INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare

Sabina Hellborg
Sabina Hellborg

Diskrimineringsersättning är en bra påföljd, men den borde utvecklas mer i enlighet mer skadestånds- och EU-rätt, säger Sabina Hellborg som 2018 blev juris doktor på en avhandling om diskrimineringsersättning. Hon fokuserar i avhandlingen på samhällsområdena arbetslivet och varor, tjänster och bostäder och kommer fram till att det i diskrimineringsprocesser finns en obalans mellan prövningen av ansvaret för diskrimineringen och prövningen av ersättningen. 

Ungefär samtidigt som Sabina Hellborg funderade på att doktorera i juridik infördes en samlad diskrimineringslag (2008:567) med diskrimineringsersättning som ny påföljd för konstaterad diskriminering. Sabina Hellborg bestämde sig för att undersöka vilka faktorer som varit utslagsgivande vid domstolarnas bedömning av diskrimineringsersättning.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare”

GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder

Lagen som verktyg vill se fler rättsprocesser om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Det är ett effektivt sätt för att tvinga fram ett mer tillgängligt och inkluderande samhälle. Men självklart är det ännu bättre om diskrimineringen aldrig sker. Därför innehåller diskrimineringslagen 3 kap. krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vidta förebyggande och främjande “aktiva åtgärder” mot diskriminering. Dessa åtgärder ska vara pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla.

Fortsätt läsa ”GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder”

GUIDE: Vägar för att motverka bristande tillgänglighet och annan diskriminering

Det finns flera instanser att vända sig till för att motverka brister i tillgänglighet och annan diskriminering i samhället. Här beskrivs några myndigheter och andra aktörer – och när det är lämpligt att kontakta dem och vad som kan hända då. Listan är inte uttömmande. Informationen är från 2018.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Vägar för att motverka bristande tillgänglighet och annan diskriminering”

MEDLEMSMÖTE 7/11: Rättsaktioner för tillgänglig kollektivtrafik

Föreningen Med lagen som verktygs och Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen bjuder in till seminarium den 7 november kl 16-18 om att vidta rättsliga åtgärder mot diskriminering inom kollektivtrafiken. Utifrån två rättsfall kommer vi diskutera rättsläget och hur vi ska hantera det. Hur får vi genomslag för en bättre kollektivtrafik med hjälp av strategiska processföring?

 
Medverkande:
  • Lars-Göran Wadén
  • Chalotte Lagnander
  • Sofia Thoresdotter
  • Stellan Gärde
  • Moderator: Ola Linder
 
Vinst i Gävle tingsrätt

Lars-Göran Wadén kom inte med bussen i januari 2015, precis när bristande tillgänglighet blivit en diskrimineringsform. Efter att DO lagt ner ärendet drevs det av DHR – med en vända i Högsta domstolen – till vinst i Gävle tingsrätt tidigare i år. Lars-Göran berättar om processen, drivkrafterna och vad domen har för betydelse för kollektivtrafiken i Sverige.

Aktuell stämning i Örebro tingsrätt

Stämningsansökan mot region och bussbolag är inlämnad gällande uteblivna hållplatsutrop på bussarna i Örebro. Stellan Gärde redogör Hur argumentationen i stämningsansökan och vad som händer härnäst.

Information om mötet

Seminariet riktar sig till alla som är intresserade av rättsåtgärder mot diskriminering. Vi välkomnar medlemskap i Med lagen som verktyg (250kr/år till bg 631-5725/ Swish 123 063 01 94) eller ICJ Sverige (300kr/150kr för studenter till bg 612-71 12/Swish 123 301 0212). Ange även adressuppgifter!

Tid och plats: kl 16-18 den 7 november på Klara Södra kyrkogata 1, vån 8 hos KFO (strax intill Centralen i Stockholm). Anmälan senast 5 november med mail till maria@lagensomverktyg.se. (Ange behov av hörslinga. Tolk bokas av användaren själv.) Vill du läsa domar, stämningsansökningar mm i förväg kontakta Stellan Gärde på secretariat@icj-sweden.org

NYHETSBREV: Oktober 2018

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Oktober 2018”

INTERVJU: Elena Namli – Sverige skickar dubbla budskap om mänskliga rättigheter

Elena Namli Professor vid Centrum för rysslandsstudier Foto. Mikael Wallerstedt BILDEN ÄR FRIKÖPT AV UPPSALA UNIVERSITET
Elena Namli Foto. Mikael Wallerstedt

Elena Namli är professor i etik på Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, där hon bland annat undervisar i mänskliga rättigheter (MR). Som etiker laborerar hon med begrepp som plikt, värdighet och moraliska principer på ett lite annat sätt än flera av de jurister som tidigare intervjuats här på lagensomverktyg.se. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Elena Namli – Sverige skickar dubbla budskap om mänskliga rättigheter”

RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?

Lagen som verktyg och Begripsam AB har inför genomförandet av EU:s direktiv (EU 2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet) undersökt hur framför allt kommuner förhåller sig till de nya kraven. Undersökningen visar att ansvarsfördelningen ofta är oklar och att samarbetet mellan juridik och IT måste stärkas för att direktivets mål om bättre tillgänglighet ska uppnås.

PANELDISKUSSION 19 SEPTEMBER 2018 – MED SVENSK UNDERTEXT

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?”

RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering

I flera år klagade Sofia på att de automatiska hållplatsutropen på bussarna i Örebro inte fungerade. Till slut tröttnade hon på att inget hände och stämmer nu med stöd av föreningen Med lagen som verktyg den regionala kollektivtrafikmyndigheten och det upphandlade bussbolaget i Örebro tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering”

SEMINARIUM 22/11: Diskriminering i arbetslivet – vad gör facket?

I det svenska rättssystemet har facket en central roll för att motverka diskriminering i arbetslivet. Det har fått Lagen som verktyg att undra:
  • Vilken uppgift har facket i den svenska arbetsmarknadsmodellen?
  • Vilket stöd erbjuder facken personer med funktionsnedsättning som diskriminerats?
  • Får personer med funktionsnedsättning som utsätts för diskriminering rätt stöd?  Hur fungerar rättskedjan och tillgången till rättvisa?
  • Hur arbetar facken med kravet på aktiva åtgärder mot diskriminering?
  • Vilka strategier har facket för samverkan med övriga civilsamhället?
  • Vilka strategier bör det civila samhället utveckla för att förmå fackföreningarna att ta en mer aktiv roll i enskilda rättsfall, i strategisk processföring, och i reformarbetet kring diskrimineringslagen, DO och antidiskrimineringsbyråerna?
Ur programmet
Moderator: Paul Lappalainen, jurist och doktorand i diskrimineringsrätt
  • Isabella Hagnell, jurist och vik generalsekreterare på Sveriges dövas riksförbund berättar om förbundets klagomål av AD-domen 51/17 till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
  • Juristen Kerstin Burman, numera Unionen, berättar om målet med lokföraren som fick yrkesförbud på grund av sin funktionsnedsättning men vann med hjälp av facket
  • Universitetslektor i arbetsrätt Mikael Hansson (och medförfattare till boken Arbetsrätt) föreläser om fackets roll i svensk diskrimineringsrätt
  • Bengt Eriksson, ombudsman på IF Metalls arbetslivsenhet, diskuterar förbundets arbete mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning
  • Utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR diskuterar förbundets arbete mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning
  • Juristen Stellan Gärde från Talerättsfonden (och tidigare LO-TCO Rättsskydd) lägger fram några rättsliga utmaningar för facket

Tid: Torsdag 22 november kl 13-16 med lättare lunch i lokalen från 12.30

Plats: “Konferensen” på IOGT-NTO-gården på Klara Södra Kyrkogata 20.

Anmälan: mail till emil@lagensomverktyg.se senast 15 november. Ange allergier eller andra behov vi bör ta hänsyn till.

Kostnad: Nej, men köp gärna Lagen som verktygs bok Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg på plats för bara 100 kr.

Mikael Hansson
Kerstin Burman
Kerstin Burman FOTO: Emil Erdtman
Stellan Gärde
Stellan Gärde
Paul Lappalainen
Paul Lappalainen

Lagen som verktygs kalendarium

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

FORSKNING: Confirmation Bias in Criminal cases

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har varit på disputation och rapporterar här:

Fredagen den 28:e september disputerade Moa Lidén vid Uppsala Universitet med avhandlingen ”Confirmation Bias in Criminal Cases”. Inför en fullsatt publik försvarade hon sin avhandling där hon undersökt så kallad ”confirmation bias” i brottmål. Opponent var professor Steven Penrod, John Jay College of Criminal Justice (New York).

Med ”confirmation bias” avses en tendens att leta efter eller ge större tyngd åt argument och bevis som ger stöd för och bekräftar en tidigare skapad uppfattning. I sin avhandling har Moa Lidén presenterat hur detta agerande tar sig uttryck i olika delar av brottmålsprocessen. Den delas upp på följande moment:

  1. den övergripande inriktningen på förundersökningen
  2. identifikationer och förhör
  3. rättsliga undersökningar och analyser samt
  4. domstolsprocessen

Genom experimentella studier har Moa Lidén bland annat visat att poliser, åklagare och domare påverkas av sina egna uppfattningar vid de beslut som fattas inom ramen för arbetet. Det innebär exempelvis att om den person som genomför en brottsundersökning fått förhandsinformation om det misstänkta brottet eller gärningspersonen så kan detta leda till att ensidigt söka efter, säkra eller tolka spår på ett sätt som bekräftar förhandsinformationen, trots att det finns spår som talar i en annan riktning. Likaså kan den domare som i förväg fått vetskap om den tilltalades erkännande, belastningsregister eller socioekonomiska status påverkas av detta vid domstolsavgörandet.

I och med att Moa Lidèn i sin avhandling kommer fram till att ”confirmation bias” förekommer i olika grad och tar sig olika uttryck under brottmålsprocessens olika skeenden är det motiverat att ifrågasätta rättssäkerheten i våra domstolsprocesser.

Avhandlingen berör visserligen brottmålsprocessers men nämnas skall att ”confirmation bias” även finns inom andra rättsområden, exempelvis inom diskrimineringsrätten. Studien kan alltså ha relevans även vid Lagen som verktygs arbete med att få fram praxis för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och synliggöra andra frågor rörande personer med funktionsnedsättning

Det krävs dock ytterligare forskning om hur det ska undvikas att information som inte överensstämmer med hypotesen bortses ifrån eller omtolkas. Mot bakgrund av resultatet av denna avhandling är det därför av stor vikt att ytterligare forskning genomförs för att identifiera fungerande sätt att motverka ”confirmation bias”.

Moa Lidéns avhandling i fulltext.