REPORTAGE: Kampen om rösträtt för personer med funktionsnedsättning fortsätter

Voteringsknappar i Sveriges riksdag
Voteringsknappar i Sveriges riksdag

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skriver om rösträtten för personer med funktionsnedsättning. I många länder är den begränsad. Europadomstolen har både förbjudit och gett rätt till inskränkningar i rösträtten. Och i Danmark har motsvarigheten till svenska FUB drivit frågan om rösträtt till Högsta domstolen.

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Kampen om rösträtt för personer med funktionsnedsättning fortsätter”

GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar

Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet (1 kap. 4§ p3) kompletterar och stärker de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar och  författningar.  Vad som är diskriminering i form av bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen bestäms av andra lagar – till exempel plan- och bygglagen eller arbetsmiljölagen. Den som uppfyller tillgänglighetskrav i dessa lagar kan därmed inte dömas för diskriminering. Här tar vi upp några av de lagar och författningar som rör krav på tillgänglighet.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar”

GUIDE: Svensk diskrimineringsrätt

Lagen som verktyg beskriver på denna sida det gällande materiella juridiska skyddet mot diskriminering i svensk rätt. Fokus är på diskrimineringslagen och redogörelsen underlättar bedömning om det skett olaglig diskriminering i enskilda fall. Texten publiceras i fem avsnitt under vecka 12 2018.

Innehåll

Fortsätt läsa ”GUIDE: Svensk diskrimineringsrätt”

GUIDE: Internationella regleringar inom diskrimineringsrätten

Sverige är medlem i Förenta nationerna, Europarådet och Europeiska unionen. I alla dessa internationella organ har det upprättats dokument som innehåller förbud mot diskriminering. Sverige har åtagit sig att vara bundet av dessa dokument och de har påverkat den nationella diskrimineringslagstiftningen på olika sätt. Här beskrivs något om organisationerna och relevant rätt rörande diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Avslutningsvis förklaras de internationella rättsordningarnas inbördes förhållande och förhållande till svensk rätt.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Internationella regleringar inom diskrimineringsrätten”

DEBATT: Replik om diskrimineringsskydd på Dagens Juridik

I en replik till ett debattinlägg av riksdagsledamoten Lawen Redar (S) skriver Lagen som verktygs jurist Ola Linder idag på Dagens juridik om skyddet mot diskriminering kan bli effektivare.

Det kan den bli om de som anmäler diskriminering får sina ärenden utredda i högre grad. Det görs idag en hel del anmälningar om diskriminering på grund av etnicitet och funktionsnedsättning, men ”…många avhåller sig från att anmäla eftersom anmälningar alltför ofta inte leder till utredning, upprättelse eller en konsekvens för den diskriminerande parten.”

Rätten till rättvisa (access to justice) råder inte med dagens risk att få betala höga rättegångskostnader åt motparten. De som diskriminerar har ofta råd med advokat, men inte de som diskrimineras. Staten borde därför hitta sätt att täcka ombudskostnader istället för att bygga upp nya tandlösa myndigheter, enligt Ola Linder.

Och kännbarheten för den som diskriminerar måste blir större.  ”EU-rätten kräver att det ska finnas effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner mot diskriminering.”

NYHETSBREV: Mars 2018

Diskrimineringsrätten är inte nationellt isolerad utan i högsta grad internationell. Diskussionerna om hur nationell och internationell rätt förhåller sig till varandra förs inom den juridiska forskningen och Lagen som verktyg bidrar med ett seminarium den 19 mars. Medverkar gör Maria Grahn Farley, en av författarna till en nyligen publicerad utredning om hur metoden fördragskonform tolkning används i svensk förvaltning och rättstillämpning. Även Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad, håller en inledning om hur fördragskonform tolkning går till och hur hon använt sig av Funktionsrättskonventionen i svensk domstol.

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Mars 2018”

INTERVJU: Lars Lööw – dags att funktionsrättsrörelsen kliver fram och använder juridiken

Lars Lööw
Lars Lööw

När Lars Lööw år 1992 började som förbundsjurist på Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) – där han är medlem som förälder till en son med funktionsnedsättning – var han så gott som den enda anställda juristen i funktionsrättsrörelsen. Det fanns visserligen jurister bland förtroendevalda och chefer. En av dem var Allan Everitt, tidigare chef på FUB och mentor för Lars Lööw. En annan tidig mentor var socialministern Bengt Lindqvist som år 1989 tillsatte den så kallade Handikapputredningen – där Everitt var en av sekreterarna.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Lars Lööw – dags att funktionsrättsrörelsen kliver fram och använder juridiken”