På morgonen den 27 juni 2019 meddelade Södertörns tingsrätt sin dom i om diskriminering av elever med dyslexi vid de nationella proven i årskurs 6. Käromålet ogillades av tingsrätten. Domen överklagades 18 juli till Svea hovrätt. Föreningen Med lagen som verktyg refererar händelserna och arbetar vidare med processen.
Saga Lööf från Huddinge har känt sig misslyckad och diskriminerad vid de nationella proven.
– Jag läser genom att lyssna på texter. Att inte få ”läsa med öronen” är som att spela tennis med pingisrack, säger hon.
Diskriminering av elever med dyslexi i den svenska skolan är ett strukturellt problem, menar Stellan Gärde, ett av ombuden i målet. Det anser även Dyslexiförbundet som stöder Lagen som verktygs arbete med detta fall. Parallellt med Saga Lööfs mål lämnades därför två andra stämningsansökningar in i Örebro och Malmö som en samlad rättsaktion.
Målet är, enligt Dyslexiförbundet, att ändra regeln så att det vid nästa nationella prov blir tillåtet för elever med dyslexi att använda sina hjälpmedel och därmed få ett slut på diskrimineringen. I andra hand är målet att ge eleverna upprättelse och skadestånd för kränkningen.
Kommunen följer Skolverkets riktlinjer
De elever som har konstaterad dyslexi får i den ordinarie undervisningen använda hjälpmedel som talsyntes för att läsa upp text eller andra tjänster som beskriver ord eller ger förslag på synonymer. Däremot får elever med dyslexi inte använda sina vanliga hjälpmedel vid de nationella proven i 3:an och 6:an.
Den 6 och 8 februari 2018 genomfördes nationella prov i svenska där Saga Lööf inte fick använda sina hjälpmedel på läsförståelseproven. Läsförståelseproven syftar till att pröva avkodning och förståelse av skönlitterär text och sakprosatext. Huddinge kommun, som är skolhuvudman för Kungsklippeskolan där Saga Lööf går, har följt Skolverkets riktlinjer som innebär att eleverna måste läsa texten med ögonen, och inte få den uppläst, för att kunna pröva deras läsförståelse.
Synen på begreppet läsförståelse
Skolverket menar alltså att avkodning ska förstås som att man måste läsa med ögonen eller tillgodogöra sig texten på det sättet. Begreppet läsförståelse innebär dock att kunna förstå en skriven text, det skrivna språket, med eller utan hjälpmedel. Man kan även avkoda genom att läsa med öronen. Det kan jämföras med när blinda använder fingrarna över punktskrift eller öronen för att avkoda text. Saga Lööf har givit in ett yttrande från Specialpedagogiska skolmyndigheten där det framgår att myndigheten delar denna syn på begreppet läsförståelse, vilket står i motsats till Skolverkets syn.
Södertörns tingsrätts domskäl
Med hjälp av jurister från Lagen som verktyg stämde Saga Lööf Huddinge kommun för indirekt diskriminering och diskriminering på grund av bristande tillgänglighet samt för överträdelse av rätten till utbildning enligt Europakonventionen.
Domstolen prövade i första hand ifall Saga Lööf utsattes för indirekt diskriminering.
Med indirekt diskriminering avses enligt 1 kap. 4 § p. 2 diskrimineringslagen att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer – såvitt nu är av betydelse – viss funktionsnedsättning. Förbudet gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Enligt tingsrättens bedömning missgynnades Saga Lööf av den ordning som kommunen tillämpat och den missgynnar särskilt personer med dyslexi. Däremot ansåg tingsrätten att Huddinge kommun hade ett berättigat syfte som diskrimineringslagen avser, nämligen att läsförståelseproven ska hjälpa till att bedöma vilka behov eleven har i den fortsatta undervisningen samt bedöma utbildningsanordnares verksamhetsbehov.
Saga Lööf utsattes därmed inte för indirekt diskriminering enligt domstolen.
Därefter undersökte tingsrätten om det förelåg diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Domstolen konstaterade att Saga Lööf vid genomförandet av proven fick rekommenderade anpassningar för elever med lässvårigheter som anpassad provmiljö och längre skrivtid. Tingsrätten kom därmed fram till att Saga Lööf har försatts i en jämförbar situation med en person som saknar den aktuella funktionsnedsättningen, varför kommunen inte utsatt Saga Lööf för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet.
Till slut hade tingsrätten att ta ställning till om Saga Lööf var berättigad till skadestånd för överträdelse av rätten till utbildning enligt Europakonventionen. Tingsrätten ansåg att rättspraxis och doktrin talar för att rätten till undervisning innebär en rätt att få tillträde till den av myndigheterna organiserade undervisning. Mot denna bakgrund kom tingsrätten fram till att Saga Lööf inte kunde anses ha förvägrats rätten till undervisning när hon inte tilläts använda sina hjälpmedel vid läsförståelseproven.
Tingsrätten ogillade därför Saga Lööfs talan.
Saga Lööf överklagar domen
Saga Lööf överklagade tingsrättens dom genom sina ombud den 18 juli. De anser att det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt och att hovrätten behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.
I överklagandet anförs gällande den indirekta diskrimineringen att lämpligheten och nödvändigheten inte har styrkts i det aktuella fallet. Ola Linder, ett av ombuden i målet, konstaterar att tingsrättens tillämpning av lagen var schablonartad.
– Tingsrätten har utgått från att det i allmänhet och därmed även för Huddinge kommun finns acceptabla skäl för diskrimineringen eftersom proven ska ligga till grund för att förbättra skolgången.
Samtidigt har Saga Lööf under skolgången inte fått någon som helst nytt stöd eller nya anpassningar till följd av de nationella proven, vilket kommunen inte heller påstått under rättegången. Hon hade redan sin diagnos och hjälpmedel som Huddinge kommun vetat varit nödvändiga för henne inför de nationella proven i årskurs 6.
– Att läsförståelseproven ska hjälpa till att bedöma vilka behov Saga har i den fortsatta undervisningen samt bedöma utbildningsanordnares verksamhetsbehov är ett illusoriskt syfte i Sagas fall, menar Ola Linder.
Vad gäller diskrimineringen på grund av bristande tillgänglighet menar juristerna att tingsrätten felaktigt konstaterat att Saga Lööf försatts i en jämförbar situation med andra elever.
– Det är uppenbart genom den bevisning som Saga Lööf åberopat att hon inte försatts i en jämförbar situation som andra elever utan dyslexi. Åtgärder som utökad provtid och möjligheten att göra provet i ett avskilt rum var inte tillräckliga och hon fick inte använda sina ordinarie hjälpmedel som uppläsning av text, talsyntes och rättstavningsprogram.
Juristerna menar dessutom att rätten till utbildning enligt Europakonventionen avser inte bara tillträde till undervisningen utan även den praktiska möjligheten att delta i undervisningen och genomföra alla undervisningsmoment på lika villkor. Effekterna som kommunens agerande medfört har fått långvariga konsekvenser vad avser Saga Lööfs förtroende för skolan, hennes motivation och betyg.
– Då de nationella proven avgör elevernas betyg – vilket i sin tur kan påverka deras framtid – och utgör ett resultat av det långvariga studieförhållandet mellan Saga och kommunen borde även de omfattas av Europadomstolens paragraf om rätten till utbildning.
Såväl diskrimineringslagen som Högsta domstolens praxis ska tolkas utifrån de krav och rättigheter som finns i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen). Europadomstolen har tydligt slagit fast att Europakonventionens rättigheter ska tolkas utifrån funktionshinderkonventionens rättigheter. Tingsrätten tog dock inte hänsyn till funktionsrättskonventionen i Saga Lööfs fall.
Vad händer nu?
Överklagan av tingsrättens dom har kommit till domstolen. När överklagandet kommer in till hovrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Lagen som verktygs jurister anser att målet bör få ett prövningstillstånd.
– Det är viktigt eftersom tusentals barn fråntas sina hjälpmedel på de nationella proven varje år. Att få svar på den här frågan i domstol kan leda till att Skolverkets riktlinjer ändras och att den strukturella diskrimineringen av barn med dyslexi upphör.
Läs mer:
Rättsnyhet: samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi
I media:
https://www.tv4play.se/program/nyheterna/11350574
Texten är skriven av styrelseledamoten Anna Zotééva.