RÄTTSPRAXIS: Domar och förlikningar som rör funktionsnedsättning

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2006 2005 2004 2003

2017

2017-10-11 Inte diskriminering neka anställning pga kostnader för teckenspråkstolk

KÄRANDE: Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE: Staten genom Södertörns högskola
SAKEN: diskrimineringsersättning om 100 000 kr
DOM: 2017-10-11 AD nr 51/17 Mål nr A 146/16

Anmälan till DO ANM 2016/1892

Stämning 28 oktober 2016

Tvisten gäller om staten brutit mot diskrimineringslagen genom att inte
vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för att Richard Sahlin ska komma i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Richard Sahlin ansågs vara den mest kvalificerade för tjänsten som lektor i offentlig rätt, med inriktning mot socialrätt, men högskolan ansåg åtgärderna för kostsamma och belastande för att anses skäliga och avbröt tillsättningen av lektoratet. För att Richard Sahlin skulle kunna utföra arbetsuppgifterna i tjänsten krävdes åtgärder för tillgänglighet i form av tolktjänster. Eftersom högskolan inte ansåg det skäligt att vidta dessa – på grund av dess kostnad och belastning – saknade Richard Sahlin sakliga förutsättningar för tjänsten.

2017-05-24 Diskriminering när Vara kommun inte anpassade grundskola

KÄRANDE  Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE Vara kommun
SAKEN diskriminering i form av bristande tillgänglighet
DOM Skaraborgs tingsrätt 2017-05-24 Mål nr T 2447-16

Sebastian Häregård, som använder rullstol, anmälde att hans skola Nästegårdsskolan i Vara kommun sedan lång tid  har bristfälliga rullstolsramper och tunga dörrar. För att på ett säkert sätt få tillgång till skolans lokaler var han beroende av hjälp från kamrater eller personal som öppnade dörrar mm.

DO lämnade in en stämningsansökan till Skaraborgs tingsrätt den 11 juli 2016 och yrkade på att kommunen ska betala 75 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

DO menade att kommunen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att eleven ska komma i en jämförbar situation med andra elever på skolan. Kommunen har praktiska och ekonomiska förutsättningar att vidta sådana åtgärder.

Skaraborgs tingsrätt ansåg i domen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när Vara kommun inte åtgärdat skolans bristfälliga rullstolsramper. Därför har Sebastians skolgång påverkats negativt och han var inte i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning.

Sebastian har visserligen kunnat delta i skolans undervisning, men har enligt tingsrätten kränks i och med “obehag och oro inför den bristande tillgängligheten”. Tingsrätten beaktar här att kränkningen pågått under en längre tid och att den skett i skolan, där Sebastian är skyldig att vistas enligt skolplikten.

Kommunen hade underlåtit att vidta skäliga åtgärder som hade gjort skolan tillgänglig. Den har känt till bristerna från den 1 januari 2015 då lagen om bristande tillgänglighet som diskriminering gällt.

Kommunen ska enligt tingsrätten betala 30 000 kronor i diskrimineringsersättning till pojken. DO överklagade domen den 14 juni 2017 med yrkande på att diskrimineringsersättningen höjs till 75 000 kr. Hovrätten har meddelat prövningstillstånd vilket innebär att en ny huvudförhandling kommer att hållas i hovrätten.

2017-06-22 Diskriminering när kvinnojour nekade plats till HIV-positiv kvinna

KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE Kvinnojouren Frida, Fagersta
DOM 2017-06-22 Mål nr FT 1340-17 Dok.Id 658322
SAKEN Diskrimineringsersättning 20 000 kr

En kvinna sökte skyddat boende på Socialtjänsten i Fagersta kommun som hänvisade till kvinnojouren Frida, som kommunen hade avtal med. Där nekades kvinnan plats på grund av rädsla för smittorisk, på grund av att hon är HIV-positiv.

DO stämde den ideella föreningen Frida den 25 april 2017 och argumenterade att kvinnan missgynnats och behandlats sämre än andra i jämförbar situation på grund av förmodad smittorisk, som har samband med förmodad funktionsnedsättning. Kvinnojouren argumenterade först att kvinnan inte tillhörde dess målgrupp, eftersom hon inte utsattts för direkt våld utan bara hot. Västmanlands tingsrätt konstaterade att kvinnojouren diskriminerat kvinnan på grund av funktionsnedsättning.

Diskrimineringsersättningen blev 20 000 kr, men DO yrkade inte på några rättegångskostnader.

Länk till DO:s sida om DO mot kvinnojouren Frida

2016

2016-12-29 Stämning för otillgänglig webbtjänst hos Försäkringskassan

Den 29 december 2016 stämde DO Försäkringskassan för bristande tillgänglighet efter att en kvinna med synnedsättning i anmälan ANM 2016/1554 uppgett att hon inte kunde ansöka om föräldrapenning via Försäkringskassans webbtjänst, eftersom den inte gick att använda med skärmläsare. DO argumenterar att detta är diskriminering eftersom det inte är godtagbart att tvingas be anhöriga om hjälp eller besöka ett av Försäkringskassans kontor för att utföra tjänsten.

Väntar på dom i Stockholms tingsrätt.

Länk till DO:s sida om fallet Försäkringskassans webbplats

2014

2014-12-05 Förlikning med pizzeria efter nekad servering pga funktionsnedsättning

En pizzeria vägrade servera en man med funktionsnedsättning en öl. Anmälan ANM 2010/2154 till DO gjordes 27 september 2010 och DO stämde pizzerian 14 juni 2012 med yrkan om 50 000 kronor i diskrimineringsersättning. Förlikning ingicks den 5 december 2014 då pizzerian medgav diskriminering och gav mannen 12 000 kronor i ersättning.

DO:s sida om fallet Pizzeria

2014-12-05 Förlikning med karaokebar efter nekad servering

En ung kvinna som använder rullstol besökte en karaokebar i Gävle med syster och mor. Systern fick besked att någon måste vara nykter eftersom en i sällskapet använde rullstol. Anmälan gjordes 23 maj 2013. DO menade att det var ett missgynnande som har samband med kvinnans funktionsnedsättning. Diskrimineringen har även drabbat systern. DO stämde baren 14 juli 2014. Baren medgav diskriminering och parterna har ingått en förlikning med 15 000 kronor för kvinnan och 10 000 för systern.

Länk till DO:s sida om fallet Karaokebar

2014-04-11 Diskriminering när barn omhändertogs pga förälders psykiska funktionsnedsättning

KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE Sigtuna kommun
SAKEN Diskrimineringsersättning 600 000 kr
DOM 2013-04-24 Attunda tingsrätt Mål nr T 5508-12 och 2014-04-11 Svea hovrätt Mål nr T 5095-13

Sigtuna kommunen tvångsomhändertog utan korrekt utredning ett nyfött barn på grund av att mamman har en psykisk funktionsnedsättning (lindrig mental retardation). Paret gjorde anmälan ANM 2011/274 till DO den 16 februari 2011.

DO bedömde att kommunen agerat utifrån en  förutfattad mening om att personer med psykisk funktionsnedsättning inte kan ta hand om sina barn och stämde kommunen för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning den 17 juli 2012.

DO argumenterade i rätten att paret missgynnats genom att behandlas sämre än föräldrar utan funktionsnedsättning när de inte fick en saklig  utredning. Kommunen hävdade att utredningen som gjorts var gedigen, men kunde inte övertyga rätten om att diskriminering inte skett.

Processen i kommunen igångsattes på grund av funktionsnedsättningen och generaliserande, nedlåtande och kränkande uttryck om kvinnans funktionsnedsättning yttrades. Sådana uttalanden är enligt tingsrätten inte missgynnande i sig, men de förstärker bilden av en bristfällig utredning och kan därmed vara missgynnande.

DO menade att en jämförbar situation kan uppställas mot en hypotetisk person, medan kommunen hade en annan uppfattning. Starka skäl talar enligt tingsrätten för att andra personer med motsvarande behov i en jämförbar situation skulle ha behandlats bättre.

Paret har enligt rätten även kränkts enligt Europakonventionens artikel 8 om privat- och familjeliv och 14 om diskriminering.

DO yrkade i tingsrätten på totalt 600 000 kr i diskrimineringsersättning. Tingsrätten dömde kommunen att betala 200 000. Kommunen överklagade till Svea hovrätt, som höjde beloppet till 450 000. Allvaret i diskrimineringen och konsekvenserna av ska enligt Hovrätten speglas i diskrimineringsersättningen.

DO:s sida om Sigtunafallet

2014-02 24 Förlikning och överenskommelse med Salus ansvar efter

En kvinna som uppgav Tourettes syndrom i hälsodeklarationen till försäkringsbolaget Salus ansvar fick inte försäkring beviljad. Kvinnan gjorde anmälan ANM 2014/170 till DO den 25 september 2012. DO:s utredning pekade på diskriminering eftersom prövningen varit alltför schablonmässig och gjort en individuell riskbedömning. Försäkringsbolaget medgav diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och parterna ingick förlikning, som innebar att bolaget betalade 75 000 kronor i ersättning.

DO:s sida om fallet Salus ansvar

2014-02-07 Förlikning och överenskommelse med Tallink Silja AB efter diskriminering pga MS

En kvinna med MS sökte arbete på Tallink Silja, men fick veta att hon inte var aktuell på grund av sin MS. Kvinnan gjorde anmälan ANM 2013/1865 den 13 december 2013 till DO, som stämde Tallink den 19 december 2013 med yrkan på  75 000 kronor i diskrimineringsersättning.  Tallink Silja medgav diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och parterna valde förlikning där företaget betalar 75 000 kronor i ersättning till kvinnan. 

DO:s sida om fallet Tallink Silja

2013

2013-10-23 Inte diskriminering när busschaufför sades upp

KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen (fackförbundet ville inte föra talan)
SVARANDE Bussarbetsgivarna och Veolia Transport Sverige AB
SAKEN Om uppsägning stred mot diskrimineringslagen och anställningsskyddslagen, diskrimineringsersättning 150 000 och allmänt skadestånd  100 000 kr.
DOM nr 78/13 Mål nr A 170/12

En bussförare sades i september 2011 upp av Veolia Transport Sverige AB i Linköping ”på grund av personliga skäl” efter en hjärninfarkt 2008 och efterföljande rehabilitering 2009 och arbetsträning. Chauffören hade 50 % arbetsförmåga med trötthet och ökad stimulikänslighet, men fick inget anpassat arbetsschema, utan sades upp. Omplacering – till exempel till andra arbetsuppgifter eller annan stad- utreddes inte.  Anmälan till DO den 10 oktober 2011 och stämning 18 september 2012.

DO argumenterade att chauffören missgynnats av skäl som har samband med hans funktionsnedsättning och att Veolia inte övervägt lämpliga anpassningsåtgärder. Han har inte erbjudits anpassade scheman som andra och därmed behandlats sämre i en jämförbar situation. Veolia ansåg sig inte kunna anpassa schemat och menade att chauffören hade svårigheter med vissa busstyper och miljöer, som då även behövde anpassas.

AD menade att schemaanpassning varit en skälig åtgärd, men att anpassningar av busslinjer och busstyper inte var det. AD går på Veolias linje att det inte fanns andra möjliga arbetsuppgifter inom företaget vid tillfället och att inget annat schema var tillgängligt än tidiga morgnar.”I anställningen för bussförare hos Veolia ingår att köra buss på tidiga morgnar.” Schemat för ”tjänsterna” var redan lagt när chauffören skulle börja.

AD anser visserligen att ett halvtidsschema varit skäligt, men håller inte med DO om att chauffören var i en jämförbar situation med chaufförer utan funktionsnedsättning. AD anser därmed inte att uppsägningen strider mot diskrimineringslagen eller anställningsskyddslagen och avslår DO:s talan.

Länk till DO:s sida om DO mot Veolia Transport Sverige AB

2012-01-28 Diskriminering när barn med hörselnedsättning nekades försäkring

KÄRANDE: Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE: If Skadeförsäkring AB
SAKEN: Ersättning 100 000 för direkt/indirekt diskriminering pga funktionsnedsättning inom samhällsområdet varor och tjänster
DOM: Tingsrätt 2012-01-28 och Hovrätt 2013-10-08

En kvinna anmälde 7 februari 2011 att hon 2009 försökt teckna en sjukförsäkring hos If Skadeförsäkring AB för sin dotter, som har medfödd hörselnedsättning. Ansökan avslogs utan att en individuell riskbedömning gjordes, bara en schablonmässig prövning utifrån att modern uppbar vårdbidrag. DO stämde If Skadeförsäkring AB 23 juni 2011.

IF hävdade en förhöjd risk för försäkringsfall för barn med vårdbidrag och att man därför har rätt att vägra försäkring i dessa fall. DO hä

Tingsrätten bedömde att det inte var diskriminering, medan Hovrätten menade att modern missgynnats genom att ingen individuell prövning gjordes och att en schablonmässig bedömning strider mot diskrimineringslagens likabehandlingsprincip. Som jämförbar person ser Hovrätten allmänheten vilket innebär att käranden behandlats sämre än vad barn och föräldrar i en jämförbar situation gjort. Funktionsnedsättning var inte huvudorsaken till diskrimineringen, men rätten menade att det räcker att den är en av orsakerna och ser det som direkt diskriminering. Även den person som står i relation till en individ med funktionsnedsättning kan alltså utsättas för direkt diskriminering.

Länk till DO:s sida om DO mot If Skadeförsäkring AB

2013-05-13 Förlikning med friskola i Göteborg efter nekad plats pga Asperger

DO fick den 8 maj 2012 anmälan om att en kvinna anmält sina två söner till en friskola och erbjudits plats, men ändrade sig när det framkom att en av dem hade Aspergers syndrom. DO träffade en förlikning med skolan 13 maj 2013 där skolan medgav diskriminering och betalade 80 000 kronor i ersättning till pojken.  Länk till DO:s sida om förlikning med friskola i Göteborg

2012

Förlikning efter avvisande från restaurang i Jönköping

En restaurangchef i Jönköping uttalade sig nedsättande och uppmanade två män som använder rullstol att gå någon annanstans och äta. DO fick anmälan den 11 augusti 2010 och bedömde att restaurangen utsatt männen för diskriminering. Den 25 april 2012 träffade DO och restaurangen en förlikning som innebär att restaurangen betalade 25 000 kronor vardera till männen. Länk till DO:s sida om förlikning med restaurang i Jönköping

Förlikning efter nekad plats på friskola i Västerås

DO fick anmälan 9 mars 2011 och bedömde att en friskola i Västerås brutit mot diskrimineringslagen när en pojke med ADHD och Aspergers syndrom inte fick sökt plats med hänvisning till att skolan redan hade många elever med särskilda behov och inte kunde ta emot fler. Efter att skolan medgivit ansvar och bett om ursäkt ingick DO förlikning den 6 mars 2012 med överenskommelsen att skolan ändrar sina antagningsrutiner och ger pojken ekonomisk kompensation. Familjen anmälde även till Skolinspektionen som ansåg att skolan brutit mot skollagen. Länk till DO:s sida om fallet med en friskola i Västerås

Inte diskriminering vid uppsägning på Coop

En arbetstagare med funktionsnedsättning sades upp från sin anställning på Coop och frågan gällde om uppsägningen varit sakligt grundad. Skedde uppsägningen på grund av arbetsbrist och ar arbetsgivaren vidtagit skäliga stöd- och anpassningsåtgärder samt rehabiliterings- och omplaceringsåtgärder? Frågan om turordningsregler och diskriminering pga. funktionshinder tas upp i domen.

Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen skett pga arbetsbrist och att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter inom rehabilitering, stöd- och anpassningsåtgärder samt omplacering. Saklig grund förelåg därför för uppsägningen och arbetsgivaren gjorde sig inte skyldig till diskriminering. Dom nr 51/12 Mål nr A 92/11

2011

Inte diskriminering vid missgynnande och trakasseri från Keolis

KLAGANDE: Diskrimineringsombudsmannen ANM 2009/42 (2009-12-31)
MOTPART: Keolis Sverige AB
HÄNDELSEN: Buss stannade intill när trottoar så att kvinna som använder rullstol enkelt kunde kliva på.
SAKEN: Skadestånd (30 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: DO 20 augusti 2010 i Stockholms tingsrätt

Natten mot den 21 augusti 2008 vägrade en busschaufför att backa in till trottoarkanten så att en kvinna med rullstol kunde kliva på buss 91 vid Stureplan i Stockholm. Chauffören sa även att personer med funktionsnedsättning skulle åka färdtjänst. DO stämde på direkt och indirekt diskriminering samt trakasseri.

Tingsrätten menar att kvinnan missgynnats genom att inte behandlas på samma sätt som andra, men friar Keolis från diskriminering. Chauffören hade inte sett kvinnan och att han inte körde nära trottoarkanten hade därför inte med hennes funktionshinder att göra, utan med trafiksituationen. Han fick enligt säkerhetsföreskrifterna heller inte backa utan hjälp. Tingsrätten konstaterade att bristande tillgänglighet inte fanns i diskrimineringslagen (2011) och att kvinnan inte behandlats sämre än andra. De nedsättande orden var inte trakasseri eftersom kvinnan inte kunde visa att hon blev kränkt. Dom i Stockholms tingsrätt T 12750-10 (2011-05-27)

DO: Bussföretag

Inte diskriminering vid nekad praktik pga funktionsnedsättning

KLAGANDE: Diskrimineringsombudsmannen ANM 2009/1421
MOTPART: Hällbogruppen AB
HÄNDELSEN: Person med synskada nekades göra praktik på gruppboende
SAKEN: Diskrimineringsersättning (150 000)
STÄMNING: DO stämde 2 februari 2010 i Arbetsdomstolen

En arbetssökande inom Arbetsförmedlingens ”jobbgaranti” nekades med hänvisning till synskada praktik på ett gruppboende för personer med psykiska sjukdomar och missbruksproblem. Han intervjuades inte på ett sådant sätt att arbetsgivaren fick information om hans förmågor.

Arbetsdomstolen bedömer att mannen visserligen diskriminerats men att han inte hade sakliga förutsättningar för arbetet eftersom han enligt AD inte kunde utföra de väsentliga arbetsuppgifterna på gruppboendet. Kravet att vidta stöd- och anpassningsåtgärder är inte tillämpligt vid kortare praktik inom arbetsmarknadspolitiska program (bara vid yrkespraktik), men AD bedömer att inte heller sådana åtgärder skulle försätta mannen i en jämförbar situation med andra utan funktionsnedsättning. Dom nr 25/11 Mål nr A 15/10 (2011-03-30)

DO: Vårdföretag

Inte diskriminering vid nekad försäkring till barn med funktionsnedsättning var inte diskriminering

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen 202100-6073
MOTPART: Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799
HÄNDELSEN: Barn med funktionsnedsättning erbjöds inte full försäkring på Trygg Hansa.
SAKEN: Skadestånd (100 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: Av Handikappombudsmannen 22 december 2009 Ho 2007/371

Förälder anmälde 22 mars 2007 att Trygg Hansa nekade teckna ”sjukdomsdelen” på försäkringen ”Trygga barn” för ett fyra månader gammalt barn med hörselnedsättning. DO stämde Trygg Hansa för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Stockholms tingsrätt beslutade att det inte var diskriminering, eftersom pojken inte behandlats sämre än andra barn med hörselnedsättning skulle ha blivit behandlade. Tingsrätten skriver att: ”Kriteriet jämförbar situation kan ha olika innebörd beroende på i vilken situation diskrimineringen påstås ha skett. Avgörande bör vara om det i det enskilda fallet kan anses vara rimligt och naturligt att olika individer behandlas lika.”

Med hänvisning till att prop. 2002/03:65 s. 134 f. där nekande av försäkring enligt försäkringsteknisk riskbedömning inte omfattas av diskriminering bedömer tingsrätten att jämförelsen ska göras med personer inom samma riskgrupp. Dom Stockholms tingsrätt T 20377-09   (11-03-18)

DO: Trygg Hansa

2010 

Inte diskriminering i Bromölla kommuns förskoleplacering

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
MOTPART: Bromölla kommun
HÄNDELSEN: Barn med funktionsnedsättning fick inte plats på önskad förskola, utan på en som kommunen ansåg mer lämplig.
SAKEN: Skadestånd (100 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: Av Handikappombudsmannen 2008 i Kristianstads tingsrätt

En familj i Bromölla anmälde den 1 oktober 2007 att deras son med Downs syndrom inte fått plats på önskad förskola, bland annat med motiveringen att det redan fanns ett barn med Downs syndrom där. DO (tog över ärendet 2009) att pojken inte behandlats på samma sätt som barn utan funktionsnedsättning skulle ha behandlats och stämde.

Kristianstads tingsrätt beslutade att en pojke med funktionsnedsättning inte diskriminerades, eftersom det inte är en rättighet att få önskad förskola och även andra barn inte fick det. den lämpligaste förskolan var den där det fanns material och utbildad personal samt en assistent med stor kunskap om och erfarenhet av barn med särskilda behov. Dom Kristianstads tingsrätt T 2515-0 (2010-03-22)

DO överklagade den 13 april 2010 till Hovrätten över Skåne och Blekinge som inte meddelade prövningstillstånd. DO överklagade då till Högsta domstolen som den 27 oktober 2010 meddelade att den inte gav prövningstillstånd.

DO: Bromölla kommun

Inte diskriminering vid nekad anställning på Försäkringskassan

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
MOTPART: Försäkringskassan
HÄNDELSEN: En kvinna med synskada nekades i augusti 2006 anställning på Försäkringskassan eftersom ärendehanteringssystemet inte fungerar med hjälpmedel.
SAKEN: Skadestånd (70 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: I Arbetsdomstolen

  • Dom i Arbetsdomstolen

En kvinna med synskadad sökte arbete hos Försäkringskassan, men nekades anställning med hänvisning till hennes funktionshinder. Frågan var om Försäkringskassan har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av funktionshinder genom att inte vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för att skapa en situation för den synskadade som var jämförbar med den för personer utan detta funktionshinder.

Arbetsdomstolen ansåg i domen (AD 13/10) att det skulle vara alltför omfattande och kostsamt för Försäkringskassan att anpassa ärendehanteringssystemet och därmed inte som en skälig åtgärd för att Jungelin skulle kunna få tjänsten. Att på andra sätt anpassa arbetssituationen så att den blev jämförbar med andra kunde heller inte krävas av Försäkringskassan, enligt Arbetsdomstolen.

Klagomål till FN:s CRPD-kommitté

Riksorganisationen Unga Synskadade och Synskadades Riksförbund lämnade in klagomål till FN:s kommitté för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Eftersom händelsen ägt rum före Sveriges ratificering av Funktionsrättskonventionen uttalade sig kommittén bara om AD:s dom, som enligt utlåtandet (CRPD/C/12/D/5/2011) bedömdes ligga inom den bedömningsmarginal staterna har för att avgöra skäligheten.

Lagen som verktyg har skrivit om fallet i:

Jungelin mot Försäkringskassan

Jungelins klagomål till FN

DO: Försäkringskassan, Stockholm

2009

Inte diskriminering vid nekat inträde på Sturehof

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
MOTPART: Sturehof Aktiebolag
HÄNDELSEN: En kvinna med cp-skada nekades inträde på restaurangen Sturehof i Stockholm. Vakterna trodde att hon var berusad fast hon inte druckit.
SAKEN: Skadestånd för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: Dåvarande Handikappombudsmannen stämde 2003 Sturehof för diskriminering

Dom i Stockholms tingsrätt

Tingsrätten ansåg inte att Sturehof kunde dömas för diskriminering. Eftersom entrévärdarna trodde att kvinnan var berusad och inte visste att hon hade en funktionsnedsättning såg rätten inte det inträffade som diskriminering. Klagande part argumenterade att professionella entrévärdar borde kunna skilja mellan nyktra och onyktra personer. DOM 2008-09-15 i MÅL nr T 27302-05

Dom i Svea Hovrätt

Hovrätten ansåg att det inte fanns något samband mellan missgynnandet och funktionsnedsättningen eftersom den som diskriminerade inte var medveten om funktionsnedsättningen. Vakternas agerande hade alltså inget samband med funktionsnedsättning. Hovrätten fastställde därmed tingsrättens dom och ärendet avslutades. DOM 2009-06-02 i MÅL nr T 7752-08

DO: Stockholmskrogen Sturehof

Diskriminering pga funktionshinder i Västra Götalandsregionen

Överklagan av mål nr T 714-04 (dom den 16 april 2008 – ej på nätet) från Uddevalla tingsrätt. Arbetsdomstolen fastställde tingsrättens dom. Dom nr 60/09, Mål nr B 54/08

2006

Förlikning med Svenska kyrkan

Förlikning vid diskriminering på grund av funktionshinder. (Dom nr 107/06, Mål nr A 51/06 (2006-11-22)

Diskriminering när präst nekades anställning pga allergi

En präst med födoämnesallergi nekades anställning som missionär i Brasilien. Frågan var om Svenska kyrkan gjort sig skyldig till diskriminering. Arbetsdomstolen ansåg i sin dom att Svenska kyrkan gjort sig skyldig till direkt diskriminering och satte skadeståndet till 50.000 kr. Dom nr 97/06, Mål nr A 184/05 (2006-09-27)

2005

Diskriminering vid uppsägning pga MS

En arbetstagare med multipel skleros (MS) blev uppsagd från T. & N. Management AB efter att arbetsgivaren fått kännedom om sjukdomen. Arbetsgivaren hävdade arbetsbrist och undantag vid turordningen. Frågan gällde om uppsägningen vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen och lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

Arbetsdomstolen kom i sin dom fram till att företaget använt turordningsreglerna på ett diskriminerande sätt och att uppsägningen var en allvarlig kränkning. Skadeståndet sattes till sammanlagt nästan 400 000 kr. Dom nr 32/05, Mål nr A 77/04 (2005-03-30)

2004

Förlikning med Region Skåne

Förlikning i Arbetsdomstolen i ett diskrimineringsmål som Handikappombudsmannens drev mot Region Skåne i Kristianstad. Dom nr 97/04, Mål nr A 92/04 (2004-11-24)

2003

Förlikning efter sämre behandling av Human Assistans Intressenter

Förlikning i Arbetsdomstolen där en arbetstagare fick 10 000 kr. Handikappombudsmannens väckte talan 15 april 2002 mot företaget Human Assistans Intressenter Stockholm AB för att ha behandlat arbetstagaren mindre förmånligt än vad bolaget behandlat eller skulle ha behandlat en person utan funktionshinder i en likartad situation. Dom nr 79/03, Mål nr A 61/02 (2003-10-15)

Arbetsgivaren bestred först att Handikappombudsmannen på grund av preskription hade rätt att väcka talan. Arbetsdomstolen fastslog i en mellandom att Handikappombudsmannen inte förlorat rätten till talan. Dom nr 22/03, Mål nr A 61/02 (2003-03-12)

Inte diskriminering vid omplacering i kriminalvården

En vårdare vid en kriminalvårdsanstalt fick vid omorganisation inte behålla sin tjänst. En av frågorna Arbetsdomstolen tog ställning till var om omplaceringen hade samband med funktionshinder (till följd av en bilolycka). Arbetsdomstolen fann inget sådant samband och avslog begäran om skadestånd. Dom nr 76/03, Mål nr A 152/02 (2003-10-08)

Diskriminering vid nekad anställning pga diabetes

En arbetssökande med diabetes fick inte anställning som driftoperatör, bland annat med skiftarbete, på Skandinaviska Raffinaderi Aktiebolag Scanraff. Frågan gällde om den arbetssökande hade sakliga förutsättningar för arbetet eller om det var diskriminering.  Arbetsdomstolen kom fram till att arbetet inte innebar några säkerhetsrisker kopplade till funktionsnedsättningen och att Scanraff därmed gjort sig skyldig till direkt diskriminering. Skadeståndet sattes till 30 000 kr. Dom nr 47/03, Mål nr A 127/02 (2003-06-04)

Lagar och förarbeten

Gällande lagar

Äldre lagar

För analys av rättsfall före 2009 är det nödvändigt att ha tillgång till tidigare lagar:

Förarbeten

Utredning och proposition inför tillägg att otillgänglighet är diskriminering:

Betänkande inom området diskriminering: Betänkande 2011/12:AU11 Diskriminering som har samband med kön i fråga om försäkringstjänster m.m.

Utredning om hur Funktionshinderkonventionen CRPD ska främjas, skyddas och övervakas: Främja, Skydda, Övervaka – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SOU 2009:36

Utredning inför nuvarande diskrimineringslag: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22)

Utredning inför bl a LSS: 1989 års handikapputredning, del 2 – Ett samhälle för alla (SOU 1992:52)

Efterlysningar och förslag på rättsärenden att driva

Efterlysning

Vi letar efter personer med funktionsnedsättningar som känner sig negativt särbehandlade när det gäller tillgång till offentliga tjänster, exempelvis färdmedel och sjukvård. En fråga är om man får samma kvalitet i sjukvården när man har en funktionsnedsättning.

Ett exempel kan vara kvinnor som behöver sitta kvar i sin rullstol under mammografi och då inte kommer tillräckligt nära röntgenutrustningen. Alternativet med ultraljud är krångligare, möjligtvis indirekt dyrare och har framförallt sämre förmåga att upptäcka cancer. Hör av dig om du har erfarenhet av detta – eller andra frågor kring diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Förslag på rättsärenden att driva

Otillgänglighet i svenska domstolar

Domstolsväsendet ska värna rättsliga principer och människors rättigheter. Personskadeförbundet RTP har tidigare undersökt frågan och Rättsnätverket ska göra en bedömning av de rättsliga grunderna.

Åldersdiskriminerande bedömning av kommuninsatser

Här finns en klagande och ärendet har tidigare drivits i flera instanser i det svenska domstolsväsendet. När nu alla rättsmedel har uttömts i Sverige överväger föreningen att väcka talan i Europadomstolen. Ärendet ska först bedömas av Rättsnätverket.

Nekat tillträde på grund av ledarhund

Föreningen har vetskap om personer som har drabbats och ämnar ta kontakt med en möjlig klagande och om hen vill, låta ärendet gå vidare till Rättsnätverket.

Trepunktsbälten i färdtjänstfordon

Integritetskränkning vid behovsprövning

Har du själv erfarenheter inom något av dessa områden och vill driva ditt fall med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg? Tveka inte att ta kontakt med föreningens ordförande på adolf@independentliving.org

Fundamental Rights Forum i Wien

Helga Stevens på Fundamental Rights Forum 2016. Använder teckenspråk. På skärmen texten Noting about us without us.
Helga Stevens på Fundamental Rights Forum 2016

Den 20 till 23 juni åkte Paul Lappalainen till Wien i Österrike för att medverka vid Fundamental Rights Forum 2016 som anordnas av EU:s forskningsbyrå Fundamental Rights Agency (FRA).

Ett av föredragen hölls av EU-parlamentarikern Helga Stevens och handlade om CRPD som en modell för inkludering och övergång från välgörenhets- till rättighetstänkande. CRPD innebär inte nya rättigheter utan visar hur de generella mänskliga rättigheterna kan implementeras, sa Stevens som talade med teckenspråk.

Ett problem hon tog upp är att medierna oftast enbart presenterar människor med funktionsnedsättning om de är ”sexiga” (häftiga). Det är också viktigt att komma ihåg att många även möter diskriminering som har med etnicitet eller kön att göra, så kallad intersektionell diskriminering. Inkludering definierade Stevens som att få fatta egna beslut, att göra och att uppnå det man vill.

 

Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg
Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Den 19 maj hölls heldagskonferensen ”Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg” i HSO Stockholms läns konferenslokal på S:t Göransgatan 82 i Stockholm. Konferensen var ett samarbete mellan projekten Med lagen som verktyg och Från snack till verkstad, som drivs av Handikappförbunden (och har inriktning mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – CRPD eller Funktionshinderkonventionen).

Fortsätt läsa ”Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg”

ANMÄLNINGSSKOLA: Vad och hur ska jag anmäla?

Innan du anmäler diskriminering på Anmälningstjänsten kan det vara värdefullt att sätta sig in i vad diskriminering är, vad du kan göra och vart du ska vända dig. Denna sida är en översikt över vad och hur du kan anmäla. Vissa länkar finns till artiklar som går mer på djupet i olika delar av diskrimineringsrätten.

Många upplever diskriminering, men all diskriminering täcks inte av juridiken. Här behandlas översiktligt vad som menas med diskriminering i rättslig mening.

Diskriminering på grund av funktionsnedsättning

Det är nästan alltid bara enskilda personer som kan diskrimineras enligt juridiken, och bara i vissa särskilda fall grupper eller organisationer. Den som bär ansvar för diskrimineringen är däremot en viss verksamhet, även om det ofta är en enskild person som utför den diskriminerande handlingen.

Den svenska diskrimineringslagen har sju ”grunder”, alltså anledningar till negativ särbehandling som lagen förbjuder. En av diskrimineringsgrunderna är ”funktionsnedsättning”. Det är alltså förbjudet att diskriminera på grund av funktionsnedsättning, oavsett om du själv har en funktionsnedsättning, någon närstående har en eller om den som diskriminerar bara tror det. Funktionsnedsättningen behöver heller inte vara den enda orsaken. Det räcker att det är en delförklaring.

Diskriminering omfattar i huvudsak tre delar:

  • missgynnande
  • jämförbar situation
  • orsakssamband

Missgynnande: Särbehandlingen måste ha medfört förlust, obehag eller någon annan negativ konsekvens.

Jämförbar situation: Ett sämre läge ska ha uppstått jämfört med situationen för andra. Jämförelsen ska ske med en verklig eller hypotetisk person utan den aktuella funktionsnedsättningen. Det ska gå att visa att du blivit sämre behandlad än någon annan har eller skulle ha blivit i en jämförbar situation. Det måste gå att tänka sig en situation där någon utan funktionsnedsättning blir behandlad på ett bättre sätt.

Orsakssamband: Missgynnandet måste ha samband med funktionsnedsättning, vilket innebär att det kanske inte är din egen funktionsnedsättning som är anledningen till diskrimineringen av dig, utan till exempel ditt barns eller din sambos. Kanske finns ingen funktionsnedsättning alls, utan någon bara tror det. Även det räknas som samband med funktionsnedsättning.

Det är själva handlingen som är fel. Vilken avsikt – kanske var det att ”skydda” dig från någon fara – den som diskriminerar har spelar ingen roll.

Samhällsområden

Diskrimineringsförbuden enligt diskrimineringslagen gäller inte överallt. Diskrimineringslagen gäller på följande områden:

  • arbetslivet
  • utbildning
  • arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
  • start eller bedrivande av näringsverksamhet
  • yrkesbehörighet
  • medlemskap i vissa organisationer
  • varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet)
  • anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor )
  • hälso- och sjukvården
  • socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
  • socialförsäkringssystemet
  • arbetslöshetsförsäkring
  • statligt studiestöd
  • värn- och civilplikt.

Dessutom:

Anställda i stat, kommun och landsting ska enligt 2 kap §17 i diskrimineringslagen ge upplysningar, vägledning och råd utan att diskriminera. Bestämmelsen handlar om bemötandet, men inte besluten.

Europakonventionen är svensk lag och innehåller ett diskrimineringsförbud i artikel 14. Det förbudet gäller alla rättigheter som konventionen reglerar. Det betyder att Europakonventionen omfattar situationer som inte diskrimineringslagens förbud täcker, exempelvis domstolars eller vissa myndigheters beslut.

Former av diskriminering

Diskrimineringslagen har följande former av diskriminering:

Direkt diskriminering

Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats – exempelvis att två personer med samma kompetens behandlas olika när de söker jobb.

Indirekt diskriminering

Att behandlas sämre på grund av en bestämmelse, regel eller liknande som verkar vara neutral, men som särskilt missgynnar personer med funktionsnedsättning. Handlingen kan vara acceptabel om den har ett berättigat syfte och är lämplig och nödvändig.

Bristande tillgänglighet

Att inte förbättra tillgängligheten inom samhället, exempelvis restaurang, butik, utbildning, arbete, hälso- och sjukvård, så att personer med funktionsnedsättningar kommer i en jämförbar situation med andra utan den aktuella funktionsnedsättningen. Det behöver inte nödvändigtvis ske på exakt samma sätt.

De åtgärder för tillgänglighet som kan krävas ska vara skäliga. Vad som räknas som skälig åtgärd avgörs av de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar, exempelvis plan-och bygglagen och arbetsmiljölagen. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall.

Hänsyn kan tas till verksamhetens ekonomiska och praktiska förutsättningar, hur varaktig och omfattande relationen är mellan personen och verksamheten samt nyttan av åtgärden.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ger följande exempel på tillgänglighetsåtgärder som kan vara aktuella:

Inom stöd eller personlig service som:

  • Stöd i skolundervisning.
  • Ledsagning genom myndighetslokaler
  • Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik
  • Att få menyn uppläst på en restaurang

Inom information och kommunikation:

  • Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter)
  • Tillgång till olika kontaktmöjligheter till exempel via e-post och personlig service
  • Möjlighet till en avskild plats för samtal vid en myndighetskontakt
  • Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:

  • Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor
  • Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader
  • Montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader
  • Omplacering av starkt doftande produkter
  • Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel
  • Ledsagning och hjälp med bagage

Här kan du läsa mer om:

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet, exempelvis genom förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Sexuella trakasserier är uppträdanden av sexuell natur som kränker någons värdighet – verbalt, icke-verbalt eller fysiskt.

Instruktioner att diskriminera

En order eller uppmaning till underlydande eller företag att ägna sig åt någon av ovanstående former av diskriminering är förbjuden enligt diskrimineringslagen och räknas som en egen form av diskriminering.

Att anmäla

Anmälningstjänsten kan du anmäla diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Anmälan går vidare till DO och publiceras på Anmälningstjänsten. Anmälan blir sökbar på nätet (utan namn och personuppgifter) så att alla kan se var samhället brister.

Om anmälan gäller bristande tillgänglighet kan du även skicka en anmälan om ”enkelt avhjälpt hinder” till byggnadsnämnden i den kommun det gäller.

Beskriv det som hände så noggrant som möjligt och även hur du kände dig. Att dokumentera med kamera, inspelning eller skriven kommunikation ger bättre förutsättningar att vinna i en rättsprocess.

Alla kan anmäla till Anmälningstjänsten. Den som anmäler behöver inte vara den som blivit utsatt. Du behöver heller inte vara helt säker på att lagen gäller. Alla anmälningar är viktiga för att påverka samhället.

Den verksamhet du anmäler får inte hota eller straffa dig på något sätt. Sådana ”repressalier” kan enligt diskrimineringslagen ge rätt till diskrimineringsersättning.

Fler möjligheter

NSPH har gjort en guide för att testa om diskrimineringslagen gäller:

Din rätt-kompassen

Det finns även ett test för att se vad FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär i olika vardagssituationer:

Konventionskollen

Diskriminering kan i vissa fall anmälas till fler instanser än DO:

Tillgänglighet

Bristande tillgänglighet kan förutom till DO anmälas till den kommunala byggnadsnämnd i den kommun det gäller. De prövar bland annat om ärendet täcks av föreskrifter om ”enkelt avhjälpta hinder” som följer plan- och bygglagen och kan utdöma vite.

Vård

Klagomål på vården anmäls till Patientnämnd eller Inspektionen för vår och omsorg – IVO tar även emot klagomål på socialtjänsten och LSS.

För mer information om att klaga på vården gå till 1177.

Skola

Mobbning och kränkning inom skolan anmäls till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet.

Arbetsmiljö

Kränkande särbehandling och andra missförhållanden i arbetslivet kan anmälas till Arbetsmiljöverket.

Polisen

Hatbrott (funktionsnedsättning täcks inte) och ”olaga diskriminering” kan anmälas till Polisen på polisstation eller numret 114 14.

Frågor och råd

Kontakta gärna: anmalningstjansten@independentliving.org.