MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: Europarådet granskar läget för personer med funktionsnedsättning i Sverige

När Nils Muiznieks besökte Sverige den 2 till 6 oktober 2017 var Independent Living Institute en av de organisationer han träffade. Förutom organisationer träffade han även representanter för regering och myndigheter. Under februari 2018 publicerades en rapport om hur Sverige lever upp till de åtaganden som följer av Europakonventionen. Fokus är på mänskliga rättigheter för invandrare, flyktingar och asylsökande, samt personer med funktionsnedsättning.

I rapporten konstateras att väntetiderna för asylsökande är alldeles för långa och att det är för många som går under jorden. Lagändringen från 2016 om begränsningar i rätten till familjeåterförening kritiseras. När det gäller funktionshinderspolitiken får Sverige beröm för teckenspråkets ställning som i det närmaste kan betraktas som ett erkänt minoritetsspråk och rätten att rösta i val för personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar.

Några av kommissionärens synpunkter

Diskrimineringsombudsmannen inte tillräckligt effektiv

Kommissionären är bekymrad över att Diskrimineringsombudsmannen förra året endast tog två av 681 anmälningar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning till domstol. Han uttrycker oro över att myndigheten inte har möjlighet att göra gällande direkta brott mot internationella standarder som Europakonventionen och inte heller kan granska vissa offentliga myndigheter inom rättsväsendet. Just därför understryks vikten av att inrätta en nationell människorättsinstitution i enlighet med Parisprinciperna och artikel 33 i Funktionsrättskonventionen.

”Nedsatt arbetsförmåga” stigmatiserande begrepp

Sverige rekommenderas att fasa ut det stigmatiserande begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” och istället fokusera på den positiva förmågan att arbeta.

Ersätt förvaltarskap med personligt ombud

Artikel 12 i Funktionsrättskonventionen slår fast var och ens rätt till rättskapacitet, det vill säga rätten att få fatta beslut om sitt eget liv. Kommissionären konstaterar att det svenska systemet inte fullt ut garanterar beslutsfattande med stöd, eftersom regleringen om förvaltarskap innebär ett övertagande av en persons beslutsfattande. Det svenska systemet med personliga ombud har däremot goda resultat och borde fortsätta att utvecklas enligt kommissionären.

Personlig assistans får inte backas tillbaka

När det gäller självständighet hänvisar kommissionärer till artikel 19 i CRPD och artikel 15 i den reviderade europeiska sociala stadgan. Med uppgifter från Assistanskoll beskrivs indragningar och striktare lagtolkning när det gäller personlig assistans. Kommissionären är oroad över att tillämpningen av LSS och beviljandet av personlig assistans närmat sig en medicinsk bedömning istället för en social, och över att en snävare tolkning av begreppet “grundläggande behov” lett till fler avslag.

Han är också särskilt oroad över de rapporter om institutionernas återkomst som han fått i Sverige. Han uppmanar myndigheterna att noggrant övervaka tillgången till rättigheter, särskilt utbildning och sysselsättning när assistans dras in. Kommissionären understryker att argument om kostnadseffektivitet inte kan ha företräde framför rätten till självständigt liv om det inte rör sig om en finansiell eller ekonomisk kris.

Tvångsvård inom psykiatrin borde fasas ut

Kommissionären betonar att all vård ska ske med fritt och informerat samtycke, med undantag för livshotande nödsituationer där det inte finns någon motsättning kring samtycket. Han är oroad över att den psykiatriska tvångsvården årligen frihetsberövar och tvångsvårdar 12 000 personer. 1 600 personer vårdas därutöver inom rättsmedicinsk vård. Muiznieks uttrycker oro över förekomsten av tvångsvård inom psykiatrin och bristen på åtgärder för att säkerställa ett fritt och informerat samtycke inför psykiatriska behandlingar. Det saknas dessutom tillräckliga möjligheter att kunna överklaga beslut om tvångsvård.

Med hänsyn till artikel 14 i CRPD uppmanar kommissionären Sverige att reformera lagstiftningen om tvångsvård så att det inte sker till exempel indirekt diskriminering genom tillämpade kriterier som grundas på psykisk funktionsnedsättning. En lagreform bör involvera de organisationer som företräder människor med psykiska funktionsnedsättningar. Myndigheterna bör dessutom skicka signaler om att gradvis eliminera användningen av tvång i psykiatrin och säkerställa att tillräckliga skyddsåtgärder finns under tiden. Istället för tvångsvård bör systemet med personliga ombud fortsätta att utvecklas.

ECT-behandling ska kräva skriftligt medgivande

Särskilt bekymrad är kommissionären gällande elektrokonvulsiv terapi (ECT), vilket främst används vid depressioner som inte kan botas genom läkemedel. Sverige har för detta tidigare fått kritik av både Kommittén för Funktionsrättskonventionen och Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

ECT-behandling måste enligt Muiznieks föregås av patientens skriftliga informerade samtycke, vilket betyder att muntligt samtycke inte är giltigt. Registrering och rapportering av ECT-behandling är dessutom undermålig i Sverige. Kommissionären uppmanar särskilt myndigheterna att se till att patienternas skriftliga informerade samtycke alltid söks innan man tar till ECT och att behandlingarna registreras på ett adekvat sätt..

Patienträttigheterna säkerställs inte

Det finns i Sverige en Patientlag från 2015 med som medför skyldigheter för vårdgivare att lämna förståelig information om vården. Det finns även en rätt till en second opinion från en annan läkare, men den rättigheten säkerställs inte tillräckligt väl enligt kommissionären. Dessutom var kommissionären oroad över rapporter från Barnombudsmannen om hur metoder som bältning och isolering används vid psykiatrisk behandling av barn med funktionsnedsättning.

Inkorporering av Funktionsrättskonventionen

Kommissionären anser att en inkorporering av Funktionsrättskonventionen i nationell lagstiftning kan ha en positiv inverkan på skyddet för de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Regeringens synpunkt

Den svenska regeringens synpunkter på rapporten från Nils Muiznieks fokuserar på att den nya antagna funktionshinderspolitiken ska grunda sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Här finns åtgärder inom sysselsättning, utbildning, tillgänglighet, icke-diskriminering och offentlig upphandling. LSS-reformen vill regeringen skydda men talar också om att säkra rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet genom att modernisera lagen. Den måste bli mer hållbar och effektiv för att uppfylla sitt syfte.

Kostnadsutvecklingen nämns som en utmaning, men också att regeringen inte fattat några beslut om ekonomiska nedskärningar. Bakgrunden till utvecklingen uppges vara ny rättspraxis som påverkat tillämpningen av lagen – och myndigheterna måste följa gällande rätt. Regeringen beslöt i november 2017 att utarbeta ett lagförslag för att mildra konsekvenserna av rättspraxis, vilket välkomnats av kommissionären. En utredning arbetar med ett långsiktigt reformförslag.

Lagen som verktygs kommentar

—Kommissionärens rapport innehåller tydliga rekommendationer till Sverige hur situationen rörande de mänskliga rättigheterna kan förbättras, säger Lagen som verktygs jurist Maria Chöler. Kommissionärens mandat innebär att rekommendationerna inte är bindande, men ger en auktoritativ indikation över situationen. Regeringen bör med största allvar ta till sig budskapen och utreda hur bristerna kan åtgärdas.

Om Europarådet

Europarådet arbetar sedan 1949 för att upprätthålla demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsidén. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter etablerades 1999 och är ett oberoende ämbete. I kommissionärens mandat ingår bland annat att identifiera brister i skyddet för de mänskliga rättigheterna och främja respekten för de mänskliga rättigheterna inom Europarådets medlemsländer. Nils Muiznieks innehar sedan 2012 ämbetet och efterträdde Thomas Hammarberg.

DO-ANMÄLAN: Polisens interna arbete saknar funktionshinderperspektiv

En anställd vid Polismyndigheten har med stöd från föreningen Med lagen som verktyg anmält Polismyndigheten till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för undermåligt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Den 1 januari 2017 trädde en lagändring i kraft som innebär högre krav på arbetsgivare att arbeta främjande mot diskriminering på arbetsplatsen. Syftet är att synliggöra och eliminera risker för diskriminering på alla grunder som skyddas av diskrimineringslagen, varav funktionsnedsättning är en..

Polismyndigheten har under tiden från det att lagändringen trädde i kraft inte implementerat ett förbättrat förhållningssätt i sina interna processer ur ett funktionshinderperspektiv. Anmälan till DO visar på flera aspekter av interna processer som saknar ett integrerat funktionshinderperspektiv, vilket hindrar likabehandling och lika möjligheter i arbetslivet.

Bristen på konsekvensanalyser, dokumentation och spridning på verksamhetens alla nivåer gör att funktionshinderperspektivet inte integrerats i myndighetens verksamhet på ett operativt plan. Flera anställda har missgynnats på sätt som har tydligt samband med funktionsnedsättning.

DO har få anmälningar om aktiva åtgärder

I Lag & Avtal nr. 2 2017 säger Peter Wråke, chef för rättsenheten för arbetsliv på DO att han inte tror att det kommer bli fler anmälningar till följd av lagändringen om aktiva åtgärder. De flesta anmälningarna handlar enligt Wråke inte om aktiva åtgärder. Vidare sa han vid denna tidpunkt att DO inte planerat någon tillsyn rörande arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder.

Endast tre av alla tillsynsbeslut som ligger ute på DOs hemsida (februari 2018) behandlar aktiva åtgärder enligt de nya reglerna, men inte heller de ger mer information än lagtexten om hur arbetet ska gå till.

Ärendet kan klargöra vad aktiva åtgärder innebär

I anmälan lyfts både bristen på främjandearbete och konkreta missgynnanden. Anmälan antyder att ett bättre främjandearbete hade haft positiv effekt inom myndigheten för flera anställda.

Föreningen Med lagen som verktyg anser att DO bör utreda denna anmälan och påbörja ett arbete föra att se till att myndigheten förbättrar sitt arbete med aktiva åtgärder. Eftersom det saknas tydlig vägledning för arbetsgivare för hur de ska genomföra aktiva åtgärder som får faktisk effekt på arbetsgivares förhållningssätt till lika rätt oberoende av diskrimineringsgrund kan ärendet bli belysande för myndigheter och andra arbetsgivare.

—DO kan i handläggningen av anmälan bidra till att klargöra att aktiva åtgärder mot diskriminering ska tas på allvar och integreras i verksamheten för konkret effekt, säger Lagen som verktygs jurist Ola Linder.

Lagen som verktyg har utan framgång sökt Polismyndigheten för att ta del av dokumentationen. I kontakt med Polisstationen i Farsta hänvisades till HR-avdelningen som inte gett något svar. Om myndigheten har bedrivit ett förebyggande arbete på alla grunder så har det bevisligen inte nått ut i hela verksamheten.

Konventionstestet

Idag lanserar Lagen som verktygs systerprojekt Från snack till verkstad Funktionsrättsgudien om hur Funktionsrättskonventionen kan användas i praktiken – vad rättigheterna betyder och hur man kan ansöka om stöd, överklaga förvaltningsärenden och så vidare.

Eftersom juridiska konventioner är abstrakta till sin natur har Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skrivit korta personberättelser med utgångspunkt i de 30 första artiklarna i konventionen. Syftet är att förmedla insikt och känsla för vad varje rättigheter kan betyda i människors liv.

Läs och fundera över berättelserna och välj mellan tre föreslagna artiklar (som finns i fulltext under kryssrutorna). Vi har ett ”rätt” svar för varje berättelse, men självklart kan de också vara underlag för diskussion.

Välkommen att göra Konventionstestet!

RÄTTSPRAXIS: Rättsprocesser om funktionsdiskriminering

Samling och beskrivning av rättspraxis med relevans för diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning:

Lagen som verktyg har samlat och sammanfattat den rättspraxis som tills idag (februari 2018) finns när det gäller diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Det gäller främst diskrimineringsformerna direkt och indirekt diskriminering samt bristande tillgänglighet. Vi har även tagit med några internationella domar och ett par som inte handlar om funktionsnedsättning men som ändå har relevans för förståelsen av funktionsdiskriminering – det vill säga all diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Innehåll

Fortsätt läsa ”RÄTTSPRAXIS: Rättsprocesser om funktionsdiskriminering”

NYHET: Sveriges Dövas riksförbund lämnar in klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas ungdomsförbund (SDUF) har i samarbete med föreningen Med lagen som verktyg lämnat in ett klagomål mot Sverige till den FN-kommitté som övervakar att staterna följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen).

Organisationerna skriver i pressmeddelandet att Sverige har kränkt en arbetssökandes rättigheter enligt Funktionsrättskonventionen. Jur. dr Rickard Sahlin var den mest kvalificerade av de sökande till ett lektorat i offentlig rätt som utlystes 2015, men trots det avbröts tillsättningen med hänvisning till att kostnaderna för teckenspråkstolk skulle bli för höga. Fortsätt läsa ”NYHET: Sveriges Dövas riksförbund lämnar in klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning”

Aktiviteter våren 2018

19/2 Öppet medlemsmöte med chans att ta upp egna fall

  1. Kort presentation av Lagen som verktygs handbok om diskrimineringsrätt, diskrimineringsskydd och processföring.
  2. Möjlighet att lyfta egna fall till diskussion. Anmäl senast fredagen den 16 februari till emil@lagensomverktyg.se om du har ett fall att ta upp.
  • Tid: måndagen den 19 februari kl 17 – 19
  • Plats: KFO/Sensus möte plan 9, Klara Södra kyrkogata 1
  • Anmälan: Senast 16 februari till emil@lagensomverktyg.se

19/3 Öppet seminarium om normhierarki och fördragskonform tolkning

Varför hänvisas så sällan till Funktionsrättskonventionen och andra internationella fördrag i svensk förvaltning och rättstillämpning? Vad innebär det och hur kan det förändras? Juristerna Maria Grahn Farley och Andrea Bondesson inleder en diskussion om normhierarki och fördragskonform tolkning.

  • Maria Grahn Farley är universitetslektor i offentlig rätt på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och en av författarna till den nyligen publicerade utredningen Principen om fördragskonform tolkning i förhållande till Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter. Hon kommer att redogöra för hur metoden fördragskonform tolkning används i svensk förvaltning och rättstillämpning.
  • Andrea Bondesson är jurist i projektet Från snack till verkstad och har använt Funktionsrättskonventionen i svensk domstol, senast i Kammarrätten i Göteborg.
Bild på Andrea Bondesson framför filmkamera
Juristen Andrea Bondesson framför kameran på MR-dagarna 2017

Seminariet vänder sig till jurister och andra som är intresserade av juridik och särskilt hur internationella fördrag förhåller sig till den nationella rättsordningen. Välkommen!

  • Tid: 19 mars kl 17 – 19
  • Plats: KFO/Sensus möte plan 9, Klara Södra kyrkogata 1
  • Anmälan: Senast 18 mars till emil@lagensomverktyg.se

20/3 Referensgruppsmöte

Gemensamt referensgruppsmöte med projektet Från snack till verkstad

20/3 Föredrag för tillgänglighetskonsulter

Ola Linder föreläser om diskrimineringslagens nya regler kring tillgänglighet för branschorganisationen Svensk Tillgänglighet. Kommer lagändringen som träder i kraft 1 maj 2018 innebära några stora förändringar?

  • Tid: 20 mars kl 16.15 – 17.15
  • Plats: Plats: Iris Hadar, Sandsborgsvägen 52, plan 1.
  • Anmälan: För medlemmar i branschorganisationen före 7 mars till info@svensktillganglighet.se

28-29/5 International match

Tvådagars seminarium med en introduktion till Independent Lving-filosofin och fördjupning om att arbeta med lagen som verktyg för social förändring. Deltagarna bidrar med egna perspektiv från olika delar av världen. Lagen som verktyg medverkar tillsammans med internationella gäster.

  • Tid: 28 och 29 maj
  • Plats: ILI, Storforsplan 36:10tr Farsta.
  • Anmälan: Särskilt inbjudna via IIDL

30/5 International Conference

Read more at the Conference Page

Denna sida kommer uppdateras med fler aktiviteter.

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall
Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

SEMINARIUM: Anti-diskriminering är centralt för de mänskliga rättigheterna

Kris Gledhill

Som ett led i sitt arbete med ökad internationalisering bjöd Juridicum vid Stockholms universitet in professor Kris Gledhill från AUT Law School, Auckland, New Zeeland att tala vid ett seminarium den 5 februari (2018). Fortsätt läsa ”SEMINARIUM: Anti-diskriminering är centralt för de mänskliga rättigheterna”

NYHETSBREV: Februari 2018

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Viktigt beslut från Högsta domstolen

Den 21 december 2017 fattade Högsta domstolen beslut i DHRs fall om bristande tillgänglighet i kollektivtrafiken. Beslutet avgör inte sakfrågan om diskriminering, men är ett viktigt steg i strävan mot att få rätt. Gävle tingsrätt hade hänskjutit en fråga till HD om huruvida Region Gävleborg tillhandahöll en tjänst (färd med buss) och därigenom ansvarade för att förbuden i diskrimineringslagen inte överträddes på grund av bristande tillgänglighet. Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Februari 2018”