Den rättsliga och politiska utvecklingen

Förlust i Arbetsdomstolen

Diskrimineringsombudsmannen förlorade dom nr 51/17 i Arbetsdomstolen. När Richard Sahlin inte fick en lektorstjänst på Södertörns högskola stämde Diskrimineringsombudsmannen staten och menade att han missgynnats eftersom högskolan inte vidtagit de åtgärder (teckenspråkstolk) som skulle ha försatt honom i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning.

DO argumenterade vid huvudförhandlingen den 30 augusti att en stor statlig myndighet borde kunna betala tolk och därmed främja anställning av personer med funktionsnedsättning. Men AD fann att högskolan inte överträtt diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, eftersom tolktjänsten inte var skälig att kräva på grund av kostnaden. Skälighetsbedömningen fokuserade huvudsakligen på de ekonomiska förutsättningarna.

Domen går i linje med tidigare rättspraxis på området. Richard Sahlin är i en kommentar kritisk till domen och även till hur DO drivit processen. Artikel om domen i AD och Richard Sahlins kommentar.

Debattartikel i Dagens juridik

Den 6 oktober publicerade Dagens juridik en debattartikel om hur diskrimineringsskyddet kan förbättras. Undertecknarna utgör en bred uppslutning av organisationer som är engagerade i antidiskrimineringsarbetet. Förutom Independent Living Institute anslöt sig Funktionsrätt Sverige, Lika unika, RFSL, Malmö mot diskriminering och Göteborgs rättighetscenter. Bakgrunden är att vi inte var nöjda med de förslag till bättre skydd mot diskriminering som lades fram i utredningen Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Som framgår av vårt remissvar anser vi inte att förslagen stärker diskrimineringsskyddet. Istället behövs en översyn av det svenska rättssystemet så att den som utsatts för diskriminering inte ska behöva ta så stora ekonomiska risker. Det behövs också mer resurser till både DO och civilsamhället för att driva strategiska fall som för rättsutvecklingen framåt. De 14 nya miljoner som i regeringsbudgeten föreslås till antidiskrimineringsbyråerna är välkomna, men täcker inte det behov vi ser.

Möte med Europarådets MR-kommissionär

Den 3 oktober mötte representanter för den svenska funktionsrättsrörelsen Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muižnieks. Det blev ett samtal om bristen på rättigheter i praktiken, om legal capacity och svårigheterna att klaga och driva sin sak. Nedskärningarna inom personlig assistans togs upp och behovet av en starkare lag på det området. DO:s roll och effektivitet berördes också, liksom de växande klyftorna i samhället – såväl ekonomiska som arbetsmarknadsmässiga. Kommissionären efterlyste kvantitativ forskning och statistik, bl a om ökningen av institutionsliknande boenden i Sverige. I sitt pressmeddelande från besöket i Sverige stöder Nils Muižnieks även propositionen om att ta bort det undantag som finns för småföretag i förbudet mot bristande tillgänglighet.

Höstens seminarier

För ADB:er i Malmö 4 oktober

Antidiskrimineringsbyråerna Malmö mot diskriminering och Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg deltog i det seminarium Lagen som verktyg anordnade i Malmö den 4 oktober tillsammans med Myndigheten för delaktighet och Funktionsrätt Sverige. Temat för dessa återkommande seminarier är hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan användas i praktiken. Antidiskrimineringsbyråerna får in många ärenden som gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning och deras personal får på dessa seminarier chansen att fördjupa sig i rättspraxis och lyfta egna fall till diskussion. Ola Linder redogjorde för hur Funktionsrättskonventionen förhåller sig till svensk diskrimineringslagstiftning och då särskilt bristande tillgänglighet – i sig en följd av genomförande av FN-konventionen. Maria Chöler ledde en uppskattad interaktiv övning där konventionens artiklar paras ihop med fiktiva vardagsberättelser.

För civilsamhället i Stockholm 18 oktober

I anslutning till Nordiskt funktionshinderforum som Nordens välfärdscenter och Myndighetens för delaktighet genomför den 16 till 18 oktober kommer vi tillsammans med Myndigheten för delaktighet, Funktionsrätt Sverige, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala, Byrån för lika rättigheter och ADB Stockholm Syd att hålla i en kvällsworkshop om Funktionsrättskonventionen.

Alla förtroendevalda och intresserade i funktionshinderföreningar, antidiskrimineringsbyråer eller andra organisationer som verkar för mänskliga rättigheter är välkomna. Det blir ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte om hur civilsamhället kan vara med och förverkliga konventionens rättigheter. Juristerna Andrea Bondesson och Ola Linder föreläser och svarar på frågor. Välkommen till Scandic Alvik i Bromma (Gustavslundsvägen 153) kl 18-20 den 18 oktober. Mer om höstens seminarier och länk till anmälningsformulär

MR-dag i Trollhättan 24 oktober

Lagen som verktyg medverkar i en panel (kl 12-13) på Mänskliga rättigheter dag i Trollhättans Folkets hus den 24 oktober. Vi står även vid ett utställningsbord mellan kl 10 och 19.

För ADB:er Göteborg 25 oktober

Den 25 oktober kl 9-12 genomförs det sista seminariet med antidiskrimineringsbyråerna som målgrupp. Denna gång i samarbete med Göteborgs rättighetscenter.

Monter och seminarium i Jönköping 9-11 november

På årets MR-dagar i Jönköping delar vi utställningsmonter med Från snack till verkstad och håller seminariet Det är dags att få rätt! Men hur gör vi? fredagen den 10 november kl 9-10.

För civila samhället i Luleå 21 november

Tillsammans med Rättighetscentrum Norrbotten bjuder vi in till ett kvällsseminarium för civila samhället i Föreningarnas hus, Storgatan 13, Luleå, kl 18.30-20.30 den 21 oktober (OBS NY PLATS OCH TID)

För civila samhället i Umeå 22 november

I samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten bjuder vi även in till ett kvällsseminarium för civila samhället i Umeå Folkets Hus (Skolgatan 59) kl 17-19.

Mer om höstens alla seminarier och länk till anmälningsformulär

Publicerat

Individens rättigheter behöver stärkas i Sverige

Laura Carlson är docent i juridik vid Stockholms universitet och forskar bland annat om olika länders rättssystem. Hon menar att det är alldeles för svårt att få rätt när man utsatts för diskriminering i Sverige. I flera andra länder har man diskuterat och åtgärdat risken att få betala motpartens rättegångskostnader. Hon anser också att DO borde driva fall mer systematiskt inom flera områden och för alla diskrimineringsgrunder. Intervju med Laura Carlson

Uppsats om bristande tillgänglighet i högskolan

Lagen som verktyg publicerar en magisteruppsats av Frida Sandberg i ämnet Handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. I en enkät som hon skickade ut till studenter som varit i kontakt med stödsamordnare svarade en fjärdedel att de upplevt någon form av diskriminering eller trakasserier och 45 procent att de upplevt bristande tillgänglighet. Artikel om Frida Sandbergs uppsats

Uppsats om artikel 19 i Funktionsrättskonventionen

Lagen som verktyg publicerar även en uppsats som Csilla Gradwohl skrivit i ämnet Mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet. Den handlar om artikel 19 i Funktionsrättskonventionen och vilken ställning den har i förhållande till övriga artiklar. Genom att ge rätt till självständigt liv och delaktighet i samhället ger artikel 19 förutsättningar att kunna utöva de andra rättigheterna. Med Hanna Arendts begrepp ger artikel 19 rätten att ha rättigheter. Artikel om Csilla Gradwohls uppsats

Föreningen Med lagen som verktyg

Den ideella föreningen Med lagen som verktyg har som ett av sina syften att driva medlemmarnas diskrimineringsfall. En advokat har nu kopplats in i ett av föreningens ärenden för att företräda medlemmen. Efter kommersiella avvägningar har advokatbyrån beslutat att den kan bistå med arbetet pro bono – utan ersättning. Flera av föreningens andra ärenden utreds av jurister och juriststudenter. Styrelsen sammanträder den 19 oktober.

Anmälningstjänsten

Restaurang Mezo i Helsingborg

Till Anmälningstjänsten har en anmälan kommit in gällande Restaurang Mezo i Helsingborg. Anmälaren, Anna Bergholtz, är blind och använder ledarhund. När hon kom in på restauranhen tillsammans med sin ledsagare och började läsa menyn sa en man ur personalen att hundar inte är välkomna. Anna förklarade att ledarhunden är ett viktigt hjälpmedel och ingen sällskapshund, och att ledarhundar därför är tillåtna. När mannen försvann utan att säga något mer gjorde Anna sin beställning och skulle just betala när en ny person dyker upp och säger att hon inte fick vara där, denna gång med hänvisning till ”miljökontorets regler” och att ”det kan finnas allergiker”.

Anna och hennes ledsagare frågade högt i lokalen om det fanns någon med hundallergi (ingen svarade) och erbjöd sig att sätta sig i en ”tom” del av lokalen. Helsingborgs dagblad uppmärksammade händelsen (artikeln kräver prenumeration) och då svarar restaurangen att det fanns ”en anonym allergiker bland kunderna”.

Anna Bergholtz skriver: ”Jag känner mig väldigt orättvist behandlad pga att jag är blind och i behov av ledarhund. Jag blir nekad inträde pga mitt hjälpmedel, trots att det finns en lag och en överenskommelse som borde skydda mig från diskriminering.” Läs hela anmälan