Månad: augusti 2016

Domar och förlikningar som rör funktionsnedsättning

2017

  • Dom i Arbetsdomstolen Dom nr 51/17 Mål nr A 146/16

KÄRANDE: Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE: Staten genom Södertörns högskola
SAKEN: diskrimineringsersättning om 100 000 kr

DOM: DO förlorade målet

Tvisten gäller om staten brutit mot diskrimineringslagen genom att inte
vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för att Richard Sahlin ska komma i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Richard Sahlin ansågs vara den mest kvalificerade för tjänsten som lektor i offentlig rätt, med inriktning mot socialrätt, men högskolan ansåg åtgärderna för kostsamma och belastande för att anses skäliga och avbröt tillsättningen av lektoratet. För att Richard Sahlin skulle kunna utföra arbetsuppgifterna i tjänsten krävdes åtgärder för tillgänglighet i form av tolktjänster. Eftersom högskolan inte ansåg det skäligt att vidta dessa – på grund av dess kostnad och belastning – saknade Richard Sahlin sakliga förutsättningar för tjänsten.

 

 

2016

2014

2013

2012

Uppsägning av arbetstagare med funktionsnedsättning

En arbetstagare med funktionsnedsättning sades upp från sin anställning på Coop och frågan gällde om uppsägningen varit sakligt grundad. Skedde uppsägningen på grund av arbetsbrist och ar arbetsgivaren vidtagit skäliga stöd- och anpassningsåtgärder samt rehabiliterings- och omplaceringsåtgärder? Frågan om turordningsregler och diskriminering pga. funktionshinder tas upp i domen.

Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen skett pga arbetsbrist och att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter inom rehabilitering, stöd- och anpassningsåtgärder samt omplacering. Saklig grund förelåg därför för uppsägningen och arbetsgivaren gjorde sig inte skyldig till diskriminering. Dom nr 51/12 Mål nr A 92/11

2011

Keolis friat från direkt och indirekt diskriminering samt trakasseri

  •  KLAGANDE: Diskrimineringsombudsmannen ANM 2009/42 (2009-12-31)
  • MOTPART: Keolis Sverige AB
  • HÄNDELSEN: Buss stannade intill när trottoar så att kvinna som använder rullstol enkelt kunde kliva på.
  • SAKEN: Skadestånd (30 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
  • STÄMNING: DO 20 augusti 2010 i Stockholms tingsrätt

Natten mot den 21 augusti 2008 vägrade en busschaufför att backa in till trottoarkanten så att en kvinna med rullstol kunde kliva på buss 91 vid Stureplan i Stockholm. Chauffören sa även att personer med funktionsnedsättning skulle åka färdtjänst. DO stämde på direkt och indirekt diskriminering samt trakasseri.

Tingsrätten menar att kvinnan missgynnats genom att inte behandlas på samma sätt som andra, men friar Keolis från diskriminering. Chauffören hade inte sett kvinnan och att han inte körde nära trottoarkanten hade därför inte med hennes funktionshinder att göra, utan med trafiksituationen. Han fick enligt säkerhetsföreskrifterna heller inte backa utan hjälp. Tingsrätten konstaterade att bristande tillgänglighet inte fanns i diskrimineringslagen (2011) och att kvinnan inte behandlats sämre än andra. De nedsättande orden var inte trakasseri eftersom kvinnan inte kunde visa att hon blev kränkt. Dom i Stockholms tingsrätt T 12750-10 (2011-05-27)

DO: Bussföretag

Nekad praktik var inte diskriminering

  • KLAGANDE: Diskrimineringsombudsmannen ANM 2009/1421
  • MOTPART: Hällbogruppen AB
  • HÄNDELSEN: Person med synskada nekades göra praktik på gruppboende
  • SAKEN: Diskrimineringsersättning (150 000)
  • STÄMNING: DO stämde 2 februari 2010 i Arbetsdomstolen

En arbetssökande inom Arbetsförmedlingens ”jobbgaranti” nekades med hänvisning till synskada praktik på ett gruppboende för personer med psykiska sjukdomar och missbruksproblem. Han intervjuades inte på ett sådant sätt att arbetsgivaren fick information om hans förmågor.

Arbetsdomstolen bedömer att mannen visserligen diskriminerats men att han inte hade sakliga förutsättningar för arbetet eftersom han enligt AD inte kunde utföra de väsentliga arbetsuppgifterna på gruppboendet. Kravet att vidta stöd- och anpassningsåtgärder är inte tillämpligt vid kortare praktik inom arbetsmarknadspolitiska program (bara vid yrkespraktik), men AD bedömer att inte heller sådana åtgärder skulle försätta mannen i en jämförbar situation med andra utan funktionsnedsättning. Dom nr 25/11 Mål nr A 15/10 (2011-03-30)

DO: Vårdföretag

Nekad försäkring till barn med funktionsnedsättning var inte diskriminering

  • KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen 202100-6073
  • MOTPART: Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799
  • HÄNDELSEN: Barn med funktionsnedsättning erbjöds inte full försäkring på Trygg Hansa.
  • SAKEN: Skadestånd (100 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
  • STÄMNING: Av Handikappombudsmannen 22 december 2009 Ho 2007/371

Förälder anmälde 22 mars 2007 att Trygg Hansa nekade teckna ”sjukdomsdelen” på försäkringen ”Trygga barn” för ett fyra månader gammalt barn med hörselnedsättning. DO stämde Trygg Hansa för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Stockholms tingsrätt beslutade att det inte var diskriminering, eftersom pojken inte behandlats sämre än andra barn med hörselnedsättning skulle ha blivit behandlade. Tingsrätten skriver att: ”Kriteriet jämförbar situation kan ha olika innebörd beroende på i vilken situation diskrimineringen påstås ha skett. Avgörande bör vara om det i det enskilda fallet kan anses vara rimligt och naturligt att olika individer behandlas lika.”

Med hänvisning till att prop. 2002/03:65 s. 134 f. där nekande av försäkring enligt försäkringsteknisk riskbedömning inte omfattas av diskriminering bedömer tingsrätten att jämförelsen ska göras med personer inom samma riskgrupp. Dom Stockholms tingsrätt T 20377-09   (11-03-18)

DO: Trygg Hansa

2010 

Kommunens förskoleplacering var inte diskriminering

  • KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
  • MOTPART: Bromölla kommun
  • HÄNDELSEN: Barn med funktionsnedsättning fick inte plats på önskad förskola, utan på en som kommunen ansåg mer lämplig.
  • SAKEN: Skadestånd (100 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
  • STÄMNING: Av Handikappombudsmannen 2008 i Kristianstads tingsrätt

En familj i Bromölla anmälde den 1 oktober 2007 att deras son med Downs syndrom inte fått plats på önskad förskola, bland annat med motiveringen att det redan fanns ett barn med Downs syndrom där. DO (tog över ärendet 2009) att pojken inte behandlats på samma sätt som barn utan funktionsnedsättning skulle ha behandlats och stämde.

Kristianstads tingsrätt beslutade att en pojke med funktionsnedsättning inte diskriminerades, eftersom det inte är en rättighet att få önskad förskola och även andra barn inte fick det. den lämpligaste förskolan var den där det fanns material och utbildad personal samt en assistent med stor kunskap om och erfarenhet av barn med särskilda behov. Dom Kristianstads tingsrätt T 2515-0 (2010-03-22)

DO överklagade den 13 april 2010 till Hovrätten över Skåne och Blekinge som inte meddelade prövningstillstånd. DO överklagade då till Högsta domstolen som den 27 oktober 2010 meddelade att den inte gav prövningstillstånd.

DO: Bromölla kommun

Nekat arbete på Försäkringskassan

    • KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
    • MOTPART: Försäkringskassan
    • HÄNDELSEN: En kvinna med synskada nekades i augusti 2006 anställning på Försäkringskassan eftersom ärendehanteringssystemet inte fungerar med hjälpmedel.
    • SAKEN: Skadestånd (70 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
    • STÄMNING: I Arbetsdomstolen

     

  • Dom i Arbetsdomstolen

En kvinna med synskadad sökte arbete hos Försäkringskassan, men nekades anställning med hänvisning till hennes funktionshinder. Frågan var om Försäkringskassan har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av funktionshinder genom att inte vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för att skapa en situation för den synskadade som var jämförbar med den för personer utan detta funktionshinder.

Arbetsdomstolen ansåg i domen (AD 13/10) att det skulle vara alltför omfattande och kostsamt för Försäkringskassan att anpassa ärendehanteringssystemet och därmed inte som en skälig åtgärd för att Jungelin skulle kunna få tjänsten. Att på andra sätt anpassa arbetssituationen så att den blev jämförbar med andra kunde heller inte krävas av Försäkringskassan, enligt Arbetsdomstolen.

Klagomål till FN:s CRPD-kommitté

Riksorganisationen Unga Synskadade och Synskadades Riksförbund lämnade in klagomål till FN:s kommitté för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Eftersom händelsen ägt rum före Sveriges ratificering av Funktionsrättskonventionen uttalade sig kommittén bara om AD:s dom, som enligt utlåtandet (CRPD/C/12/D/5/2011) bedömdes ligga inom den bedömningsmarginal staterna har för att avgöra skäligheten.

Lagen som verktyg har skrivit om fallet i:

DO: Försäkringskassan, Stockholm

2009

Nekat inträde på stockholmskrogen Sturehof

  • KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
  • MOTPART: Sturehof Aktiebolag
  • HÄNDELSEN: En kvinna med cp-skada nekades inträde på restaurangen Sturehof i Stockholm. Vakterna trodde att hon var berusad fast hon inte druckit.
  • SAKEN: Skadestånd för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
  • STÄMNING: Dåvarande Handikappombudsmannen stämde 2003 Sturehof för diskriminering

Dom i Stockholms tingsrätt

Tingsrätten ansåg inte att Sturehof kunde dömas för diskriminering. Eftersom entrévärdarna trodde att kvinnan var berusad och inte visste att hon hade en funktionsnedsättning såg rätten inte det inträffade som diskriminering. Klagande part argumenterade att professionella entrévärdar borde kunna skilja mellan nyktra och onyktra personer. DOM 2008-09-15 i MÅL nr T 27302-05

Dom i Svea Hovrätt

Hovrätten ansåg att det inte fanns något samband mellan missgynnandet och funktionsnedsättningen eftersom den som diskriminerade inte var medveten om funktionsnedsättningen. Vakternas agerande hade alltså inget samband med funktionsnedsättning. Hovrätten fastställde därmed tingsrättens dom och ärendet avslutades. DOM 2009-06-02 i MÅL nr T 7752-08

DO: Stockholmskrogen Sturehof

Diskriminering pga funktionshinder i Västra Götalandsregionen

Överklagan av mål nr T 714-04 (dom den 16 april 2008 – ej på nätet) från Uddevalla tingsrätt. Arbetsdomstolen fastställde tingsrättens dom. Dom nr 60/09, Mål nr B 54/08

2006

Förlikning med Svenska kyrkan

Förlikning vid diskriminering på grund av funktionshinder. (Dom nr 107/06, Mål nr A 51/06 (2006-11-22)

Skadestånd till präst med allergi

En präst med födoämnesallergi nekades anställning som missionär i Brasilien. Frågan var om Svenska kyrkan gjort sig skyldig till diskriminering. Arbetsdomstolen ansåg i sin dom att Svenska kyrkan gjort sig skyldig till direkt diskriminering och satte skadeståndet till 50.000 kr. Dom nr 97/06, Mål nr A 184/05 (2006-09-27)

2005

Skadestånd efter uppsägning

En arbetstagare med multipel skleros (MS) blev uppsagd från T. & N. Management AB efter att arbetsgivaren fått kännedom om sjukdomen. Arbetsgivaren hävdade arbetsbrist och undantag vid turordningen. Frågan gällde om uppsägningen vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen och lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

Arbetsdomstolen kom i sin dom fram till att företaget använt turordningsreglerna på ett diskriminerande sätt och att uppsägningen var en allvarlig kränkning. Skadeståndet sattes till sammanlagt nästan 400 000 kr. Dom nr 32/05, Mål nr A 77/04 (2005-03-30)

2004

Förlikning med Region Skåne

Förlikning i Arbetsdomstolen i ett diskrimineringsmål som Handikappombudsmannens drev mot Region Skåne i Kristianstad. Dom nr 97/04, Mål nr A 92/04 (2004-11-24)

2003

Förlikning efter sämre behandling än andra skulle fått

Förlikning i Arbetsdomstolen där en arbetstagare fick 10 000 kr. Handikappombudsmannens väckte talan 15 april 2002 mot företaget Human Assistans Intressenter Stockholm AB för att ha behandlat arbetstagaren mindre förmånligt än vad bolaget behandlat eller skulle ha behandlat en person utan funktionshinder i en likartad situation. Dom nr 79/03, Mål nr A 61/02 (2003-10-15)

Arbetsgivaren bestred först att Handikappombudsmannen på grund av preskription hade rätt att väcka talan. Arbetsdomstolen fastslog i en mellandom att Handikappombudsmannen inte förlorat rätten till talan. Dom nr 22/03, Mål nr A 61/02 (2003-03-12)

Avslag av skadestånd efter omplacering

En vårdare vid en kriminalvårdsanstalt fick vid omorganisation inte behålla sin tjänst. En av frågorna Arbetsdomstolen tog ställning till var om omplaceringen hade samband med funktionshinder (till följd av en bilolycka). Arbetsdomstolen fann inget sådant samband och avslog begäran om skadestånd. Dom nr 76/03, Mål nr A 152/02 (2003-10-08)

Direkt diskriminering av arbetssökande med diabetes

En arbetssökande med diabetes fick inte anställning som driftoperatör, bland annat med skiftarbete, på Skandinaviska Raffinaderi Aktiebolag Scanraff. Frågan gällde om den arbetssökande hade sakliga förutsättningar för arbetet eller om det var diskriminering.  Arbetsdomstolen kom fram till att arbetet inte innebar några säkerhetsrisker kopplade till funktionsnedsättningen och att x därmed gjort sig skyldig till direkt diskriminering. Skadeståndet sattes till 30 000 kr. Dom nr 47/03, Mål nr A 127/02 (2003-06-04)

Lagar

Gällande lagar

Äldre lagar

För analys av rättsfall före 2009 är det nödvändigt att ha tillgång till tidigare lagar:

Förarbeten

Utredning och proposition inför tillägg att otillgänglighet är diskriminering:

Betänkande inom området diskriminering: Betänkande 2011/12:AU11 Diskriminering som har samband med kön i fråga om försäkringstjänster m.m.

Utredning om hur Funktionshinderkonventionen CRPD ska främjas, skyddas och övervakas: Främja, Skydda, Övervaka – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SOU 2009:36

Utredning inför nuvarande diskrimineringslag: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22)

Utredning inför bl a LSS: 1989 års handikapputredning, del 2 – Ett samhälle för alla (SOU 1992:52)

Efterlysningar och förslag på rättsärenden att driva

Efterlysning

Vi letar efter personer med funktionsnedsättningar som känner sig negativt särbehandlade när det gäller tillgång till offentliga tjänster, exempelvis färdmedel och sjukvård. En fråga är om man får samma kvalitet i sjukvården när man har en funktionsnedsättning.

Ett exempel kan vara kvinnor som behöver sitta kvar i sin rullstol under mammografi och då inte kommer tillräckligt nära röntgenutrustningen. Alternativet med ultraljud är krångligare, möjligtvis indirekt dyrare och har framförallt sämre förmåga att upptäcka cancer. Hör av dig om du har erfarenhet av detta – eller andra frågor kring diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Förslag på rättsärenden att driva

Otillgänglighet i svenska domstolar

Domstolsväsendet ska värna rättsliga principer och människors rättigheter. Personskadeförbundet RTP har tidigare undersökt frågan och Rättsnätverket ska göra en bedömning av de rättsliga grunderna.

Åldersdiskriminerande bedömning av kommuninsatser

Här finns en klagande och ärendet har tidigare drivits i flera instanser i det svenska domstolsväsendet. När nu alla rättsmedel har uttömts i Sverige överväger föreningen att väcka talan i Europadomstolen. Ärendet ska först bedömas av Rättsnätverket.

Nekat tillträde på grund av ledarhund

Föreningen har vetskap om personer som har drabbats och ämnar ta kontakt med en möjlig klagande och om hen vill, låta ärendet gå vidare till Rättsnätverket.

Trepunktsbälten i färdtjänstfordon

Integritetskränkning vid behovsprövning

Har du själv erfarenheter inom något av dessa områden och vill driva ditt fall med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg? Tveka inte att ta kontakt med föreningens ordförande på adolf@independentliving.org

Fundamental Rights Forum i Wien

Helga Stevens på Fundamental Rights Forum 2016. Använder teckenspråk. På skärmen texten Noting about us without us.
Helga Stevens på Fundamental Rights Forum 2016

Den 20 till 23 juni åkte Paul Lappalainen till Wien i Österrike för att medverka vid Fundamental Rights Forum 2016 som anordnas av EU:s forskningsbyrå Fundamental Rights Agency (FRA).

Ett av föredragen hölls av EU-parlamentarikern Helga Stevens och handlade om CRPD som en modell för inkludering och övergång från välgörenhets- till rättighetstänkande. CRPD innebär inte nya rättigheter utan visar hur de generella mänskliga rättigheterna kan implementeras, sa Stevens som talade med teckenspråk.

Ett problem hon tog upp är att medierna oftast enbart presenterar människor med funktionsnedsättning om de är ”sexiga” (häftiga). Det är också viktigt att komma ihåg att många även möter diskriminering som har med etnicitet eller kön att göra, så kallad intersektionell diskriminering. Inkludering definierade Stevens som att få fatta egna beslut, att göra och att uppnå det man vill.

 

Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg
Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Den 19 maj hölls heldagskonferensen ”Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg” i HSO Stockholms läns konferenslokal på S:t Göransgatan 82 i Stockholm. Konferensen var ett samarbete mellan projekten Med lagen som verktyg och Från snack till verkstad, som drivs av Handikappförbunden (och har inriktning mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – CRPD eller Funktionshinderkonventionen).

Fortsätt läsa ”Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg”

ANMÄLNINGSSKOLA: Vad och hur ska jag anmäla?

Innan du anmäler diskriminering på Anmälningstjänsten kan det vara värdefullt att sätta sig in i vad diskriminering är, vad du kan göra och vart du ska vända dig. Denna sida är en översikt över vad och hur du kan anmäla. Vissa länkar finns till artiklar som går mer på djupet i olika delar av diskrimineringsrätten.

Många upplever diskriminering, men all diskriminering täcks inte av juridiken. Här behandlas översiktligt vad som menas med diskriminering i rättslig mening.

Diskriminering på grund av funktionsnedsättning

Det är nästan alltid bara enskilda personer som kan diskrimineras enligt juridiken, och bara i vissa särskilda fall grupper eller organisationer. Den som bär ansvar för diskrimineringen är däremot en viss verksamhet, även om det ofta är en enskild person som utför den diskriminerande handlingen.

Den svenska diskrimineringslagen har sju ”grunder”, alltså anledningar till negativ särbehandling som lagen förbjuder. En av diskrimineringsgrunderna är ”funktionsnedsättning”. Det är alltså förbjudet att diskriminera på grund av funktionsnedsättning, oavsett om du själv har en funktionsnedsättning, någon närstående har en eller om den som diskriminerar bara tror det. Funktionsnedsättningen behöver heller inte vara den enda orsaken. Det räcker att det är en delförklaring.

Diskriminering omfattar i huvudsak tre delar:

  • missgynnande
  • jämförbar situation
  • orsakssamband

Missgynnande: Särbehandlingen måste ha medfört förlust, obehag eller någon annan negativ konsekvens.

Jämförbar situation: Ett sämre läge ska ha uppstått jämfört med situationen för andra. Jämförelsen ska ske med en verklig eller hypotetisk person utan den aktuella funktionsnedsättningen. Det ska gå att visa att du blivit sämre behandlad än någon annan har eller skulle ha blivit i en jämförbar situation. Det måste gå att tänka sig en situation där någon utan funktionsnedsättning blir behandlad på ett bättre sätt.

Orsakssamband: Missgynnandet måste ha samband med funktionsnedsättning, vilket innebär att det kanske inte är din egen funktionsnedsättning som är anledningen till diskrimineringen av dig, utan till exempel ditt barns eller din sambos. Kanske finns ingen funktionsnedsättning alls, utan någon bara tror det. Även det räknas som samband med funktionsnedsättning.

Det är själva handlingen som är fel. Vilken avsikt – kanske var det att ”skydda” dig från någon fara – den som diskriminerar har spelar ingen roll.

Samhällsområden

Diskrimineringsförbuden enligt diskrimineringslagen gäller inte överallt. Diskrimineringslagen gäller på följande områden:

  • arbetslivet
  • utbildning
  • arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
  • start eller bedrivande av näringsverksamhet
  • yrkesbehörighet
  • medlemskap i vissa organisationer
  • varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet)
  • anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor )
  • hälso- och sjukvården
  • socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
  • socialförsäkringssystemet
  • arbetslöshetsförsäkring
  • statligt studiestöd
  • värn- och civilplikt.

Dessutom:

Anställda i stat, kommun och landsting ska enligt 2 kap §17 i diskrimineringslagen ge upplysningar, vägledning och råd utan att diskriminera. Bestämmelsen handlar om bemötandet, men inte besluten.

Europakonventionen är svensk lag och innehåller ett diskrimineringsförbud i artikel 14. Det förbudet gäller alla rättigheter som konventionen reglerar. Det betyder att Europakonventionen omfattar situationer som inte diskrimineringslagens förbud täcker, exempelvis domstolars eller vissa myndigheters beslut.

Former av diskriminering

Diskrimineringslagen har följande former av diskriminering:

Direkt diskriminering

Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats – exempelvis att två personer med samma kompetens behandlas olika när de söker jobb.

Indirekt diskriminering

Att behandlas sämre på grund av en bestämmelse, regel eller liknande som verkar vara neutral, men som särskilt missgynnar personer med funktionsnedsättning. Handlingen kan vara acceptabel om den har ett berättigat syfte och är lämplig och nödvändig.

Bristande tillgänglighet

Att inte förbättra tillgängligheten inom samhället, exempelvis restaurang, butik, utbildning, arbete, hälso- och sjukvård, så att personer med funktionsnedsättningar kommer i en jämförbar situation med andra utan den aktuella funktionsnedsättningen. Det behöver inte nödvändigtvis ske på exakt samma sätt.

De åtgärder för tillgänglighet som kan krävas ska vara skäliga. Vad som räknas som skälig åtgärd avgörs av de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar, exempelvis plan-och bygglagen och arbetsmiljölagen. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall.

Hänsyn kan tas till verksamhetens ekonomiska och praktiska förutsättningar, hur varaktig och omfattande relationen är mellan personen och verksamheten samt nyttan av åtgärden.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ger följande exempel på tillgänglighetsåtgärder som kan vara aktuella:

Inom stöd eller personlig service som:

  • Stöd i skolundervisning.
  • Ledsagning genom myndighetslokaler
  • Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik
  • Att få menyn uppläst på en restaurang

Inom information och kommunikation:

  • Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter)
  • Tillgång till olika kontaktmöjligheter till exempel via e-post och personlig service
  • Möjlighet till en avskild plats för samtal vid en myndighetskontakt
  • Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:

  • Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor
  • Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader
  • Montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader
  • Omplacering av starkt doftande produkter
  • Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel
  • Ledsagning och hjälp med bagage

Här kan du läsa mer om:

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet, exempelvis genom förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Sexuella trakasserier är uppträdanden av sexuell natur som kränker någons värdighet – verbalt, icke-verbalt eller fysiskt.

Instruktioner att diskriminera

En order eller uppmaning till underlydande eller företag att ägna sig åt någon av ovanstående former av diskriminering är förbjuden enligt diskrimineringslagen och räknas som en egen form av diskriminering.

Att anmäla

På Anmälningstjänsten kan du anmäla diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Anmälan går vidare till DO och publiceras på Anmälningstjänsten. Anmälan blir sökbar på nätet (utan namn och personuppgifter) så att alla kan se var samhället brister.

Om anmälan gäller bristande tillgänglighet kan du även skicka en anmälan om ”enkelt avhjälpt hinder” till byggnadsnämnden i den kommun det gäller.

Beskriv det som hände så noggrant som möjligt och även hur du kände dig. Att dokumentera med kamera, inspelning eller skriven kommunikation ger bättre förutsättningar att vinna i en rättsprocess.

Alla kan anmäla till Anmälningstjänsten. Den som anmäler behöver inte vara den som blivit utsatt. Du behöver heller inte vara helt säker på att lagen gäller. Alla anmälningar är viktiga för att påverka samhället.

Den verksamhet du anmäler får inte hota eller straffa dig på något sätt. Sådana ”repressalier” kan enligt diskrimineringslagen ge rätt till diskrimineringsersättning.

Fler möjligheter

NSPH har gjort en guide för att testa om diskrimineringslagen gäller:

Din rätt-kompassen

Det finns även ett test för att se vad FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär i olika vardagssituationer:

Konventionskollen

Diskriminering kan i vissa fall anmälas till fler instanser än DO:

Tillgänglighet

Bristande tillgänglighet kan förutom till DO anmälas till den kommunala byggnadsnämnd i den kommun det gäller. De prövar bland annat om ärendet täcks av föreskrifter om ”enkelt avhjälpta hinder” som följer plan- och bygglagen och kan utdöma vite.

Vård

Klagomål på vården anmäls till Patientnämnd eller Inspektionen för vår och omsorg – IVO tar även emot klagomål på socialtjänsten och LSS.

För mer information om att klaga på vården gå till 1177.

Skola

Mobbning och kränkning inom skolan anmäls till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet.

Arbetsmiljö

Kränkande särbehandling och andra missförhållanden i arbetslivet kan anmälas till Arbetsmiljöverket.

Polisen

Hatbrott (funktionsnedsättning täcks inte) och ”olaga diskriminering” kan anmälas till Polisen på polisstation eller numret 114 14.

Frågor och råd

Kontakta gärna: anmalningstjansten@independentliving.org.