Nyhetsbrev juni 2017

Det händer mycket nu inom rättsutvecklingen för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Den första domen om bristande tillgänglighet har överklagats av Diskrimineringsombudsmannen och regeringen skickar förslag om skärpning av diskrimineringslagen till lagrådet. Lagen som verktyg skriver också om en förlikning i tvist om funktionsdiskriminering.

Rättsutvecklingen för funktionsdiskriminering

Den första domen om bristande tillgänglighet som diskriminering kom den 24 maj. I målet har Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämt Vara kommun för bristande tillgänglighet i en grundskola. Tingsrätten fann att kommunen inte vidtagit åtgärder för tillgänglighet, och dömde därmed att kommunen är skyldig att betala ut diskrimineringsersättning till Sebastian som missgynnats av den bristande tillgängligheten. Domen har överklagats av DO till Göta hovrätt. DO anför att diskrimineringsersättningen i domen varit för låg för att vara avskräckande, vilket är ett krav enligt EU-rätten, och även att det finns behov av att högre rätt prövar saken i enlighet med lagens intention att det ska kosta att diskriminera. Lagen som verktyg fortsätter bevaka fallet.

Regeringen har i en lagrådsremiss begärt lagrådets yttrande över ett förslag om bristande tillgänglighet på samhällsområdet ”varor och tjänster” i diskrimineringslagen. Ändringsförslaget innebär att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Independent Living Institute stödjer regeringens initiativ att gå vidare med förslaget, som kommer från departementspromemorian Ds 2016:26 och som ILI och STIL lämnade in ett gemensamt remissvar för.

Det strategiska arbetet

Under våren har Lagen som verktyg haft bra möten med de medsökande organisationerna DHR, RTP och STIL. I september har vi ett gemensamt referensgruppsmöte med Funktionsrätt Sverige. Den 27 april hade vi också ett mycket givande möte med federationen Lika unika som medverkade vid den förstudie som banade väg för Lagen som verktyg. Vi har också följt två spännande projekt som nu avslutas efter tre år, och där Lagen som verktyg på sätt och vis bär facklan vidare.

Din rätt

NSPH:s (Nationell samverkan för psykisk hälsa) projekt Din rätt har i tre år jobbat mot diskriminering pga psykisk ohälsa. Projektet har bl a gjort en inspirationsskrift om diskriminering och en forskningsbaserad kunskapsöversikt på området. Bland projektets överiga material finns ett studiematerial för cirklar om rättigheter och artiklar om diskriminering av personer med psykisk ohälsa, skrivna av juristen Annika Jyrwall Åkerberg. På nätet finns även en webguide om diskriminering som heter Din rätt-kompassen. En tioprocentig tjänst kommer fortsätta arbetet efter projektets slut.

Funkisprojektet

Lagen som verktyg har också träffat Funkisprojektet på RFSL som arbetat med normkritiska utbildningsinsatser internt och externt – bl a inom LSS-verksamheter. Projektets HBTQ-häng har inkluderat personer med kognitiv och intellektuell funktionsnedsättning. Projektet har producerat Hbtq-handboken – vägledning för samtalsgrupp på gruppboende och/eller daglig verksamhet och Jobba vidare! – tips för fortsatt normkritiskt arbetet (en version för LSS-verksamheter och en för funktionshinderorganisationer, finns som Lättläst). Slutrapporten heter Ingen rörelse är en ö.

Samarbete kring användningen av CRPD

Lagen som verktyg har fokus på den svenska lagstiftningen, men intresseras sig också för hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kommer till uttryck och användning i rättspraxis som förändrar samhället. Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet som diskriminering från 2015 är i mycket en konsekvens av ratificeringen av CRPD – och av civilsamhällets kamp. Därför samarbetar vi med Myndigheten för delaktighet och Från snack till verkstad (som verkligen har fokus på CRPD) i en serie kunskapsutbyten med antidiskrimineringsbyråer och det civila samhället runtom i Sverige, i första hand funktionshinderorganisationer.

Den 29 maj deltog Örebro rättighetscenter, Rättighetscentrum i Dalarna, Byrån mot diskriminering i Östergötland och Diskrimineringsbyrån Humanitas (Eskilstuna/Västerås). På kvällen kom ca 15 nyfikna personer och Ola Linder fick svara på många frågor om vad som är diskriminering enligt lagen och redogjorde även för hur diskrimineringen kan angripas rättsligt. Projektet har också hjälpt till med översättningen till svenska av Allmän kommentar nr 4 som handlar om rätten till inkluderande utbildning enligt CRPD:s artikel 24. Vad gäller CRPD kan vi också tipsa om den alldeles färska doktorsavhandlingen Minding Equality: Compulsory Mental Health Interventions and the CRPD av Anna Nilsson vid Lunds universitet.

Några aktuella aktiviteter

Anmälningsskola den 2 juni

Den 2 juni hölls workshopen Anmälningsskola – få koll på diskrimineringslagen! med juristen och pedagogen Hanna Gerdes. Det kom tio deltagare, såväl jurister, representanter från organisationer och enskilda rättighetsbärare, till en interaktiv workshop. Alla fick lära sig mer om vad som gäller enligt lagen och hur en korrekt anmälan om diskriminering ska göras. En fiktivt case på ledarhundstema gav upphov till juridiskt huvudbry och intressanta meningsutbyten. Beställ Hanna Gerdes powerpointbilder av emil@lagensomverktyg.se

Almedalen den 4 juli

Tisdagen den 4 juli (Independence Day…) kommer Lagen som verktyg tillsammans med projektet Från snack till verkstad arrangera ett intressant program i Almedalen. Morten Kjaerum, från Raoul Wallenberg-institutet och Thomas Hammarberg, fd Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter är några av talarna. Dagen avslutas med mingel och quiz. Läs hela programmet för 4 juli Almedalen

Publicerat

Första domen om bristande tillgänglighet

Den 24 maj kom den första domen om bristande tillgänglighet som diskriminering. Skaraborgs tingsrätt kom fram till att en elev Nästegårdsskolans grundskola i Vara utsatts för diskriminering. Vara kommun hade inte vidtagit åtgärder som kan krävas när det gäller skolmiljöer. De undermåliga ramper och tunga dörrar som inte åtgärdats gjorde att eleven inte försatts i en jämförbar situation med andra elever. Kommunens argument om ekonomiskt manöverutrymme accepterades inte av rätten som skäl att inte vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet. Läs Lagen som verktygs artikel om domen

Anna Bergholtz anmälde till slut DO till DO

Anna Bergholtz har sedan 2015 bland annat anmält 1177 för otillgänglighet på webben och SJ för utebliven ledsagning och brister vid tåg och plattform. Efter ett års väntan på beslut i det senare ärendet fick hon beslutet som pappersbrev trots att hon skriftligt svarat ”tillgänglig PDF eller Wordfil” på DO:s fråga om vilket format hon ville ha kommunikationen påi. Det blev en anmälan av DO till DO – och viss medieuppmärksamhet. Lagen som verktyg skriver om hela utredningen angående SJ, men tar även upp de förbättringstips som Anna Bergholtz har till DO. Läs hela intervjun med Anna Bergholtz

Förlikning i tvist om funktionsdiskriminering

En person med synnedsättning som inte fick jobb på grund av sin ledarhund vände sig till facket som avtalade fram en förlikning om ersättning på 30 000 kronor. Sara Shamloo Ekblad från Sveriges ledarhundsförare kommenterar händelsen. Ärendet sätter också ljuset på flera intressanta frågor – som förlikning i förhållande till dom, men också vilka krav som ställs i upphandlingsavtal. Här handlar det om Arbetsförmedlingens långtgående krav på antidiskrimineringsarbete och hur det ska kontrolleras i praktiken. Läs hela artikeln om förlikningen.

Föreningen

Den ideella föreningen Med lagen som verktygs styrelse sammanträdde den 31 maj. I fokus för diskussionerna var enskilda ärenden och utveckling av arbetssätt inom styrelsen. Läs hela protokollet från styrelsemötet!

Som medlem – eller blivande medlem – glöm inte att betala in medlemsavgift för 2017 – 250 kr för enskild och 3000 för stödmedlem (organisation). Bg är 631-5725 – detsamma för dig som vill bidra med medel till processfonden som gör att fler kan driva diskrimineringsfall till domstol.

Anmälningstjänsten

Inkomna anmälningar

Dyrare sjukresor för den som har färdtjänst
En person med syn- och hörselnedsättning har anmält att det inom Region Örebro län kostar mer att åka med sjukresor om man har färdtjänst än inte. De som ska besöka sjukhus eller vårdcentral åker gratis på länstrafikens bussar, medan de som reser med färdtjänst måste betala ordinarie färdtjänsttaxa. Läs hela anmälan gällande Region Örebro län
Barn med autism inte välkommen på simskola
”Arg och ledsen mamma” anmäler att barn med autism inte var välkommen på sommarsimskola på Kalmar Simsällskap på grund av sin funktionsnedsättning. Läs hela anmälan gällande Kalmar Sim
Otillgänglig post från DO
Person som är blind och tidigare anmält ett ärende till DO fick frågan om i vilket medieformat hen ville ha sitt beslut. Personen svarade tillgänglig pdf eller wordfil via mail, men fick ändå beslutet hemskickat som pappersbrev. Läs hela anmälan av DO till DO.
Dyrare sjukresor för den som har färdtjänst
En person med syn- och hörselnedsättning har anmält att det inom Region Örebro län kostar mer att åka med sjukresor om man har färdtjänst än inte. De som ska besöka sjukhus eller vårdcentral åker gratis på länstrafikens bussar, medan de som reser med färdtjänst måste betala ordinarie färdtjänsttaxa. Läs hela anmälan gällande Region Örebro län
Dygnet runt-öppet apotek oåtkomligt med bil
Person med rörelsenedsättning har anmält att Stockholms enda dygnet runtöppna apotek blivit otillgängligt. På grund av ombyggnationer har Stockholms stad tagit bort RH-parkeringsplatserna utan att ersätta dem med alternativ. Det går heller inte stanna utanför med taxi eller färdtjänst. Läs hela anmälan angående Stockholms stad
Tillgänglighetsbrister vid Sankt Görans sjukhus
Person med rörelsenedsättning anmälde att RH platserna vid akuten på Sankt Görans sjukhus tagits bort och att inga alternativ fanns i närheten. Från RH-platser längre bort är det en oacceptabel lutning. Dessutom var ringklockan vid akuten och dörröppningsknapparna för högt placerade för att nå från person i rullstol. En annan dörröppnare blockeras av ett fast räcke. Läs hela anmälan om Sankt Görans sjukhus

Uppföljningar

Vi har också fått in en uppföljning på anmälan gällande X-trafik där det framgår att X-trafik nu erbjuder ledsagning i samband med tågresor, men att det inte löser bristen på ledsagning vid bussresa och problem med färdtjänst över kommungränsen. Det ligger på den som anmält att under ärendets gång lägga in uppföljningar i sitt ärende. Instruktioner finns i bekräftelsemailet från Anmälningstjänsten. Kontakta Lagen som verktyg om du behöver hjälp eller har förslag på hur Anmälningstjänsten kan bli bättre.

Förlikning i tvist om diskriminering på grund av funktionsnedsättning i arbetslivet

hand på stående ledarhund med skylten "guide dog"
Ledarhunden på bilden har inget samband med artikeln Foto: Tage Olsson

Lena (fingerat namn) var på två anställningsintervjuer och berättade då att hon använder ledarhund. De pratade om att hunden skulle ligga inne på hennes kontorsrum utan att komma i kontakt med övrig personal under den största delen av arbetstiden. Hon erbjöds jobbet med ord om att hon var välmeriterad och kompetent.

Allt var klart, en anmälan till en introduktionsutbildning gjord och hjälpmedel via Arbetsförmedlingen ordnade. Men några dagar innan hon skulle påbörja tjänsten besökte hon arbetsplatsen med sin ledarhund. Då uppstod oro bland anställda för allergier och att besökare på arbetsplatsen av kulturella skäl inte skulle kunna vistas i närheten av hundar.

När hon inte fick tjänsten vände hon sig till sitt fackförbund som hjälpte henne att förhandla fram en förlikning i fråga om diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Hon fick 30 000 kronor som kompensation av företaget för det som inträffat genom förlikningsavtalet.

Lagen som verktyg och SLHF kommenterar

Lagen som verktyg anser att förlikning kan vara ett bra sätt att lösa en tvist eftersom det inte tar lika lång tid som att ta fallet till dom och ofta blir billigare för den diskriminerande parten.

—Men en nackdel är att rättspraxis kring diskrimineringsskyddet inte utvecklas, säger Ola Linder, jurist på Lagen som verktyg. Att handlingarna inte blir tillgängliga för allmänheten kan vara bra för båda parter, men också problematiskt eftersom omständigheterna och resonemangen inte blir kända.

Sara Shamloo Ekblad, som är ny ordförande för föreningen Sveriges ledarhundsförare, är kritisk till den svenska diskrimineringslagen och tycker inte att den skyddar ledarhundsförare.

—Men det är ändå ett framsteg att facket tog det här ärendet och att det blir ett utslag, även om det inte gick till domstol och är ganska lite pengar om man tänker på vad det innebär att inte få ett jobb, säger Sara Shamloo Ekblad.

Hon uppmanar ledarhundsförare att anmäla diskriminering till DO – och gärna via Anmälningstjänsten så att anmälningarna blir synliga och sökbara på nätet.

—Om det kommer in tillräckligt många anmälningar kanske politikerna till slut förstår att vi inte är lika inför lagen, säger hon.

Höga krav på underleverantörer

Företaget det handlar om är en stöd- och matchningsleverantör, ett företag eller en organisation som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingens interna instruktioner för ”Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet” från 2013 står att myndigheten i det personal- och arbetsmarknadspolitiska uppdraget ska motverka diskriminering och har ”nolltolerans mot diskriminering”. Arbetsförmedlingen ställer därför vid sina upphandlingar höga krav på sina underleverantörer.

Av kontraktsvillkoren från 2014 (AF2014/207170) framgår bland annat att handledarna på stöd- och matchningsleverantörerna måste ha viss kompetens och att de i sin tur ska få handledning i att arbeta med deltagare som har olika funktionsnedsättningar. Lokaler och utrustning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning utifrån Myndigheten för delaktighets riktlinjer.

Arbetsförmedlingens enhet för externa tjänster gör uppföljning av leverantörernas verksamhet och hur de lever upp till avtalets olika delar. En uppstartsmöte hålls i början av samarbetet och leverantören är sedan skyldig att medverka och leverera de underlag uppdragsgivaren begär.

Arbetsförmedlingen gör också översyn där olika aspekter av leverantörernas verksamhet granskas enligt ett rullande schema. Under juni 2017 granskas till exempel stöd- och matchningsleverantörerna utifrån ”volym och resultat”.

Diskriminering ett avtalsbrott

Leveransvillkoren som gäller mellan Arbetsförmedlingen och stöd- och matchningsleverantörerna reglerar antidiskrimineringsarbete i 10 §. Leverantören ska följa vid varje tidpunkt gällande diskrimineringslagstiftning. Vidare har arbetsförmedlingen rätt att begära att leverantören skriftligen lämnar viss information. Villkoren är inte uppdaterade sedan lagändringen som trädde ikraft 1 januari 2017 om aktiva åtgärder, varför delar av regleringen inte längre är aktuell.

Något som alltjämt gäller är om leverantören tvingas att betala skadestånd eller blir föremål för vitesföreläggande enligt diskrimineringslagen, så räknas det som avtalsbrott enligt kontraktsvillkoren. Arbetsförmedlingen har då rätt att begära redovisning av orsaken, bakgrunden och vidtagna åtgärder. Avtalet kan även sägas upp med omedelbar verkan från Arbetsförmedlingens sida.

Leverantörerna måste redovisa sitt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering enligt diskrimineringslagens tredje kapitel. Kraven gäller för arbetsförhållanden, löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och kompetensutveckling.

Konsekvenser vid avtalsbrott

Arbetsförmedlingen kan vid avtalsbrott kräva tillbaka utbetalda pengar, göra avdrag eller belägga leverantören med vite som Arbetsförmedlingen sätter. Om leverantörerna bryter mot avtalet och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse kan det sägas upp med omedelbar verkan, enligt 13 § i leveransvillkoren. Bland det som kan räknas som väsentlig betydelse räknas ”brott mot antidiskrimineringsparagraf” upp.

Sedan 2015 har 34 av Arbetsförmedlingens avtal med sina stöd- och matchningsleverantörer avbrutits av olika skäl. Arbetsförmedlingen ska återkomma till om anledningarna till avbrotten. Lagen som verktyg har ännu inte kunnat utröna Arbetsförmedlingens syn på om förlikning i tvist om diskrimineringsersättning utgör grund för uppsägning av avtalet.

—Vi utreder de signaler om brister som kommer in, säger Erik Lejdemyr, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingens Förmedlingsavdelning. Sådana signaler kan komma genom våra kontakter med leverantörerna, men också från de arbetssökande. Men det är inte helt enkelt att stärka våra arbetssökande i att våga lyfta dessa frågor med oss.

Ett fall som nu ändå utreds av Arbetsförmedlingen gäller ett misstänkt avtalsbrott rörande bristande lokalanpassning för personer med funktionsnedsättning.

/Emil Erdtman och Ola Linder

4 juli i Almedalen

Vy över parken Almedalen
Vy över parken Almedalen

Tisdagen den 4 juli kommer Lagen som verktyg tillsammans med projektet Från snack till verkstad arrangera ett intressant program vid Funktionsrätt Sveriges tält på Skeppsbron H112 i Visby. Alla som råkar vara i Visby denna självständighetsdag (den amerikanska…) är välkomna att titta förbi eller varför inte vara med hela dagen.

Program

  • 10:15 – 10:30 Varför ska vi ha en nationell institution för mänskliga rättigheter? Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberg-institutet
  • 11:15 – 11:30 Vad innebär diskrimineringslagens nya krav på aktiva åtgärder? Hanna Gerdes, jurist, Hanna and Goliath
  • 12:30 – 13:15 Lever Sverige upp till mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Thomas Hammarberg, f d Europarådets komissionär för mänskliga rättigheter; Annika Jyrwall Åkerberg, människorättsjurist, Civil Rights Defenders; Maria Johansson, FQ, Forum Kvinnor och Funktionshinder; Paul Lappalainen, svensk och amerikansk jurist. Moderator: Lars Lindberg, Från snack till verkstad.
  • 14:15 – 14:30 Vilken är funktionshinderorganisationernas nya roll i antidiskrimineringsarbetet? Paul Lappalainen, svensk och amerikansk jurist
  • 15:15 – 15:30 Hur ska Funktionsrättskonventionen förverkligas i Sverige? Andrea Bondesson, jurist, Från snack till verkstad
  • 16:15 – 16:30 Hur kan rättsskyddet stärkas för personer med funktionsnedsättning? Ola Linder, jurist, Lagen som verktyg

Anna Bergholtz om diskriminering: från utebliven ledsagning till otillgänglig post från DO

Anna Bergholtz
Anna Bergholtz

Anna Bergholtz är journalist och författare till två barnböcker. I sin vardag som blind upplever hon dagligen diskriminering på olika sätt. Det kan vara när snön täcker alla ledstråk på tunnelbaneperrongen, när ingen kan bistå i mataffären eller när det saknas utrop i kollektivtrafiken – för ett tag sedan även på T-centralen i Stockholm.

När bristande tillgänglighet blev diskriminering 2015 gjorde hon den 2 mars en anmälan (ANM 2015/441) mot 1177 Vårdguiden eftersom hon efter en uppdatering på deras hemsida inte kunde komma åt informationen via sin talsyntes.

Anna Bergholtz vill som alla andra få information om olika sjukdomstillstånd snabbt om hon blir sjuk.
—Men helt plötsligt var massor av information oläslig för mig. Om jag sökte på en sjukdom så kunde jag inte komma åt informationen.

I sin anmälan skriver hon: ”Anmärkningsvärt är att 1177 Vårdguiden har till uppgift att informera kring hälsa och sjukvård och att bristerna i deras tillgänglighet kan medföra risk för ens hälsa.”

En månad efter sin anmälan fick hon besked av Diskrimineringsombudsmannen att de inte går vidare med att utreda ärendet. I sådana beslut finns ingen motivering, men kanske kan man tänka sig att telefonservice skulle motsvara information på nätet. Men Anna Bergholtz tycker inte att det är en jämförbar situation att sitta i telefonkö.
—En gång tog det mig 40 minuter att komma fram till 1177.

Hinder i arbetet som journalist

Anna Bergholtz stöter också på hinder i sitt jobb. Mycket av den information som hon behöver komma åt är otillgänglig.
—Myndigheter skickar väldigt ofta ut PDF-filer som är sparade som bilder och därför oläsbara med talsyntes. Detta gäller även Diskrimineringsombudsmannen, har Lagen som verktyg fått erfara.

När Anna Bergholtz nyligen skulle moderera en konferens hos public service-företagen kunde hon inte få tag på sändningstillstånden i läsbart skick. När hon vid ett annat tillfälle begärde ut domar från Förvaltningsrätten kom de som oläsbara PDF-filer.
—Och när jag anmärkte på det hade de ingen aning om hur man gör en PDF tillgänglig.

Mycket av detta är vardagsmat och inte något som Anna brukar anmäla.
—Tyvärr vänjer man sig. Det är först när jag blir riktigt arg och dessutom har lite ork över som jag anmäler diskriminering.

Detta hände den 6 maj 2016 när hon skulle göra en arbetsresa till Vingåker. Det var en okänd plats och hon behövde ledsagning från tåget. När hon ringde och beställde biljett och ledsagning fick hon beskedet att det inte gick att ordna ledsagning på Vingåkers station. Av erfarenhet vet Anna att det brukar gå att anlita till exempel personal från taxi på de stationer där SJ inte har egen personal.

Lång väntan på beslut

Anna Bergholtz anmälde bristen på ledsagning till Diskrimineringsombudsmannen och la i sin anmälan även till att det var ett så stort glapp mellan tåg och perrong att ledarhunden vägrade gå på och fick bäras på respektive knuffas av tåget – en stor riskfaktor för hund och ledarhundsförare.

När anmälan väl var gjord kom en automatisk bekräftelse och den 24 maj kommer besked från DO att en tillsyn i ärendet inletts (GRA 2016/45). Tillsyn i det här fallet betydde att SJ fick ett antal frågor om sina rutiner. Utifrån svaren skulle DO sedan avgöra om SJ brutit mot diskrimineringslagen.

DO har som mål att avgöra ett ärende sex månader efter att anmälan kommit in, men Anna Bergholtz fick vänta i över ett år. Då hade hon ringt och mailat många gånger för att veta hur det stod till med ärendet.

—Jag tycker verkligen inte att det ska behöva ta så långt tid, säger hon. Men det är också frustrerande att det är olika personer som kontaktar en. Det vore bättre med en kontakt.

Anmälde DO till DO

Nästan exakt ett år efter anmälan – den 2 maj 2017 – skriver DO:s handläggare i ett mail till Anna Bergholtz:  ”Ett beslut är nu på gång i detta ärende. Jag undrar därför hur du föredrar att vi skickar det till dig? Med tillgänglig PDF, i Word eller något annat alternativ?” Anna svarade med vändande mail Word eller tillgänglig PDF.

Ändå dimper det den 29 maj 2017 ner ett pappersbrev hemma hos Anna Bergholtz – helt otillgängligt för henne.
—Jag blev först väldigt förvånad, sedan ledsen och sist arg. Hur kan Diskrimineringsombudsmannen, som ska utreda bristande tillgänglighet som diskriminering skicka ett pappersbrev när jag i all min kommunikation med dem berättat att jag inte ser och vill ha besked via mail?

Anna Bergholtz anmälde Diskrimineringsombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, eftersom det är dit man anmäler diskriminering. Bland annat Sveriges radio rapporterade om denna anmälan.

Och den här gången dröjde inte svaret. Den 9 juni avslutar DO (ny handläggare) ärendet med motiveringen: ”På grund av jäv får DO inte utreda anmälningar mot DO. Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK) är de kontrollorgan som utövar tillsyn över myndigheter. Du kan även vända dig till en antidiskrimineringsbyrå.”

Bedömning av rättsläget

—Enskilda kan vända sig till en antidiskrimineringsbyrå för råd eller vidta rättsliga åtgärder på egen hand, säger Ola Linder, jurist på Lagen som verktyg. Men denna typ av myndighetsutövning ingår inte i något av de samhällsområden som räknas upp i DL 2 kap. och därför gäller inte diskrimineringsförbudet i detta fall.

Ola Linder tycker trots det att det kan vara intressant att anmäla ärendet till Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK) med frågan om bristande tillgänglighet i myndighetsutövningen.

JK som lyder under regeringen har tillsynsansvar över myndigheterna och fokuserar främst på systematiska brister. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar myndigheters eventuella brister i tillämpningen av lagar och andra författningar. JO:s yttranden kan väga tungt när myndigheter utvärderar sina rutiner.

Förordningen från 2001 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken kan eventuellt vara en författning som ombudsmännen beaktar. Dessutom gäller förvaltningslagen, vars syfte är rättssäkerhet i en serviceinriktad förvaltning.

Utredningen om SJ

Utredningen om bristande tillgänglighet på SJ hamnade i medieskugga, men här ska redovisas vad som stod i det där otillgängliga pappersbrevet, daterat 17 maj 2017.

Utebliven ledsagning

SJ:s svar på DO:s frågor var att de har väl upparbetade rutiner för ledsagning. SJ:s personal lägger vanligtvis in beställningarna i Ledsagningsportalen, men på stationer där det inte finns stationsledsagning – som i Vingåker – görs en beställning av ”ombordledsagning” (för på- och avstigning) manuellt på ett särskilt formulär som skickas till exempelvis ett taxibolag.

När Anna Bergholtz gjorde sin beställning var det dock mycket ny personal på servicecentret som inte kände till rutinerna. SJ medger att ett misstag begicks när ingen manuell beställning gjordes.

DO accepterar SJ:s förklaring att företaget ”normalt har bra rutiner för ledsagning” och anser därmed att SJ genomfört tillräckliga åtgärder för att personer med en funktionsnedsättning ska komma i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning och kunna nyttja SJ:s tjänster.

SJ meddelade DO att de nu har förtydligat sina rutiner och DO bedömer därför att det inte finns stöd för uppfattningen att SJ brutit mot diskrimineringslagen. DO skriver: ”Det var ett beklagligt misstag på SJ Servicecenter som gjorde att Anna Bergholz inte fick den ombordledsagning som hon hade rätt till.”

Glapp mellan tåg och plattform

Det stora glappet mellan tåg och plattform skulle kunna falla under de Tekniska specifikationer för driftskompabilitet (TSD) för järnvägar som regleras i EU:s ”järnvägsdirektiv” 2008/57/EG. Men enligt direktivets artikel 9 kan undantag göras om en ombyggnation av äldre tåg redan var igång eller redan var avtalad när TSD offentliggjordes år 2008. Den svenska Transportstyrelsen har på denna grund beviljat ett sådant undantag för svenska SJ.

DO bedömer därför – med hänsyn till bland annat de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för SJ – att SJ får anses uppfylla kraven på tillgänglighet när det gäller avståndet mellan plattform och tåg.
”Att kräva att SJ ska tillgänglighetsanpassa sina äldre personvagnar, vilket skulle kräva omfattande och kostsamma ombyggnationer, är inte en skäligt ekonomisk försvarbar tillgänglighetsåtgärd.”

Plattformarna är dessutom Trafikverkets ansvar, vilket komplicerar frågan.

Annas råd och tips till DO

När Annan Bergholtz ser tillbaka på ärendena 1177 och SJ tycker hon egentligen att bristande tillgänglighet på internet är värre eftersom hon då är helt utestängd jämfört med andra. Bristen på ledsagning i Vingåker gick till slut att lösa tack vare hjälpsamma människor.
—DO borde bli tuffare och driva fler fall. SJ kunde man allt gå hårdare åt. Att personalen var ny och inte kunde rutinerna borde inte hålla som argument.

Men framförallt tycker hon att handläggningstiden borde kortas.
—Dessutom skulle jag vilja veta lite mer om exakt vad DO gör när de utreder. Har de bara ringt eller mailat SJ med ett par frågor? Hur vet man att de verkligen gör det de säger? Det känns inte så rättssäkert.

Andra förslag från Anna Bergholtz är att förbättra DO:s anmälningsformulär. Hon tycker att det är krångligt att använda med hjälpmedel och väljer att maila in sina anmälningar istället. Hon har omtalat det för DO, men tycker inte att formuläret förbättrats nämnvärt.
—I ett bra och tillgängligt formulär skulle man ju också kunna markera på vilket sätt man vill bli kontaktad. Hon tar Anmälningstjänsten som exempel på ett tillgängligt formulär.

Ett annat problem är att det är svårt att veta vilka anmälningar som redan kommit till DO.
—Någon gång kanske man till och med skulle vilja veta om man själv redan anmält något – saker upprepas ju ideligen.

Men att begära ut anmälningar tar tid och är svårt utan anmälningsnummer. Det går inte låta DO söka på ett namn, ett företag eller ett ämne.

Avslutningsvis tycker Anna Bergholtz att DO inom sitt uppdrag att ”föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering” (enligt lagen om Diskrimineringsombudsmannen) borde engagera sig mer för att till exempel få bort det fåniga undantaget för företag med färre än tio anställda.

/Emil Erdtman

Fakta om ledsagning vid tågresa

  • Ledsagning är gratis och kräver inte läkarintyg.
  • I Sveriges har Trafikverket och företaget Jernhusen ansvar för ledsagning. Utförandet sköts av företaget Riksfärdtjänsten Sverige AB.
  • Riksfärdtjänst AB har en sambandscentral för all ledsagning dit man kan ringa vid problem, tel 0774-44 55 55.
  • Ledsagning beställs via personlig kontakt med det företag som säljer biljetten till resan – t ex SJ servicecenter på tel 0771-75 75 75 (tonval 5) – eller i resebutik eller via resebyrå. Ledsagning kan inte bokas på internet.
  • Beställning ska göras minst ett dygn före resan. Avbeställning senast 12 timmar innan hos samma företag.
  • Ledsagning till och från tåget utgår från de uppsatta Mötesplatser som finns på större stationer. Sådan stationsledsagning innefattar också tågbyte på bemannade järnvägsstationer.
  • Ledsagaren ska följa med till dörren på den tågvagn man ska sitta i. Därefter ska personalen på tåget ta vid. På bussar kan ledsagaren följa med upp.
  • Ledsagare får bära upp till 20 kg bagage.
  • Vid försening ska ledsagare vänta minst 30 minuter.
  • Enbart ledsagning vid på- och avstigning, samt ledsagning på själva tåget, kallas av SJ ombordledsagning och utförs av lokala utförare, som t ex taxibolag.
  • Regionala kollektivtrafikmyndigheter och vissa tågoperatörer har egna system för ledsagning.

Läs mer på Jernhusen eller hemsidan Stationsledsagning