rullstolsanvändare måste man boka via telefon och inte på nätet som andra. Kunden erbjöds att sitta på en vanlig stol och anser att det är sämre villkor än andra. Ingen anordning finns för att spänna fast rullstolen.
  • Brommaplans Vårdcentral: Vägen från RH-platserna till ytterdörren lutar och att tegelplattorna i gatan är ojämna. Lutningen gör det svårt att stå still med rullstol och använda dörröppnaren. Kölappshållaren sitter också för högt och den lägre receptionsluckan är felmonterad och ej i bruk.
  • Clas Ohlson, Drottninggatan, Stockholm: Rullstolsanvändare kunde inte lägga varor på bandet eftersom det var för högt och för långt in. Påsarna var svåråtkomliga och kortautomaten gick inte sänka ner.
  • Gallerian Grand Samarkand, Växjö: En person med assistanshund under utbildning (för diabetes) ombads att lämna gallerian Grand Samarkand i Växjö. Vakten sa att personer med färdigutbildade hundar däremot var välkomna.
  • Skärholmen Centrum: Person med rullstol kunde inte komma fram till de digitala informationsterminalerna med information om gallerians butiker. Vinkeln på dessa fungerade heller inte för person med rullstol.
  • Kronparksgårdens Närvårdsavdelning, Uppsala: Person med tjänstehund blev ”utmotad” från vårdinrättningen och ”bryskt hänvisad” till cafeterian.
  • Jysk, Bromma: Ingen RH-parkeringsplats för en person med rörelsehinder (och de vanliga parkeringsplatserna var för smala). Rampen var ”märklig” och dörröppnare saknades.
  • Hemköp, Bredäng: Person med rullstol kunde inte komma in i butiken eftersom det saknas dörröppnare vid hissen från parkeringsplan.
  • Laboratoriet Tegnérgatan: Person med rullstol skulle lämna blodprov men kunde inte komma in i byggnaden eftersom tröskeln var för hög.
  • Jönköpings länstrafik: En person som varje dag åker buss till jobbet i Jönköping nekas ”flertalet gånger” hjälp av busschaufförerna om att fälla ut den ramp som finns på bussarna.
  • El-Giganten, Kungsbacka: Person med typ 1 diabetes och tydligt markerad diabeteshund blev ombedd att omedelbart lämna affären.
  • Europeiska ERV: Person med synskada betalade en resa för sig själv och sin ledsagare med Visa-kort. Efter dödsfall i familjen ställdes resan in, men försäkringsbolaget ERV betalade inte tillbaka pengarna för ledsagaren eftersom de bara ersätter för maka/make barn eller sambo.
  • Ica Dalastan: Person med synskada fick besked från personal i kassan att hundar inte får vara i butiken, trots att personen handlat där många gånger tidigare med sin ledarhund.

Läs de fullständiga anmälningarna

Caroline anmäler diskriminering varje dag

Caroline van Mourik
Caroline van Mourik

Caroline van Mourik bor i Stockholm och har rörelsenedsättning, en lättare synnedsättning samt infektions- och doftkänslighet. Hon är rådgivare för projektet Lagen som verktyg som bland annat är ute och informerar om att bristande tillgänglighet sedan 2015 räknas som en form av diskriminering.

För att föregå med gott exempel och inspirera andra att anmäla otillgänglighet har Caroline under februari månad bestämt sig för att anmäla något varje dag. Det gör hon till Anmälningstjänsten som under många år samlat anmälningar i en databas och skickat dem vidare till Diskrimineringsombudsmannen.

—Att hitta ett exempel om dagen är inte så svårt, säger Caroline. Problemet är snarare att hinna och orka med att dokumentera alla brister i samhället. För mig är det ”snökaos” varje dag, säger Caroline med en metafor som hon märkt att de flesta utan funktionsnedsättning förstår.

Basala samhällsfunktioner

Mycket av det som Caroline anmäler gäller basala samhällsfunktioner. Postens höga brevlådor och ibland otillgängliga uthämtningsställen är en klassiker, som snarare blivit sämre med åren tycker hon.

Inför kontakterna med Arbetsförmedlingen gjorde Caroline en grundlig inventering av de olika kontorens tillgänglighet och valde sedan det med minst brister. Sedan slogs kontoren ihop och hon kallades till en arbetsförmedling utan fungerande parkeringsplats för  rörelsehindrad (som termen är i Stockholms stad, handikapparkering på andra håll).

Ramp med kant och dörröppnare ovanför kanten
Dörröppnaren sitter farligt till på Arbetsförmedlingen i Spånga

Dörröppnaren vid ytterdörren satt för högt och precis ovanför en farlig kant. Hissen inne i byggnaden hade ingen dörröppnare alls. Caroline tog bilder med mobilen och skrev ihop en anmälan.

Otillgängliga sjukhus och apotek

Att Arbetsförmedlingen inte kan tillgänglighet är anmärkningsvärt, tycker Caroline. Men ännu mer alarmerande är det när sjukhusen inte gör rätt. Själv har hon på grund av olika sällsynta diagnoser vårdkontakter på 15 olika adresser i Stockholm.

När hon till exempel skulle lämna ett blodprov på Tegnérgatan i Stockholm möttes hon av en så hög tröskel att hon tvingades leta upp ett annat labb.

Hennes närmaste vårdcentral har en lång lutande väg från RH-parkeringsplatsen fram till entrén. Tegelplattorna på trottoaren har blivit ojämna och på grund av lutningen går det inte att stå still med rullstolen för att komma åt dörröppnaren. Därinne satt kölappshållaren för högt och den lägre receptionsluckan – som faktiskt fanns – var felmonterad och ur bruk. En anmälan till.

Ibland behöver Caroline åka in akut och då finns nästan aldrig RH-parkering nära entrén. Att vara infektions- och doftöverkänslig gör det också svårt att sitta i trånga väntrum med alla andra.

Tillgänglighet är nämligen mer än det fysiska. Att olika sjukhus har olika journalsystem har ställt till det för Caroline. Liksom otillgängliga kontaktformulär för den som inte nöjer sig med telefonkontakt utan vill ha skriftliga svar. Sankt Görans sjukhus har till exempel ett kontaktformulär som inte fungerar med Carolines talsyntes (som hon använder på grund av svag rörlighet i händerna).

Flera apotek har också blivit anmälda. Det finns visserligen många apotek att välja på i Stockholm numera, men om man som Caroline har flera ovanliga mediciner måste man åka runt till flera apotek och ibland är apoteket med just den aktuella medicinen otillgängligt.

Caroline har också mött dåligt bemötande på apoteken. Ibland finns en lägre disk där man skulle kunna se vilka mediciner man får, men den erbjuds inte förrän efter tjat och övertalning från Carolines sida.

—När personalen säger ”jamen vi hjälper dig” brukar jag svara: ”du får gärna hjälpa mig vid den tillgängliga disken”. Precis som med den låga disken på vårdcentralen finns det ofta en tillgänglig lösning, men den används inte.

Problemet med bemötande handlar enligt Caroline om att många tror att man bara har en funktionsnedsättning.
—Men vi som använder rullstol har oftast inte bara problem med benen, säger hon. Jag har till exempel begränsad rörlighet i armarna.

Det finns enkla lösningar

Caroline har också anmält flera affärer och butiker. På Hemköp i Bredäng saknades det dörröppnare vid hissen från parkeringsplan. Vid Jysk i Bromma fanns ingen RH-parkeringsplats alls och de vanliga parkeringsplatserna var för smala. Rampen var ”jättemärklig” och dörröppnare saknades.

På Clas Ohlson i Stockholm City kunde inte Caroline lägga upp varorna på bandet eftersom det var för högt och placerat för långt in. Påsarna var oåtkomliga och kortautomaten gick inte sänka ner.

De flesta gallerior har numera digitala terminaler med information om butikerna, men ofta går det inte att rulla fram till dem och deras vinkel är sådan att informationen blir oläsbara från en rullstol.
—Och skulle man lyckas läsa brukar man hänvisas via rulltrapporna, skrattar Caroline. Men tillägger: det där borde rent tekniskt inte vara så svårt att lösa om man verkligen vill.

Caroline betonar att det ofta finns enkla lösningar. Men för att nå fram med dessa tips måste de ansvariga få vetskap om problemen. Ibland har Caroline hört av sig direkt till den ansvariga och fått felet åtgärdat inom några månader. I andra fall tror hon att ett anmälan är nödvändig för att något ska hända.

—Men givetvis är det bästa att bygga tillgängligt från början. Då slipper man extra kostnader för att bygga om i efterhand. Tillgänglighet gynnar dessutom alla – till exempel personer med barnvagnar eller rullväskor när det gäller fysisk tillgänglighet eller äldre med sämre syn och nedsatt kognitiv förmåga när det gäller informationsteknik.

Parkeringsplats med blåmarkering vid sidorna
”Den perfekta RH-parkeringsplatsen”

Text: Emil Erdtman

Välkommen att anmäla diskriminering och enkelt avhjälpta hinder till Anmälningstjänsten!

Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål

Sid Wolinsky var en av talarna på Lagen som verktygs konferens den 24 november 2016. Hans föredrag finns med svensk och engelsk text. Adolf Ratzka gjorde också en intervju med Sid. Denna artikel bygger på den intervjun och Sids föredrag.

Sid Wolinsky
Sid Wolinsky

Sid Wolinsky är 80+ och kan se tillbaka på ett långt yrkesliv som advokat ”med lagen som verktyg”. Under universitetsåren i Berkeley, Kalifornien träffade han Pat Kirkpatrick, som vi också har en artikel om.

Tillsammans grundade de en egen organisation efter att den amerikanska antidiskrimineringslagen ADA (Americans with Disabilities Act) trätt i kraft år 1990. Den heter Disability Rights Advocates (DRA) och har i snart 25 år försvarat de rättigheter människor med funktionsnedsättning har.

DRA har sitt huvudkontor i Berkeley och en filial med sex advokater i New York. Genom åren har en unik kompetens byggts upp samtidigt som man bidragit till att rättspraxis skapats på området funktionsnedsättning. Juridiskt sett har Sid Wolinsky och hans medarbetare varit mycket framgångsrika. Av cirka 400 processer har de bara förlorat sex.

Att vinna fallet är inte det slutgiltiga målet

Sid Wolinsky tycker att det är viktigt att vinna – för det mesta. Han säger så eftersom det övergripande målet för DRA inte är att vinna fall, utan att åstadkomma samhällsförändring och bättre livskvalitet för personer med funktionsnedsättning. Han tar målet för amerikanska krigsveteraner som exempel. Att rättsligt vinna mot en militärmakt med alla sina immunniteter är inte lätt.
—Vi förlorade i rätten, men det upprättades telefonlinjer som nu hjälper de som plågas av posttraumatisk stress och självmordsplaner, säger Sid Wolinsky.

Men det är genom att vinna mål som DRA får sina intäkter förutom genom gåvor och fundraising. Amerikanska diskrimineringsmål som har samband med funktionsnedsättning omfattas nämligen av en bestämmelse om fee-shifting som innebär att kärande (den som stämmer) som vinner ett fall kan få ersättning för ombudskostnader.

DRA skickar en räkning till domstolen som ålägger den förlorande parten att betala.
—Vi redovisar exakt det antal timmar vi arbetar och domstolen har kontroll på det, förtydligar Sid Wolinsky.

DRA tar inte ut några avgifter av sina klienter eller samarbetsorganisationer. Klienter som vill spendera mycket pengar på advokater hänvisar vi till andra byråer, säger Sid Wolinsky.

Fallen kommer från funktionshindersrörelsen

Sid Wolinsky konstaterar efter alla år att det ett långsiktigt och tufft jobb att göra samhället tillgängligt. Det kräver att många aktörer drar sina strån till stacken inom media, attitydförändring eller utbildning.
—Men en grundförutsättning för förändring är att det finns en välorganiserad och strategiskt tänkande funktionshindersrörelse, säger Sid Wolinsky.

Hans filosofi bygger på att det är funktionshindersrörelsen som vet bäst vilka som är de aktuella problemen och vad som skulle kunna förbättra livet för personer med funktionsnedsättning. DRA lägger därför ner mycket tid och kraft på regelbundna och grundliga möten med företrädare för organisationerna.

Ibland är frågorna från organisationerna mer politiska än juridiska, men huvudkriteriet för att välja ut fall är inte heller rent juridiskt – utan vilka som kan få effekt och genomslag i samhället.

En processkommitté bestående av jurister och personer från funktionshindersorganisationer – det är viktigt att även icke-jurister ingår – väljer vilka fall som ska drivas. Av cirka 50 föreslagna fall går ett vidare.
—Juridiskt är det smart att ta fall inom områden där man redan har erfarenhet att bygga vidare på, men för att få rättspraxis är det också viktigt att ge sig ut på nya områden, säger Sid Wolinsky. Man måste tänja på gränserna för att pröva lagen.

DRA har till exempel drivit fall om katastrofplanering och sjukvård – områden som inte nämns specifikt i ADA. Det gäller förstås också alla fall som rör tillgänglighet till digital teknik. Alla nya prylar – till exempel obemannade automater av olika slag – är ofta otillgängliga från början. Ett annat område som Sid Wolinsky uppmärksammat är alla exempel på dåligt underhåll. Avfasningar av trottoarkanter görs en gång, men vårdas sedan inte.

Ofta står en individ som kärande även om en hel organisation arbetat fram fallet. DRA jobbar också mycket med grupptalan som omfattar flera käranden (class actions). Det finns mål där grupptalan inte är bästa vägen, men för det mesta väger det tungt att många står bakom ett yrkande. Sid Wolinsky anser att grupptalan är processekonomiskt effektivt, eftersom en större utredning och rättsprocess kan hjälpa hundratals personer direkt medan individuella mål bara hjälper en person.

Bred representation av funktionsnedsättningar

I USA finns juristbyråer som arbetar för allmänna intressen (Public Interest Law Firms) och driver fall utifrån olika diskrimineringsgrunder. Några funktionshinderorganisationer driver också fall om en specifik diagnos eller funktionsnedsättning. DRA eftersträvar däremot en bred representation av olika funktionsnedsättningar – inte bara fysiska funktionsnedsättningar utan även till exempel intellektuella och psykiatriska.
—Vi försöker hela tiden expandera och tar även in grupper som själva inte alltid sett sig som funktionshindrade. Det gäller till exempel många hörsel- och synskadade eller personer med diabetes.

Sid Wolinsky tar rättsfallen inom hälso- och sjukvård som exempel. Det började med höj- och sänkbara undersökningsbord som inte gick att nå från en rullstol, liksom mammografiutrustning och vågar. Sedan utvidgades området till sådant som brist på teckenspråkstolkar och textning. För att få en fullvärdig vård av hög kvalitet för alla har DRA bland annat stämt den största sjukhuskedjan i Kalifornien.

Relationer till det omgivande samhället

DRA kräver som regel inte skadestånd, eftersom detta inte gynnar utvecklingen i samhället.
—Stora skadestånd till enskilda är inte populärt hos allmänheten, säger Sid Wolinsky.

DRA skickar alltid ett brev till motparten innan de stämmer. De är inte bara tänkta som ett varningsbrev utan föreslår alltid ett samarbete. Men nästan alltid ignoreras brevet. Företagen föredrar att invänta stämning. Ibland är svaren nästan skrattretande. Som kommunen som svarade att de inte diskriminerar någon eftersom de behandlade alla lika illa.

Det finns i USA sex-sju advokatbyråer som är specialiserade på funktionsnedsättning generellt. Dessa har ett nära samarbete, utbyter erfarenheter och studerar varandras fall.
DRA har också ett nära samarbete med kommersiella advokatbyråer som ofta har advokater som vill arbeta pro bono. Det kan vara äldre pensionerade personer eller yngre karriärsugna advokater som vill bredda sin kompetens – eller bidra till något gott i samhället.
—Inte sällan vill de allra bästa även jobba pro bono, säger Sid Wolinsky.

De kommersiella byråerna gynnas också affärsmässigt om de finansierar icke-statliga organisationer eller om deras advokater arbetar pro bono. Volontärarbete för en god sak ger dem bättre renommé.

Sid Wolinsky ser det för sin del som ett sätt att sprida kunskap och engagemang för att arbeta med diskrimineringsfall bland yngre advokater. På några år kan en duktig advokat lära sig området och hjälpa oss i kampen, säger han.

Litar inte på myndigheterna

Sid Wolinsky menar att de ideella organisationerna i USA har varit framgångsrika i att förverkliga diskrimineringslagarna. Den fysiska tillgängligheten har blivit otroligt mycket bättre, men det finns också stora geografiska skillnader.
—Berkeley är underbart, New York inget vidare, anser Sid Wolinsky.
ADA har heller inte fungerat så bra på alla områden, till exempel arbetsmarknaden.

När Sid Wolinsky jämför USA med Sverige kan han inte låta bli att dra på munnen.
—Ni litar på att era myndigheter gör rätt, säger han. Vi litar absolut inte på att regering och myndigheter efterlever civila rättighetslagar. Inte för att vi har ett ont uppsåt, utan för att vi har dåliga erfarenheter av byråkratin.

Klagar du på en myndighet i USA kan det ta flera år innan de vidtar en åtgärd. Vi däremot stämmer inom en vecka om vi fått in ett allvarligt fall. Myndigheterna har inte våra kontakter – ibland heller inte viljan.

Många olika lagar i USA

Förutom ADA finns i USA en mängd lagar som rör människor med funktionsnedsättning. För var och en av dessa lagar måste man tänka och argumentera på olika sätt, säger Sid Wolinsky.

Några exempel är:

  • IDEA – Individuals with Disabilities Education Act – ger barn med funktionsnedsättning rätt till fri och fullständig offentlig utbildning.
  • Rehabilitation Act (avsnitt 504) – en lag som förbjuder diskriminering från verksamheter som får federalt ekonomiskt stöd.
  • Fair Housing Act – kräver att en viss andel av alla nya och renoverade bostäder ska vara tillgängliga.
  • Air Carrier Access Act – gäller för flygplatser och flygtransporter.

USA är en federation av 50 delstater. I Washington DC sitter Justitiedepartementet och federala myndigheter som till exempel Equal Employment Opportunity Commission för arbetsmarknadsfrågor.

Varje stat har sina egna lagar och rättssystem. Kalifornien har till exempel en medborgarrättslag som ger ett starkare skydd än ADA. Även städer kan ha egna lagar, som New Yorks lokala människorättslag. Dessa lagar tillämpas både lokalt och ibland av federala domstolar.

Den som förlorar måste åtgärda problemet

I det amerikanska rättssystemet kan en domstol döma att den förlorande parten ska vidta en viss åtgärd. Det kallas när det gäller tillgänglighet ”equitable relief”. Det skiljer sig alltså från det svenska systemet där parterna vid en förlikning kan ingå ett avtal om vissa åtgärder. Annars är diskrimineringsersättning till individen den enda möjliga påföljden vid en dom.

När DRA stämmer är det ofta equitable relief de vill ha. På så vis har flera universitet ålagts att göra hemsidor och utbildningsmaterial tillgängligt för personer som är blinda eller synskadade. Och DRA:s rättsfall rörande möjligheter till katastrofhjälp har gjort att man nu kan tvinga kommuner att genomföra sådana planer.

DRA stämde också New Yorks tunnelbana för att man inte följde kravet i ADA att lägga 20 procent av ombyggnadskostnaderna på att skapa tillgänglighet. 22 miljoner dollar lades på renoveringen av en station, men någon hiss planerades inte. DRA vann målet och myndigheterna ålades att sätta in en hiss, som även uppkallades efter Sid Wolinsky.

Han tar hissen som ett exempel på att de förbättringar som DRA åstadkommer för personer med funktionsnedsättningar inte bara är särlösningar utan hjälper alla.
—Senast när jag tog ”min” hiss fanns ingen med rullstol där, däremot en kvinna med en tvillingbarnvagn, en äldre dam med en kundvagn och en turist med sin resväska.
Det finns inga motsättningar mellan personer med funktionsnedsättning och resten av samhället. Det vi gör gynnar alla.

Några av de processer som DRA har drivit:

Bristande planering för katastrofer och nödsituationer

DRA stämde städerna Los Angeles, Washington DC och New York för dålig beredskap, bland annat gällande elförsörjning som är livsviktig för att hissar och olika hjälpmedel ska fungera. För New Yorks del kom huvudförhandlingen att hållas strax efter att orkanen Sandy dragit fram – och bevisat DRA:s farhågor.

Tillgängliga tentor

DRA har drivit fall där gymnasieelever och högskolestudenter med till exempel synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning behöver pauser eller förlängd tid på skrivningar samt prov i tillgängliga format.

Tillgänglig taxi

Ett annat mål som DRA drev var mot New Yorks taxibolag. Bara två procent av de gula bilarna kunde ta rullstolar. Här blev det förlikning med löftet att taxibolaget varje år skulle byta ut tio procent av bilparken till tillgängliga bilar. Inom ett antal år innebär det full tillgänglighet.
DRA har även – som en av få advokatbyråer – stämt Uber eftersom de åkte förbi kunder med assisterande djur. En nationell grupptalan slutade i förlikning där företaget åtog sig att ta upp dessa kunder, utbilda förarna och införa ett rapporteringssystem så att de förare som gör fel kan straffas.

Otillgängliga vallokaler

Myndigheterna i USA ansåg att man kan rösta med hjälp av någons fullmakt eller ta hjälp av någon man känner. DRA fick en domstol att underkänna detta utifrån principen om att man ska kunna rösta utan att valhemligheten röjs.

Döva brevbärare

Ett annat fall var när det stora postföretaget United Parcel Service (UPS) inte lät sina döva 1100 anställda köra postbilarna, trots att det var ett krav för att bli befordrad inom företaget. Försäkringsstatistik visar dessutom att döva förare kör säkrare än hörande. DRA vann efter att ha dragit det genom flera instanser.

Försäkringar

DRA har också stämt flera försäkringsbolag som tar ut omotiverat höga premier av personer med funktionsnedsättning för sjukförsäkring och livförsäkring. En klient med muskeldystrofi fick till exempel betala dubbel premie. Domen blev att bolaget inte kunde neka någon försäkring utan saklig faktagrund.

Text: Emil Erdtman

Disability Right Advocates bjuder här på några bilder från kontoret:

Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016

Med tillstånd publiceras här Peter Anderson-Popes intervju med Paul Lappalainen från tidningen Kick, nr 4 2016. Paul har slutat inom projektet, men arbetet bygger vidare på hans tankar och kloka råd.

Med lagen i egna händer

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen

—Nu har vi rätt men vi måste också se till att få rätt, säger Paul Lappalainen som arbetar på Independent Living Institute med projektet Med lagen som verktyg.

Förebild är amerikansk handikapp- och medborgarrättsrörelse och dess historia av att dra diskrimineringstvister inför rätta och låta domstolarna avgöra.

Efter år av förändringar i form av försiktiga uppgraderingar och ängsliga anpassningar har svensk diskrimineringslagstiftning landat i en lag som gör bristande tillgänglighet till diskriminering.

Lagen har också skapat juridisk grund för att driva diskrimineringsmål i domstol. Independent Living Institute tog fasta på de möjligheterna och startade det treåriga Arvsfondsprojektet Med lagen som verktyg.

Paul Lappalainen är jurist och en av fyra personer som arbetar med projektet. Han är uppvuxen och utbildad i USA och van vid att diskrimineringstvister avgörs i den skadeståndsindustri som finns där. Precis som till exempel skilsmässo- och sjukförsäkringstvister.

—I Sverige saknas den kulturen men svensk diskrimineringslagstiftning har hämtat inspiration från Nordamerika och med tanke på hur mycket den betytt för
funktionshindrade där så finns ingen anledning att tro att det inte skulle fungera här, säger han.

I USA finns inte det skyddsnät som det sociala välfärdssystemet i Sverige erbjuder. Människor som anser sig marginaliserade, diskriminerade eller på annat sätt orättvist behandlade av samhället måste hitta andra och flera vägar.

Precis som i Sverige har handikapprörelsen genom upplysning och påtryckning lyckats få politiker att ändra och förbättra det skydd som lagboken ger.
—Men en avgörande skillnad är att människor i USA inte på samma sätt förväntar sig att lagarna ska förändra något bara genom att existera, säger Paul Lappalainen.

—Man har insett att förändring åstadkoms först när lagar tillämpas – förutsatt att de levererar det som utlovats – och därför har man dragit diskriminerande behandling inför rätta.

—Det har varit framgångsrikt såtillvida att det signalerar att diskriminering kostar vilket i sin tur får de som har makt att diskriminera att agera för att förebygga diskriminering.
—Därutöver signalerar rättsfall som visar att lagen inte håller att det är dags att arbeta för en lagändring.

Han menar att i Sverige däremot tenderar luften att gå ur civilsamhället när en lag väl har antagits.
—Man underskattar sin egen roll i fasen som följer. Det finns en starkare tro på att myndigheter och andra ska se till att lagarnas intentioner följs. Det kan uppfattas som att man ser en handikappombudsman eller en diskrimineringslag som mål snarare än som verktyg för förändring.

Handikappombudsmannen gick ju aldrig vidare med många anmälningar och lagen om bristande tillgänglighet som diskriminering har än så länge inte prövats i domstol. Fast här tror Paul Lappalainen att Med lagen som verktyg kan ha stor betydelse.

—I ett tvistemål blir det så tydligt vad parterna står för och vad striden faktiskt gäller och det kan räcka långt eftersom det sällan är onda avsikter utan okunskap och dålig inlevelseförmåga som ligger bakom diskriminering.

Men trots att man är medvetna om att det är i tillämpning av en lag som man kan få en aning om dess potential så kommer projektet inte att driva rättsprocesser.

För att man ändå ska kunna bidra till att skapa rättspraxis i diskrimineringsfall bildades föreningen Med lagen som verktyg. Independent Living Institute, ett par stora handikapporganisationer och ett nätverk av jurister står bakom föreningen.
—Föreningen ska skapa förutsättningar och kontakter för att fler diskrimineringsärenden ska kunna drivas.

—Projektet ska informera individer och organisationer om deras möjligheter att agera i förhållande till lagen. Projektet ska dessutom nå jurister som är villiga att driva fall på området och som har kunskap om lagarna som berör personer med funktionsnedsättning.

På så sätt för man striden på två fronter – man upplyser och utbildar genom att blottlägga diskrimineringen och dess orsaker och man avskräcker genom att kräva skadestånd (diskrimineringsersättning) för diskriminerande beteende.

—Föreningsmedlemmar som har blivit utsatta för diskriminering ska kunna få juridisk hjälp att driva diskrimineringsmål i vissa fall, säger Paul Lappalainen.
—Med hänsyn till bland annat begränsade resurser måste föreningen sätta fokus på rättsfall som kan leda till förändring – genom rättspraxis eller på andra sätt.

På hemsidan lagensomverktyg.se finns ytterligare information om hur man stödjer föreningen, hur man blir medlem och hur man söker juridisk hjälp.