NYHETSBREV: Mars 2018

Diskrimineringsrätten är inte nationellt isolerad utan i högsta grad internationell. Diskussionerna om hur nationell och internationell rätt förhåller sig till varandra förs inom den juridiska forskningen och Lagen som verktyg bidrar med ett seminarium den 19 mars. Medverkar gör Maria Grahn Farley, en av författarna till en nyligen publicerad utredning om hur metoden fördragskonform tolkning används i svensk förvaltning och rättstillämpning. Även Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad, håller en inledning om hur fördragskonform tolkning går till och hur hon använt sig av Funktionsrättskonventionen i svensk domstol.

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Klagomål till FN-kommittén

Den 8 februari lämnade Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas ungdomsförbund i samarbete med föreningen Med lagen som verktyg in ett klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning som granskar huruvida rättigheterna enligt Funktionsrättskonventionen kränkts eller inte. Klagomålet gäller Richard Sahlins rättigheter när han, som den mest kvalificerade till ett lektorat vid Södertörns högskola, inte fick jobbet eftersom högskolan bedömde att kostnaderna för teckenspråkstolk skulle bli för betungande. Samma år som Sahlin skulle ha påbörjat sin anställning gick högskolan med ett överskott på 12 miljoner. Arbetsdomstolen bedömde i sin dom att FN-konventionen, EU-direktiv eller diskrimineringslagen inte stöder krav på att arbetsgivare måste vidta anpassningar till en kostnad av en halv miljon kronor per år.

Kommittén uppmanas nu att uttala sig om att Sverige brutit mot Funktionsrättskonventionens artikel 27 om rätten till arbete och anställning i kombination med artiklarna 3, 4 och 5. Statens agerande, inklusive Arbetsdomstolens dom, strider enligt de undertecknande organisationerna mot statens åtaganden. Det är heller inte visat att mindre kostsamma anpassningar (som digitala tolkhjälpmedel) hade inneburit en oskälig börda. Pressmeddelandet tar även upp hur döva, hörselskadade och personer med dövblindhet inte ges samma möjligheter som andra på arbetsmarknaden och därmed utsätts för strukturell diskriminering. Lagen som verktygs artikel om klagomålet

Kritik mot Sverige från Europarådet

Europarådet bildades år 1949 och Europakonventionen antogs 1950. Den är sedan 1995 gällande i form av lag i Sverige. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muiznieks, besökte Sverige den 2 till 6 oktober 2017 och har nu publicerat sin rapportmed tydliga rekommendationer till Sverige om hur situationen för de mänskliga rättigheterna kan förbättras. När det gäller funktionsnedsättning är kommissionären bekymrad över att DO förra året endast tog två av 681 anmälningar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning till domstol. Han är oroad över att tillämpningen av LSS och beviljandet av personlig assistans närmat sig en medicinsk bedömning istället för en social, och över att en snävare tolkning av begreppet “grundläggande behov” lett till fler avslag. Kommissionären underströk att argument om kostnadseffektivitet inte kan ha företräde framför rätten till självständigt liv om det inte rör sig om en finansiell eller ekonomisk kris.

Med hänsyn till artikel 14 i funktionsrättskonventionenuppmanar han Sverige att reformera lagstiftningen om tvångsvård så att det inte sker till exempel indirekt diskriminering genom tillämpade kriterier som grundas på psykisk funktionsnedsättning. Han underströk också att Sverige bör inrätta en nationell människorättsinstitution i enlighet med Parisprinciperna och artikel 33 i Funktionsrättskonventionen. Läs Lagen som verktygs sammanfattning och analys av rapporten

Remiss om tillgänglighet på webben

ILI har tillsammans med STIL lämnat in ett remissvar gällande ett lagförslag (Ds 2017:60) om införande av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (EU 2016/2102) som reglerar tillgänglighet till myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Direktivet ska senast vara implementerat den 23 september 2018, samma dag som den nya lagen föreslås träda i kraft. Kraven innebär att webbplatser, appar och dokument ska vara möjliga att uppfatta, hantera och begripa. Direktivet är ett minimidirektiv och medlemsstaterna kan reglera högre krav på tillgänglighet. Lagen kommer få betydelse för bestämmelsen i diskrimineringslagen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering.

ILI och STIL anser i remissvaret att regeringen måste säkerställa effektiva system för implementering och vitesförelägganden, men ställer sig bakom förslaget att inte införa detaljer kring tillgänglighet i lagen nu eftersom en ny europeisk standard för webbtillgänglighet är på väg. Lagen som verktygs artikel och remissvaret

Inför projektår 3

Utbildningar om diskrimineringsrätt och bristande tillgänglighet

Under det sista projektåret kommer Lagen som verktyg enligt projektplanen sälja utbildningar till företag, myndigheter och organisationer. Först ut blir en föreläsning för branschföreningen Svensk tillgänglighet den 20 mars. På hemsidan finns förslag på föreläsningar på en eller två timmar samt halv- eller heldag med interaktiva övningar om rättsfall. Årets lagändringar – den 1 maj om undantaget i diskrimineringsförbudet mot bristande tillgänglighet och 23 september om EU:s webbtillgänglighetsdirektiv – bör också ge anledning till fortbildning.

Förutom koll på diskrimineringslagen har Lagen som verktyg följt det senaste inom rättspraxis och skriver kontinuerligt om fall som DHR mot Region Gävleborg och DO mot Vara kommun. En guldgruva att ösa ur vid utbildningstillfällen är Anmälningstjänsten som i nästan 20 år rapporterat bristande tillgänglighet.

Frågor som tas upp i utbildningarna är:

  • Varför är bristande tillgänglighet diskriminering?
  • Vad, vem och hur skyddar diskrimineringslagen?
  • Vilka åtgärder är företag, myndigheter och föreningar skyldiga att vidta?
  • Vilka åtgärder är skäliga och hur går skälighetsbedömningen till?
  • Vilka andra lagar och regler tas hänsyn till? Hur går diskrimineringsmål och andra processer till?
  • Hur kan lagen användas och hur kan föreningar och organisationer driva medlemmarnas fall i domstol inom ramen för strategisk processföring?
  • Risker och möjligheter med rättsprocesser.

Sprid gärna denna information och ta kontakt med emil@lagensomverktyg.se för prislista! Rabatt ges till funktionshinderorganisationer. Information om Lagen som verktygs utbildningar

Publicerat

Intervju med Lars Lööw om behov av samlad juridisk kompetens

Lagen som verktyg har intervjuat Lars Lööw som var en de första juristerna i funktionsrättsrörelsens arbete med att försvara individuella rättigheter. Senare var han under sju år Handikappombudsman och är idag generaldirektör för ESF-rådet. Lars Lööw reflekterar över funktionshinderrörelsens behov av en samlad juridisk kompetens och ser behovet av en ny stor och genomgripande utredning för att sätta fokus på syftet med lagarna istället för detaljdiskussioner om olika lösningar. Intervjun med Lars Lööw

Ny sammanställning av rättspraxis om funktionsdiskriminering

Lagen som verktyg har sammanställt korta beskrivningar av de flesta svenska och några internationella rättsfall om funktionsdiskriminering. Sammanställningen av rättspraxis har en klickbar innehållsförteckning och är uppdelad efter typ av domstol. Pågående fall finns också med, liksom en hel del förlikningar. Beskrivningarna redogör för händelsen, processen och domskälen, och vi hoppas att de bidrar till kunskap och förståelse för hur rättssystemet hanterar diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Rättsprocesser i urval

Testa din kunskap om Funktionsrättskonventionen

Funktionsrättskonventionens olika rättigheter kan kännas abstrakta och svåra att koppla till sitt eget liv. Därför har Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skrivit korta vardagsberättelser utifrån fiktiva personer som hamnar i situationer där rättigheterna tydliggörs. Berättelserna berör rättigheter i 30 artiklar och har mött stor uppskattning på de utbildningar där de använts. Myndigheten för delaktighet tryckte förra året upp en “kortlek” med berättelserna. Nu finns också ett quiz för dig som vill gissa/tänka efter vilken artikel berättelserna utgått från. Testa Konventionstestet

Internationella event 28-31 maj 2018

Konferens och andra aktiviteter 28-31 maj

Independent Living Institute och föreningen Med lagen som verktyg bjuder in till en internationell konferens den 30 maj i Stockholm om hur arbetet med lagen som verktyg går till i olika länder – inte minst de nordiska – och hur funktionshinderorganisationers strategiska processföring kan stärkas i samarbete med juristbyråer.

Förmiddagen kommer att ägnas åt det civila samhällets roll och vilka strategier som är effektiva för att agera rättsligt och eftermiddagen fokuserar på det praktiska juridiska arbetet – hur hinder för access to justice kan övervinnas och samarbeten effektiviseras. Några av de medverkande är Abbass Abbass från Israel/Palestina, Judy Heumann och Sid Wolinsky från USA och Gerard Quinn som numera delvis arbetar i Sverige. Eventet sponsras av Nordens välfärdscenter, STIL och Bentes minnesfond/ULOBA.

Samma vecka leder ILI:s nya verksamhetsledare Jamie Bolling en tvådagars ”match” i samarbete med International Initiative for Disability Leadership. Temat är även här att arbeta med lagen som verktyg, men upplägget förbereds gemensamt av deltagarna. Läs mer på: https://iimhl.se/independent-living-across-borders/.

Förmiddagen den 31 maj leder Adolf Ratzka ett nätverksmöte för det nystartade Disability Rights Defenders Network. Mötet kommer handla om framtida aktiviteter, finansiering med mera. Nätverket ger ut ett nyhetsbrev man kan anmäla sig till via maria@independentliving.org.

Nämnda tre aktiviteter hålls på engelska och är också ett led i ILI:s 25-årsfirande. De är öppna för alla intresserade och anmälan görs via mail till emil@independentliving.org. Ladda ner inbjudan: Invitation to conference and connected events.

Föreningen Med lagen som verktyg

Sammanfattningar av rättsärenden

På hemsidan har en längre sammanfattning av fallet Stockholms slott publicerats och utgör diskussionsunderlag för hur föreningens rättsfall ska beskrivas utåt. Just i detta fall fanns inga sekretessfrågor, men i andra fall är det nödvändigt att komma överens med medlemmen om vad som skrivs offentligt.

Styrelsemötet 19 februari

Mötet konstaterade att seminarierna som grundar sig på konkreta fall är lyckad och bör fortsätta. Mötet diskuterade om föreningen kan utveckla seminarieverksamheten om juridiska frågor som kan gynna processverksamheten. Föreningen behöver även diskutera hur verksamheten kan säkerställas efter att projektet tar slut. Protokollet från styrelsemötet

Seminarium 19 mars om normhierarki och fördragskonform tolkning

Den 19 mars anordnar föreningen och projektet Med lagen som verktyg ett öppet seminarium om varför det så sällan hänvisas till Funktionsrättskonventionen och andra internationella fördrag i svensk förvaltning och rättstillämpning. Som nämnts inledningsvis kommer juristerna Maria Grahn Farley och Andrea Bondesson måndag 19 mars kl 17-19 att inleda en diskussion om normhierarki och fördragskonform tolkning i konferensrummet på plan 9 (Sensus), Klara Södra kyrkogata 1. Öppet för medlemmar och alla andra som är intresserade! Läs mer om seminariet 19 mars

Årsmöte 19 april

Kallelse till årsmöte den 19 april kl 17-19 på Sensus, plan 9, Klara södra kyrkogata 1 har gått ut till föreningens betalande medlemmar. Eventuella motioner ska vara styrelsen tillhanda senast den 20 mars. Underlagen till årsmötet skickas senare och finns i pappersform vid årsmötet. För rösträtt på årsmötet betala medlemsavgift på 250 kr till Swish 1230630194 eller bg 631-5725. Skriv ditt namn och din e-postadress som referens när du gör inbetalningen. Som ny medlem skickar du även ett mail med dina uppgifter (namn, e-postadress och postadress) till kansli@mlsv.se. Meddela gärna till emil@lagensomverktyg.se om du tänker delta på årsmötet och om du har några behov eller önskemål som vi bör ta hänsyn till.

Stadgar och protokoll finns på https://lagensomverktyg.se/foreningen/

Polisen anmäld för bristande aktiva åtgärder

En anställd vid Polisen har med stöd från föreningen Med lagen som verktyg anmält Polismyndigheten till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för undermåligt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Sedan lagändringen 2017 om högre krav på arbetsgivare att arbeta främjande mot diskriminering på arbetsplatsen har Polismyndigheten inte förbättrat sina interna processer ur ett funktionshinderperspektiv. Flera anställda har missgynnats på sätt som har tydligt samband med funktionsnedsättning. Föreningen Med lagen som verktyg vill nu att DO utreder anmälan och påbörjar ett arbete föra att se till att myndigheten förbättrar sitt arbete med aktiva åtgärder. Eftersom det saknas tydlig vägledning för arbetsgivare för hur de ska genomföra aktiva åtgärder hoppas föreningen att ärendet bli belysande för myndigheter och andra arbetsgivare. Läs Lagen som verktygs artikel om DO-anmälan av Polisen

Anmälningstjänsten

Senaste anmälan

En förälder till dotter med epilepsi har anmält Skallbergets särskola/fritids för att ha gjort en orosanmälan mot dotterns assistent. Dottern behöver ta sin livsviktiga medicin på bestämda tider och just vid en sådant tidpunkt firade de assistentens barns födelsedag på dennes särskolefritids. Personalen på skolan reagerade på medicineringen och gjorde en orosanmälan angående assistenten. ”Assistenten har nu fått en orosanmälan på sig pga att hon gjorde sitt arbete och gav medicin kl 12 på sitt barns särskolefritids”. ”Detta är en helt irrelevant orosanmälan mot en assistent som bara gjorde sitt viktiga arbete att hjälpa min dotter. Denna orosanmälan diskriminerar min dotters rätt att kunna fungera med sin assistent oavsett var hon är. Var går gränsen för att kunna bli diskriminerad? Får en människa ta en Alvedon eller sin Insulinspruta på offentlig plats?” Hela anmälan

Snabbt agerat av Hagfors kommun

Ibland tar kommunala byggnadsnämnder god tid på sig innan de gör tillsyn och agerar efter en anmälan om bristande tillgänglighet. I värmländska Hagfors gick det däremot relativt fort. En anmälan om att Folktandvården saknade fungerande dörröppnare och att en innerdörr var för smal gjordes den 15 januari. Anmälan nådde Miljö- och byggavdelningen i kommunen den 19 januari och den 24 januari besökte miljö- och byggnämnden Folktandvården. Nämnden konstaterade att dörröppnaren var trasig och att innerdörren mätte 80cm. Fastighetsägaren och landstinget (Region Värmland) kontaktades samma dag. Landstinget lovade åtgärd och vid kommunens inspektion den 9 februari fungerade dörröppnaren. Nämnden skriver i sitt beslut från samma dag att. “Fastighetsägaren och hyresgästen åtgärdade bristerna inom skälig tid och uppfyller tillgänglighetskraven i plan- och bygglagen”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.