Sebastian Häregård utsattes för diskriminering i form av bristande tillgänglighet i hans grundskola Nästegårdsskolan. Vara kommun hade inte vidtagit åtgärder som kan krävas när det gäller skolmiljöer. De undermåliga ramper och tunga dörrar som inte åtgärdats gjorde att Sebastian Häregård inte försatts i en jämförbar situation med andra elever. Fortsätt läsa ”DOM: Vara kommun är ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet”
Den 24 maj kommer det första utslaget från en domstol om bristande tillgänglighet som diskriminering. Det är Skaraborgs tingsrätt som prövar ett mål där Vara kommun blivit stämd för bristande tillgänglighet på en grundskola. Domen är viktig eftersom den kan klargöra hur bestämmelserna om bristande tillgänglighet som diskriminering fungerar, och förstås ge upprättelse till eleven som utsatts. Lagen som verktygs jurister Ola Linder och Maria Chöler var på plats vid förhandlingen och pratade med Sebastian som diskriminerats, Diskrimineringsombudsmannens processförare och motpartens jurist.
Läs artikel om huvudförhandlingen i Skaraborgs tingsrätt
Högsta domstolen (HD) har den 8 maj delvis meddelat prövningstillstånd i fallet DHR mot Region Gävleborg om bristande tillgänglighet i kollektivtrafiken. Av två frågor som hänskjutits till HD genom RB 56:13 med parternas samtycke från Gävleborgs tingsrätt har prövningstillstånd meddelats för en fråga. Parterna kan nu få prövat av HD om Region Gävleborg har tillhandahållit en tjänst till Lars-Göran Wadén när han skulle åka buss men inte kunde komma på. Svaret på frågan förväntas bli avgörande för bedömningen om Region Gävleborg är rätt part i diskrimineringsmålet. Målnummer i HD: Ö 556-17.
Projektets jurist Ola Linder höll den 13 maj en workshop på Astma- och allergiförbundets riksträff. Han gick igenom Diskrimineringslagen och diskuterade tre scenarion som tagits fram av förbundet. Rikard Åsgård är projektledare för Bra mat för alla på Astma- och allergiförbundet och säger att förbundet kommer ha stor nytta av workshopen och ska jobba vidare med frågor om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.
Läs mer om att anlita oss för föredrag eller workshops
Den 21 april medverkade Lagen som verktyg i en utbildning för antidiskrimineringsbyråer i Stockholm och Uppsala. Till byråerna kommer det regelbundet in fall som rör funktionsdiskriminering och intresset att diskutera hur dessa ska utredas och vilka som kan drivas med framgång i rätten är stort. Den 29 maj hålls motsvarande utbildning i Örebro med deltagande från antidiskrimineringsbyråerna i Värmland, Dalarna, Västmanland/Sörmland och Östergötland. Samma kväll hålls ett seminarium om hur civilsamhället kan arbeta med CRPD. Det finns fortfarande platser kvar, men anmäl före 23 maj via länken nedan!
Läs mer om seminariet för civilsamhället
På ett möte med det regionala samarbetsorganet för funktionshindersrörelsen HSO Skåne fick Lagen som verktyg en förevisning av Konventionskollen. Det är ett verktyg för att testa i vilken grad olika miljöer och vardagssituationer – till exempel en tågresa eller en arbetsplats – lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När man sänt den ifyllda enkäten ges förslag på vad man kan göra åt situationen och vart man kan vända sig.
Testa Konventionskollen!
Projektet har haft ett första möte med Raoul Wallenberg-institutet vid Lunds universitet. Eventuella samarbeten inom utbildning och forskning diskuterades med denna internationella forskningsinstitution på området mänskliga rättigheter. På Skåneresan hanns även ett möte med Autism- och aspergerförbundet Region Skåne med. Här diskuterades konkreta fall och utbildningsbehov inom lokalföreningarna.
Vill ni också ha ett besök från Lagen som verktyg? Kontakta projektledare Emil Erdtman på emil@lagensomverktyg.se
Lagen som verktyg har samarbetat med Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden) om ett svar till FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter angående artikel 13 om tillgång till rättssystement i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Svaret tar bland annat upp kunskapsbristerna om funktionshinder inom det svenska rättsväsendet. Det saknas också stödinsatser för till exempel personer med hörselnedsättning eller talsvårigheter. Ett annat problem är att det är svårt att veta vart man ska vända sig i olika frågor i Sverige. Svaret publiceras senare.
Anmälningstjänsten har fått in nästan 50 anmälningar om diskriminering från personer som använder ledarhund eller annan form av assistanshund. Till DO har ett sjuttiotal anmälningar kommit in sedan 2009. Föreningen Sveriges ledarhundsförare driver frågan om lagstiftning som specifikt skyddar ledarhundsförare. Avgående ordförande Finn Hellman uppvaktade tillsammans med Sara Shamloo i februari Diskrimineringsombudsmannen med en inramad karta där de markerat vilka länder de ser som förebilder.
Läs artikeln om Sveriges ledarhundsförare
Vad gäller juridiskt när personer med ledarhund avvisas eller nekas tillträde? Trots alla anmälningar har inget fall drivits till domstol. Det finns alltså ingen rättspraxis, men Diskrimineringsombudsmannen har genomfört två tillsynsärenden och utrett fallen som diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Men för såväl indirekt diskriminering som bristande tillgänglighet finns undantag och någon rätt att överallt komma in med ledarhund finns inte, säger DO:s jurist Patricia Isakson Rivas i artikeln.
Läs mer om rättsläget för ledarhundsförare
I diskrimineringslagen framgår att en åtgärd kan vara skälig att kräva utifrån ett antal faktorer. Varaktigheten och omfattningen av förhållandet mellan den enskilde och verksamhetsutövaren är en sådan faktor som ska beaktas i bedömningen. Men det finns olika uppfattningar om hur detta uttryck ska tolkas och användas. Snart färdiga juristen Maria Chöler skriver att varaktigheten snarare stärker än begränsar tillgänglighetskraven. När det till exempel gäller kollektivtrafik kan det – som DHR gjort i Gävleborgs tingsrätt – vara riskfyllt att fokusera på varaktigheten.
Läs hela artikeln om varaktighet och bristande tillgänglighet
Ett konstituerande styrelsemöte hölls den 26 april. En av frågorna som diskuterades var hur föreningen bättre kan se till att diskrimineringsärenden når domstol. En åsikt som framfördes var att föreningens nätverk kan utreda ärenden i vilka en processjurist sedan inkopplas för en mindre engångssumma. Ett alternativ är att använda de pengar föreningen har till att i förenklade tvistemål täcka anmälningsavgiften till tingsrätten och vid en eventuell förlust även motpartens rättegångskostnader motsvarande en timmes juridisk rådgivning (enligt RB 18:8 a) om det finns en pro bonojurist i rättsprocessen. Styrelsen påminner också alla medlemmar om att verka för att fler fall anmäls och kommer in till styrelsen. Anmälningstjänsten är ett bra verktyg för att fånga upp fall.
Länk till protokollet från styrelsemötet
Anmälningstjänsten så dagens ljus redan 1996, då internet var ungt. Sedan dess har tusentals anmälningar kommit in. 2005, 2007 och 2009 genomfördes kampanjer för tillgänglighet som generade nästan 3 000 anmälningar – och bidrog till att bristande tillgänglighet blev diskriminering 2015. De senaste åren har flödet varit ganska stabilt. Anmälningstjänsten administreras nu av projektet Lagen som verktyg och hittills i år har 26 anmälningar gjorts. Sprid gärna denna annons så att fler anmälningar görs. Vi har också tryckt ett kort med punktskrift om vikten av att anmäla. Beställ en bunt gratis av emil@lagensomverktyg.se.
Under den gångna månaden har en anmälning gjorts gällande Filmstaden Sergel i Stockholm. En person med rörelsenedsättning kunde inte besöka bion, eftersom hissen till salongen var trasig. Dessutom påpekar anmälaren att den som behöver rullstolsplats bara kan boka och betala via telefon och då endast före kl 16 på en söndag. Andra kan boka på internet när som helst.
Vid Independent Living Institutes Framtidsseminarium den 12 maj deltog flera jurister och representanter för funktionshinderrörelsen. Inför seminariet lades ett förslag om en ny oberoende organisation fram. Den är tänkt att arbeta med utbildning och kompetensutveckling inom området mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning – och om nödvändigt driva funktionshindersrörelsens strategiska rättsfall i domstol. Bakgrunden till idén är att den kompetens som nu byggs upp av projektet måste tas tillvara så att den inte försvinner när arvsfondens projektstöd tar slut om mindre än två år. Den processförande verksamheten inom föreningen Med lagen som verktyg behöver också utvecklas och bli mer effektiv.
Kontakta Adolf Ratzka på adolf@independentliving.org om du tillhör en funktionshinderorganisation, mr-organisation, juristbyrå, företag eller annan organisation och är intresserade av att diskutera och stödja initiativet.
På Independent Living Institutes webb finns nu en engelsk sida med filmerna från konferensen i höstas. Sprid gärna den till intresserade runt om i världen. Vi har också startat specialistgruppen Disability Rights Defenders på LinkedIn. Gruppen arbetar bland annat för en internationell konferens i juni 2018. Alla är välkomna att söka medlemskap i gruppen via LinkedIn!
14-årige Sebastian använder rullstol och hans grundskola var på olika sätt otillgänglig under flera års tid. Han anmälde sitt fall till DO som gick vidare med det och lämnade sommaren 2016 in en ansökan om stämning mot Vara kommun. Fortsätt läsa ”HUVUDFÖRHANDLING: Mål om bristande tillgänglighet i Skaraborgs tingsrätt”
I bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering framgår att en åtgärd kan vara skälig att kräva utifrån ett antal faktorer. Varaktigheten och omfattningen av förhållandet mellan den enskilde och verksamhetsutövaren är en sådan faktor som ska beaktas i bedömningen. I artikeln utreder Maria Chöler uttrycket. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Varaktigt förhållande och bristande tillgänglighet”
I artikeln Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag beskriver representanter för föreningen Sveriges ledarhundsförare sin frustration över att gång på gång nekas tillträde till arbete, utbildning, restauranger och hotell (med mera) på grund av att de använder ledarhund. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Vad säger juridiken om tillgänglighet för ledarhundsförare?”
