Här ges en översikt av de internationella forum som kan användas när de nationella vägarna inte räckt för att få rätt. Gemensamt för alla forum är att en klagande måste ha uttömt de nationella rättsmedlen innan de internationella forumen kan användas, vilket kallas subsidiaritetsprincipen.
Om enskilda personer haft talerätt i internationella forum utan att först ha uttömt inhemska rättsmedel skulle dessa forum ha en ännu högre arbetsbörda än de har idag, vilket skulle leda till ännu längre tider för ett avslut på processen än idag. Särskilt Europadomstolen får in väldigt många mål och hinner inte avgöra dem i samma takt som de kommer in. Därför tar det många år att få sin sak prövad i Europadomstolen om det överhuvudtaget tas upp till prövning.
Läs först hur enskilda och organisationer kan agera rättsligt i svenska domstolar
Innehåll
Europadomstolen
Europadomstolen bedömer i enskilda fall. Dessa kan initieras av de fördragsslutande staterna som en talan mot annan fördragsslutande stat eller en individ eller juridisk person som upplever sina rättigheter kränkta av den aktuella staten. Den vanligaste måltypen är individer som klagar.
För att Europadomstolen inte ska dränkas i fall finns regler för talerätt enligt konventionens artiklar. En regel är att den som klagar måste vara kränkt av statens agerande eller underlåtenhet att agera. Europadomstolen accepterar inte klagomål som bygger på att testa lagstiftning eller allmänna frågor som inte har att göra med en kränkning av en enskilds rättigheter som skyddas enligt konventionen. Dessutom måste klaganden ha uttömt nationella rättsmedel.
Det framgår av subsidiaritetsprincipen som finns för att de fördragsslutande staterna ska garantera rättigheterna. Bara i sista hand ska Europadomstolen pröva om det skett en kränkning. Därför är det en förutsättning att ha överklagat en talan hela vägen till högsta instans även om det som princip kan tyckas utsiktslöst i vissa lägen. Det finns däremot exempel på överklaganden som får gehör i svensk överinstans, delvis på grund av just subsidiaritetsprincipen.
Vidare krävs att klagomålet når Europadomstolen inom sex månader från det slutliga avgörandet i nationell rättsordning. Klagomålet måste grundas på ett “arguable claim”, och kränkningen måste ha inneburit att klaganden lidit avsevärt men. Om dessa kriterier inte är uppfyllda kan Europadomstolen inte ta upp fallet och kommer förklara det otillåtligt, vilket betyder att det inte tas upp till prövning.
Europadomstolens domar är bindande för den berörda medlemsstaten och kan döma att staterna ska göra vissa saker till klagandens fördel. Exempelvis kan det handla om att upphöra med en kränkning, vilket visserligen är ovanligt. Vanligare är att domstolen dömer att staten ska betala skälig gottgörelse för kränkning när den finner att ett konstaterande av en kränkning inte är tillräckligt. De utdömda summorna har ökat med att rättspraxis har utvecklats, och som princip ska även inhemska domstolar som minimum följa dessa nivåer för att garantera ett likvärdigt skydd över hela området som Europakonventionen gäller över.
Europadomstolen tillåter amicus curiae-inlagor från organisationer i det civila samhället. Förfarandet är vanligt på arbetsrättens område där särskilt arbetsmarknadens europeiska samarbetsorgan ofta lämnar in skrifter för att ge Europadomstolen ett komplett material.
Sverige har inte ratificerat tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen, vilket innehåller en bestämmelse med ett diskrimineringsförbud i relation till alla rättigheter som etableras av nationell rätt. En sådan ratificering hade i grunden stärkt svensk diskrimineringsrätt, och fler fall skulle kunna prövas av Europadomstolen än vad som är möjligt idag.
Funktionsrättskonventionens kommitté
Sverige har underkastat sig att bli granskad av Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (här kommittén) rörande Sveriges efterlevnad av rättigheterna enligt Funktionsrättskonventionen. Kommittén granskar Sveriges regering i en periodisk översyn. Kommittén kan även lämna yttranden i enskilda fall som initieras av enskilda klagomål enligt det fakultativa protokoll som Sverige är bundet av. Enligt protokollets artikel 2 ställs vissa krav på klagomålet för att kommittén ska kunna ta upp det till prövning.
Om det skulle uppstå frågor eller behov av kompletteringar av klagomålet kommer kommittén att efterfråga rätt information. Därefter är det upp till staten att ge sin syn på händelseförloppet. Klaganden ges sedan möjlighet att kommentera statens inställning och kommittén handlägger efter det ärendet utifrån handlingarna. Processen är inte förenad med några direkta ekonomiska utlägg. Kommitténs yttranden är inte att jämställa med en dom från en domstol. Det som yttrandet innehåller vid en konstaterad kränkning är rekommendationer till staten hur den kan agera för att korrigera kränkningen och handla i överensstämmelse med åtagandena enligt konventionen.
Se mer om Kommitténs processregler för enskilda klagomål.
Andra internationella övervakningskommittéer
Det finns flera övervakningskommittéer som kan granska Sveriges efterlevnad av internationella konventioner. Kommittéerna inom FN-systemet på andra rättsområden övervakar bland andra:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
- Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (CERD)
- Konventionen om barnets rättigheter (CRC)
- Konventionen om avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW)
- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT)
Även Funktionsrättskonventionen ingår i detta större system inom FN för mänskliga rättigheter. På arbetsrättens område finns ILOs granskningskommittéer, men de kan inte nås direkt av enskilda klagomål. Inom Europarådet finns den Europeiska Kommittén för Sociala Rättigheter som kompletterar Europadomstolens avsiktligt avgränsade jurisdiktion och kan pröva kollektiva klagomål som rör sociala rättigheter enligt Europeiska sociala stadgan. Alla dessa kommittéer har olika processregler och olika mandat. Gemensamt för dem är att de inte lämnar yttranden som går att verkställa som ett domslut från en domstol. Däremot har staterna olika intressen av att inte hamna i dålig dager inför andra stater och sina egna medborgare.
Förhandsavgöranden och EU-rätten
EU-rätten har påverkat den svenska diskrimineringsrätten i grunden, vilket konstaterades i bokens inledande delar. När svenska domstolar ska döma i frågor som rör EU-rätten, och det finns oklarhet om hur den ska tillämpas, ska den nationella domstolen hänskjuta en fråga om förhandsavgörande till EU-domstolen. Frågorna ska ställas allmänt, och efter EU-domstolens svar är det upp till den nationella domstol som hänskjutit frågan att tillämpa innehållet i svaret i det enskilda fallet. Parter i en nationell rättsprocess kan alltid begära att domstolen inhämtar ett förhandsavgörande om tillämpning av EU-rätten, men det är upp till domstolen att bestämma om det ska göras. Det finns även vissa möjligheter för enskilda att klandra en EU-rättsakts laglighet eller konstatera att en medlemsstat eller EU-institution varit passiv i strid mot EU-rätten.
__________________________________
I Funktionsrättsguiden kan du fördjupa dig i de olika rättigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där finns också information om att ansöka och överklaga i förvaltningsärenden samt tips om hur ombud kan argumentera utifrån Funktionsrättskonventionen.
är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall 
Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94