Fundraising bygger starka organisationer

Bild på Pat Kirkpatrick
Pat Kirkpatrick talar om fundraising inom ideella organisationer

Pat Krikpatrick var från början engelskalärare, men har de senaste 30 åren arbetat med insamling – eller fundraising som det också kallas – för ideella organisationer. Innan hon gick i pension jobbade hon under 17 år som fundraiser på organisationen Disability Rights Advocates, som hon och hennes man, advokaten Sid Wolinsky, grundat för att motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Fortsätt läsa ”Fundraising bygger starka organisationer”

CharterClick! – ett nytt verktyg för att ta reda på om EU-stadgan är tillämplig

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter. Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, blev stadgan juridiskt bindande för medlemsstaterna och unionens institutioner när EU-rätten tillämpas.

Just nu utvecklar EU-kommissionen i samarbete med flera universitet och nationella institutioner CharterClick! som är ett verktyg för att underlätta för enskilda och jurister att se om EU-stadgan är tillämplig. Med verktyget ska enskilda lättare kunna ta reda på om en kränkning av de grundläggande rättigheterna har sket. Syftet med projektet är att ta rättigheterna närmare medborgarna.

Lagen som verktyg medverkade under en workshop om CharterClick! tidigare i januari vid Uppsala universitet. Flera civilsamhällesorganisationer och myndigheter deltog i diskussionerna om hur den kunde bli mer användbar i det löpande arbetet.

Enskilda har rättigheter enligt EU-stadgan. Den bygger i stor utsträckning på Europarådets stadga om sociala rättigheter, men är bara tillämplig när EU-rätten ska tillämpas. Artikel 26 om integrering av personer med funktionsnedsättning slår fast att unionen ”erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.”

EU-stadgans artikel 21 förbjuder diskriminering på grund av bland annat kön, etniskt ursprung, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Av betydelse är även artikel 53 som slår fast att stadgan inte får tolkas så att den inskränker mänskliga rättigheter enligt unionsrätten i övrigt, internationell rätt och särskilt Europakonventionen. Eftersom EU är part till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) bör stadgan tolkas i ljuset av bestämmelserna i konventionen.

CharterClick! beräknas publiceras senare i vår på projektets hemsida.

RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen

Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit omI målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD).

Den 1 januari 2015 trädde ändringen i diskrimineringslagen ikraft som innebär att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. När lagändringen bara var en dag gammal kunde Lars-Göran Wadén inte komma ombord på bussen på grund av att en ramp inte kunde användas. Han anmälde sitt fall till Diskrimineringsombudsmannen som valde att inte gå vidare med hans fall i domstol. DHR valde däremot att driva hans fall i domstol efter noggrant övervägande av riskerna. Huvudförhandling ägde rum 8 december 2016 i Gävle tingsrätt, målnummer T 240-16, enhet 1.

Tingsrätten fann tidigt under huvudförhandlingen att frågan om vem som bär ansvaret för bristande tillgänglighet i Lars-Görans fall är viktig att reda ut. Antingen är det den upphandlande myndigheten Region Gävleborg eller upphandlad tjänsteleverantör Klövsjö Rätan Trafik AB, som i sin tur har avtalat med underentreprenören VS Perssons bussar AB om genomförandet av kollektrafikverkssamheten, som är ansvarig för den bristande tillgängligheten i Lars-Görans fall.

Högsta domstolen kan komma att pröva ansvarsfrågan

Enligt rättegångsbalkens 56 kapitel 13 § kan en tingsrätt hänskjuta en  fråga i målet till prövning av HD med parternas samtycke. Om HD tar upp frågan får tingsrätten och parterna vägledning i en rättsfråga som annars inte besvarats av högsta instans. Det är på ett sätt principiellt bra för parterna oavsett utgång, eftersom rättsfrågan klargörs och de därefter kan agera.

Ett förslag till skrivelse till HD diskuterades mellan parterna efter huvudförhandlingen. I aktbilagor 42-44 finns tingsrättens förslag till skrivelse och yttranden från parterna om förslaget. Parterna har förelagts att yttra sig en gång till senast den 13 januari. Enligt handlingarna föreslås två frågor skickas till HD, 1) om Region Gävleborg är ansvarig enligt diskrimineringslagen för den bristande tillgängligheten i fallet och, i så fall, 2) om regionen är skyldig att betala diskrimineringsersättning till Lars-Göran Wadén om omständigheterna utgjorde diskriminering. DHR har yrkat att regionen ska förpliktas att betala diskrimineringsersättning om 100,000 kr. till Lars-Göran, varav 80,000 kr. avser preventionspåslag.

Om en slutlig skrivelse skickas till HD och HD väljer att besvara frågorna kommer frågan om vem som ansvarar för bristande tillgänglighet att tydliggöras i ett mycket välkommet första prejudikat på området. Fallet belyser en ofta förekommande problematik om vem som bär ansvar för diskriminering när flera juridiska personer är del av en verksamhet.

Paneldiskussion med Lars Trägårdh, Sid Wolinsky, Pat Kirkpatrick och Adolf Ratzka – ledd av Paul Lappalainen

Seminarium på Ersta Sköndals högskola den 25 november 20116 om det civila samhällets roll i tillämpningen av lagar om funktionsnedsättning och stärkandet av de mänskliga rättigheterna.

Professor Lars Trägårdh och Adolf Ratzka samtalade avslutningsvis med Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky. Lars Trägårdh medger att vi inte är så bekväma med ”välgörenhetens återkomst” i Sverige, men att den strukturförskjutning som nu sker innebär stärkta möjligheter för det civila samhället.