Den 19 maj hölls heldagskonferensen ”Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg” i HSO Stockholms läns konferenslokal på S:t Göransgatan 82 i Stockholm. Konferensen var ett samarbete mellan projekten Med lagen som verktyg och Från snack till verkstad, som drivs av Handikappförbunden (och har inriktning mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – CRPD eller Funktionshinderkonventionen).
Paul Lappalainen gjorde i sitt anförande (Pauls PowerPointbilder) en tillbakablick till 1960-talets medborgarrättsrörelse i USA. 1964 års Medborgarrättslag var kanske världens första förbud mot diskriminering mellan privata parter. Den kom efter att USA:s Högsta domstol 1954 förklarat att principen om ”åtskilda men lika” stred mot grundlagen.
1968 förbjöds otillgänglighet i federala byggnader och 1973 diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom federala institutioner. På 80-talet ställdes krav på medborgarrätt för personer med funktionsnedsättning vilket år 1990 ledde fram till den berömda Americans with Disabilities Act.
Idag borde vi fortsätta att inspireras av USA när det gäller civilsamhällets kraft att implementera lagar. Funktionshindersorganisationer kan gärna klaga på brister i lagen, men man borde också leta upp de fall som redan idag kan leda till bättre rättspraxis.
Projektet Med lagen som verktyg kommer därför utbilda jurister, organisationer och individer i ”strategisk processföring” för att på sikt få en förändrad maktbalans i samhället.
Rami Al-Khamisi som varit med och grundat föreningen Megafonen i stockholmsförorten Husby talade om hur civilsamhällets ”rörelsejurister” kan försvara förtryckta och exkluderade människor genom att sätta fingret på strukturell diskriminering och genom folkbildning ge människor kunskap att driva sina egna frågor. På sin svenska juristutbildning talas det mest av vad lagen säger, inte hur de tillkommit och hur juridik kan vara ett verktyg för att skapa rättvisa, sa Al-Khamisi.
Annika Jyrwall Åkerberg, jurist på Civil Rights Defenders talade om att svenska domstolar saknar struktur för att tolka lagarna i enlighet (konventionskonformt) med FN:s konventioner. Ett tips är att använda Europakonventionen mer, eftersom den till skillnad från Funktionshinderkonventionen gäller som lag i Sverige. Man bör också använda flera konventioner parallellt, t ex Barnkonventionen.
Stellan Gärde, jurist, ordförande i Apply Human Rights och författare till boken Rättsgrunder för skadestånd vid kränkning , sa att en dom är en upprättelse för den drabbade, men leder också till praxis som kan få betydelse för många fler genom tydliggöra HUR lagar ska tolkas och tillämpas.
När juridiska ombud argumenterar utifrån internationell rätt utbildas samtidigt domarkåren. Han uppmanar också till att använda övervakningskommitténs General comments och tolkningar till Funktionshinderkonventionen samt även regeringsformens ord om ”alla människors lika värde”.
Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad anser att kommuner och myndigheter nu inskränker rättigheter som personer med funktionsnedsättning redan uppnått. Ett sätt att få domstolarna att använda sig av Funktionshinderkonventionen är att låta den fylla de ”luckor” som finns i svensk lag.
Sådana luckor finns t ex när det gäller elever som enligt konventionen (artikel 24) har rätt att få stöd att kunna få högsta betyg, inte bara upp till godkänt. En annan är färdtjänst där artikel 20 ger rätt till oberoende rörlighet, men I svensk praxis begränsas antalet resor. Från snack till verkstad vill driva cirka fem fall under sin projekttid.
Läs mer om konferensen i Erika Wermelings Konferensrapport.
är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall 
Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94