Alla tjänar på att universell utformning av arbetsplatser, inklusive företagen, till och med när det gäller affärsnyttan. Det säger Dolores Kandelin Mogard, projektledare för projektet Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, som Akademikerförbundet SSR drivit sedan 2018.
Dolores Kandelin Mogard talar om idén om universell utformning av arbetsplatser som en social innovation och som ett perspektivskifte på synen på arbetsplatsens miljö. Behoven på arbetsmarknaden med ökade sjukskrivningstal och utanförskap där personer med funktionsnedsättning utgör en stor del, tvingar fram det.
– Många är exkluderade från arbetsmarknaden samtidigt som vi har ett väldigt stort kompetensförsörjningsbehov. Bara i kommuner och regioner skulle man behöva nyanställa runt 500 000 människor de närmaste åren. Här handlar det om att se kompetensen där vi kanske inte ser den i dag och att se vinsten med olikheter. Nu under Coronapandemin ökar visserligen arbetslösheten men å andra sidan ser vi ett ännu större behov av omställning.
Fler konfliktytor men alla tjänar på det
Att individerna och samhället tjänar på inkluderande arbetsplatser kan tyckas självklart men också företagen tjänar på det. Visserligen leder en mångfald av människor på en arbetsplats till fler konfliktytor men Dolores Kandelin Mogard säger att det är något man måste vara beredd på om man vill ha en arbetsplats som utvecklas – för vinsterna är så mycket större.
– När man har en arbetsplats där man ser allas kompetenser visar forskning att det även bidrar till affärsnytta. Man höjer varumärkets status och man får in flera perspektiv på de tjänster eller varor man erbjuder, företagen utvecklas vilket helt enkelt leder till en ökad lönsamhet. Förutom alla fördelar det finns med att alla känner sig inkluderade och välkomna…
Ett annat gott skäl för företaget är att höja sig i konkurrensen om kompetens.
– Företagen skriker efter folk. Och för den yngre generationen är värderingar viktigt. Man vill inte ha en arbetsgivare som inte erbjuder en hållbar arbetsplats.
Täcker stora delar av arbetsmarknaden
Bakgrunden till projektet började på en Akademikerförbundet SSR-kongress 2012 då en medlem motionerade om att få in fler personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Förbundet tog tag i frågan, inledde en rad samarbeten och sökte projektpengar från ESF, Europeiska socialfonden. Idag samarbetar projektet med Funktionsrätt Sverige, Svedavia, Randstad, IF Metall, Fremia (tidigare KFO), Sveriges företagshälsor, CSR Sweden, Vasakronan och Forum – idéburna organisationer med social inriktning.
– Den breda konstellationen av samarbetspartners och att vi har så många företag knutna till Akademikerförbundet SSR gör att vi når ut till hela arbetsmarknaden: kommuner, regioner, privata näringslivet och civilsamhällets organisationer, säger Dolores Kandelin Mogard och fortsätter:
– Men vi når även ut till alla statliga myndigheter genom ett samarbete med Partsrådet som håller på att ta fram en tjänst som heter Universell utformning av statliga arbetsplatser.
Organisationen ska anpassas efter individen
En hörnsten i idén om universell utformning av arbetsplatser är att organisationen i framtidens arbetsliv måste anpassas efter individens behov och inte tvärtom. Ett mantra de har är: vilka arbetar inte här i dag men är här i morgon? säger Dolores Kandelin Mogard.
– Vi behöver tänka att ”ute i marginalen” finns massor med information, inspiration och innovation att ta vara på, säger hon och beskriver bilden ovan:
– Där de här fyra ballongerna går ihop i mitten är själva essensen av universell utformning av arbetsplatser. Det handlar om att ha en helhetssyn, att alla de här ballongerna är beroende varandra och att alla behöver blåsas upp för att det ska kunna lyfta.
Ledningen stort ansvar
Varje del på en arbetsplats: fysisk utformning, rekrytering och kompetensförsörjning, sociala arbetsmiljö, digitalisering och organisation och ledning, måste granskas in i sina detaljer. Dolores Kandelin Mogard tar rekrytering som exempel:
– Hur ser arbetsplatsens rekrytering ut? Hur utformar vi annonserna? Hur genomför vi intervjuerna? Och hur är arbetsplatsen utformad rent fysiskt? Kan alla hänga upp kläderna? Hur är kaffemaskinen placerad? Kan alla ta muggar eller måste man få hjälp med det? Hur är ljuset? Finns det rum där man kan sitta lite avskilt om man behöver det? Att alltså alltid ställa sig frågan om alla kan känna sig välkomna och inkluderade.
Dolores Kandelin Mogard trycker extra hårt när det gäller ledningens ansvar:
– Om man inte har organisationen och ledningen med sig går det inte att genomföra en universell utformning av arbetsplatsen. Ledningen måste i det här fallet peka med hela handen och säga att så här ska vi jobba.
En process
En annan viktig sak är, precis som universell utformning i allmänhet, att det handlar om en ständigt pågående process.
– Man har inte checklistor som man kan bocka av. Det räcker inte med att en chef till exempel säger åt en medarbetare att ”behandla den här personen si eller så” utan det måste finnas med på agendan hela tiden.
Av det skälet är Dolores Kandelin Mogard noga med att det heter universell utformning av arbetsplatser och inte universellt utformade arbetsplatser som man i förbifarten lätt säger.
– Det kan tyckas som en petitess, men det första begreppet syftar till en process, en utveckling. Det andra kan tolkas som något färdigt och statiskt. Och det vill vi ju inte ha.
Många frågande från början
Dolores Kandelin Mogard säger att responsen är mycket god men att det gäller att få möjlighet att förklara.
– I och med att det är ett nytt begrepp är det självklart att många ställer sig undrande från början, det möter vi ofta. Men när vi får möjlighet att förklara vad det är väcker det ett stort intresse.
Finns inte personer, gissningsvis mest män i övre medelåldern, som tjänat på det gamla systemet som blir oroliga och tycker det verkar flummigt?
– Ja, det är klart. Men när argumentet om affärsnyttan landar: ”oj kan jag öka företagets omsättning genom att arbeta med hållbarhetsfrågor” då… Men generellt vill inte slösa vår energi på de som inte ser nyttan utan lägga den på organisationer och företag som tycker det är viktigt och bra.
Stigande intresse
Dolores Kandelin Mogard tycker sig se att intresset för frågorna stigit markant under senaste halvåret.
– Jag tror att det faktum att vi har klimatkris och andra stora utmaningar i samhället gör att man mer och mer börjar förstå vitsen varför att man måste jobba så här. Det handlar ju om att få en hållbar arbetsplats och ett hållbart samhälle, inte bara klimatmässigt utan också socialt sett.
Är det inte att ett problem att frågan är konkurrensutsatt av andra stora frågor, som klimatkrisen?
– Det gäller ju att få folk att förstå att det här inte är ytterligare krav eller pålagor utan ett smörjmedel för alla kugghjul på en arbetsplats. Många jobbar i stuprör men det gäller ju att ha ett helhetsperspektiv. Det handlar om att man ska nå målen i till exempel agenda 2030. Det här är en absolut nödvändighet, säger Dolores Kandelin Mogard.
En förening tar över 2022
Projektet UUA kommer ta slut i januari 2022 men en förening med samma namn kommer att ta vid. Dolores Kandelin Mogard säger att föreningen ska bli en tvärsektoriell hub för fortsatt utveckling och lärande om universell utformning av arbetsplatser.
– I föreningen kommer bland annat att erbjudas nätverk, utbildningar, verktyg och kvalitetsmärkning av företag och organisationer som vill implementera universell utformning av arbetsplatser. Alla företag och organisationer, som tillsammans vill fortsätta utveckla universell utformning av arbetsplatser, är välkomna som medlemmar, säger Dolores Kandelin Mogard.
På Akademikerförbundet SSR:s hemsida finns sidan akademssr.se/UUA där allehanda information ligger samlad. Där finns möjlighet att själv fördjupa sig i universell utformning och där hittar man projektets olika utbildningar.