En universellt utformad lärmiljö eller Universal Design for Learning, UDL, handlar om att göra lärandet tillgängligt för alla elever. Individuella anpassningar ska göras generella och det gynnar alla! Det menar Linda Plantin Ewe, Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad.
– Även om du inte har exempelvis dyslexi så kan du ändå vara hjälpt av att också höra en text för att öka förståelsen. När alla, med eller utan funktionsnedsättning, får tillgång till anpassningarna blir det heller inte utpekande på samma sätt.
Linda Plantin Ewe, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik, beskriver Universal Design for Learning som ett förhållningssätt och ett ramverk för tillgängligt lärande. Det finns inga mallar, säger hon.
– Hur utformningen ser ut beror helt på eleverna och lärarna i den aktuella kontexten. Jag brukar likna Universal Design for Learning vid en amöba som är formbar och anpassar sig utifrån omgivningens förutsättningar. Varje klassrum rymmer en mångfald av elever som tar in och bearbeta information på olika sätt. Varje elev har också olika förutsättningar att kunna visa sin kunskap. Vi måste därför göra en tankevända och fundera på om det verkligen är en elev som i behov av särskilt stöd eller om det är pedagogiken eller lärmiljön som är i behov av särskilt stöd – ofta är det inte så enkelt att det endast är en sak eftersom det finns mängder av saker som influerar och påverkar.
Gynnar alla
Universal Design for Learning kan sägas vara en utveckling av UU, universell utformning, och är utformat på Harvard University i Boston och av CAST, en frivilligorganisation där man sedan 80-talet arbetar med att utveckla teknik för lärande. En av grundtankarna är att man inte ska ha individuella anpassningar.
– Vi vet av erfarenhet att individuella anpassningar ofta blir utpekande och stigmatiserande. I stället ska anpassningarna vara generella och universella. Alla ska ha tillgång till dem, säger Linda Plantin Ewe och beskriver med ett exempel:
– Även om du inte till exempel har en läsproblematik så kan du ändå vara hjälpt av att höra en text istället för att bara läsa den för att öka förståelsen på djupet. Då blir det inte utpekande på samma sätt samtidigt som det gynnar alla, eller åtminstone inte missgynnar någon.
Risken är annars att man utgår ifrån en tänkt medelelev.
– Men då skapar vi barriärer för elevgrupper som inte befinner sig inom den ”normalmallen”. Dessutom bör vi ju ifrågasätta om det ens finns en sådan mall då lärandet är unikt och varje elev tar in och bearbetar information på sitt eget sätt.
Står i läroplanen
Kopplingen mellan UDL och artikel 19 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns redan i artikelns inledande text. Där står bland annat att personer med funktionsnedsättning har rätt till full inkludering och deltagande i samhället som sedan följs upp i punkt c) där det står att samhällsservice avsedda för allmänheten ska vara ”tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning och svara mot deras behov”. Rätten till tillgänglighet tas dessutom särskilt upp i artikel 9 och utbildning i artikel 24. Linda Plantin Ewe brukar hänvisa till Funktionsrättskonventionen när hon föreläser men också till grundskolans läroplan.
– Där står väldigt tydligt om en likvärdig utbildning, att elever har olika förutsättningar och att lärandet inte kan utformas lika för alla elever och att vägen till lärande måste få se olika ut. Så styrdokumenten är väldigt kompatibla med Universal Design for Learning. Det finns en linje från konventionen, universell utformning ner till pedagogiken som jag brukar använda mig av när jag föreläser.
Åkte till Boston
Linda Plantin Ewe eget intresse för differentierad undervisning väcktes när hon arbetade på en resursskola, främst med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Detta var dock långt innan hon ens mött begreppet UDL. När hon senare började jobba på högskolan i Kristianstad kom hon i kontakt med begreppet och kontaktade då David H Rose som var en av grundarna till ramverket och som jobbade på Harvard University i Boston. Hon fick då möjligheten att åka dit och lära sig mer.
– När jag kom hem började jag ganska snabbt föreläsa om UDL på konferenser men också på våra specialpedagog- och speciallärprogram. Sen har det ena lett till det andra.
Förutom att ha anordnat en stor internationell konferens med tema UDL hösten 2020 och fått ramverket översatt till svenska fick Linda Plantin Ewe och hennes kollegor uppdraget att utforma en modul för lärande som baseras på UDL för Skolverket 2018. Den ligger nu på Skolverkets hemsida under namnet tillgängligt lärande med digitala verktyg.
– Det är fantastiskt roligt i och med att det sprider kunskap om UDL ute på fältet i hela Sverige, säger Linda Plantin Ewe.
Möter mest nyfikenhet
Linda Plantin Ewe är ute och föreläser om UDL på skolor, i kommuner och för frivilligorganisationer. Hon säger att det generellt finns ett spirande intresse för ämnet. I tidigare intervjuer om universell utformning som vi haft här på vår hemsida, har man vittnat om att många möter begreppet universell utformning med viss skepsis, men det möter inte Linda Plantin Ewe, säger hon.
– Snarare nyfikenhet. Jag tycker mer att det finns ett öppet sinne och vilja att utforma sin undervisning på bästa möjliga sätt och en strävan att nå dit. Det finns ett stort intresse i Sverige, säger hon.
Mer om Universal Design for Learning:
CAST
Funktionsrätts Sveriges projekt Rätt från börjans rapport
Tidigare artiklar om universell utformning här på hemsidan:
Universell utformning – inkluderande perspektiv
Utmaningar för Rätt från början och universell utformning
Se vinsten med olikheter
Dålig involvering i utvecklingen av IT-tjänster i kommunerna