Artikel 19 handlar bland annat om inkludering och artikel 19c om tillgänglighet. Man kan säga att dessa två begrepp tillsammans möts i begreppet universell utformning – alltså varor och tjänster som fungerar för alla. Funktionsrätt Sverige driver ett projekt – Rätt från början, som arbetar med just de frågorna.
Diana Chafik, projektledaren i Rätt från början, säger att projektet, som är finansierat av Allmänna arvsfonden, har en del pedagogiska utmaningar. En av dem är att, göra själva begreppet UU, universell utformning tillgängligt för en större allmänhet, alltså nästan samma som vi i Artikel 19 som verktyg vill göra med Artikel 19.
– Vill inte backa från begreppet utan tvärtom etablera det. Begreppet står i Funktionsrättskonventionen och vi lutar oss mot den. Vår uppgift är att försöka fylla begreppet med innehåll så att det inte bara blir som ett krångligt myndighetsord.
Diana Chafik, som i grund och botten är etnolog, har själv egen erfarenhet att jobba praktiskt med frågorna då hon jobbat med tillgänglighet på museer.
– Då jobbade jag mycket med att integrera funktionshinderperspektivet i såna verksamheter. Men då var jag inte ännu medveten om universell utformning och använde inte det begreppet.
”Processen”
En annan utmaning, inte bara för projektet, utan för frågan om universell utformning i allmänhet, är att de som utformar och designar produkterna delvis måste börja jobba på ett annat sätt än vad de är vana vid. De kan inte som tidigare på egen hand jobba fram en färdig produkt eller tjänst utan arbetet måste göras i samarbete med målgrupperna. Produkten eller tjänsten är heller inte färdig när den sätts i bruk utan ska kunna justeras efter hand. I UU-kretsar pratar man om processen, ett ord som man ofta återkommer till, så också Diana Chafik.
– Man har inget färdigt svar utan det är den här processen som man ska göra och det kan ju bli ”vad som helst”. Om en kommun exempelvis ska bygga en skola har vi ingen färdigt modell utan det handlar om att involvera de människor som berörs av tillgängligheten och göra alla stegen och sen får man en skola efter det.
Både lockande och skrämmande
Processen, menar Diana Chafik, kan både locka och skrämma.
– Många tycker det är spännande att allt ska anpassas till de som ska använda sig av varan, produkten eller tjänsten och gillar den kreativitet det innebär. Men man måste också förstå att oklarheten kan bli väldigt stressande för andra, säger hon och fortsätter:
– Universell utformning handlar om ett samspel och jag tror mer att man är ovan att jobba i den här processen. Jag tror också det handlar om tidsaspekten, att det tar tid att låta alla komma till tals. Man kanske heller inte har tillgång till människor med olika slags behov utan är vana vid att använda sig av en mer snäv umgängeskrets.
Det finns ju många olika funktionsnedsättningar och därmed också många olika krav. Finns inte risk att de krockar med varandra?
– Nej, man ska kunna tillvarata alla behov. Man kan göra något tillgängligt för en person med rörelsenedsättningar men samtidigt göra en lugn miljö för att man blir stressad av mycket intryck. Det gäller att alla röster får komma till tals i den här processen och hitta lösningar. Sen står det ju faktiskt i konventionen att man inte ska utesluta särskilda anpassningar när det finns behov av det.
Standard för universell utformning
I slutet av förra året kom en standard för universell utformning med namnet: Universell utformning – Tillgänglighet genom universell utformning för produkter, varor och tjänster – Utvidgar spektrumet användare. Standarden är framtagen av EU och SIS, Svenska institutet för standarder, har översatt den till svenska. Post och telestyrelsen har i sin tur köpt loss den och finns därmed gratis att ladda ner på deras hemsida. Standarden beskriver just ovan nämnda process och man har möjlighet att certifiera sig men man måste inte det utan kan följa standarden ändå.
– När man ska ta fram en ny produkt eller tjänst handlar det om att börja på en ledarskapsnivå och sedan involvera hela verksamheten. Produkten eller tjänsten ska planeras, utvecklas och utvärderas och sedan fortsätta gå runt och bli utvärderad gång på gång.
Sprider kunskap om UU-standarden i studiecirklar
Diana Chafik säger att standarden har blivit en hävarm när man pratar med folk utanför de innersta kretsarna men ett problem är att få fortfarande känner till den. Just nu anordnar Rätt från början studiecirklar med målet att just öka medvetandet om standarden.
– En av våra målsättningar i projektet är att jobba utifrån den och ta fram lärdomar och enklare vägledning som gör det mer intressant för flera att använda den. I studiecirklarna ber vi de som deltar att ladda ner och se hur man kan jobba efter den. Standarden, som den ser ut nu, har ett ganska svårt språk så vi ska försöka göra den begripligt och på sätt engagera och inspirera människor att jobba efter den.
Det kan ju tyckas lustigt att standarden för universell utformning är så svårtillgänglig att ingen förstår utan guidning av Rätt från början, men Diana har en bra förklaring på det:
– Standarden är skriven i en form som följer en mall som andra standarder har. Fördelen är att företag och organisationer som arbetar med standarden lätt kan applicera in den i sin verksamhet. Det blir också ett mått av kvalité om det görs på liknande sätt och är dessutom mer kostnadseffektivt än om varje företag eller organisation ska hitta på en egen modell. Men det finns förstås många andra sätt att jobba med universell utformning.
Kunskapsbrister bakom negativa attityder
Rätt från börjans första år har handlat mycket om att kartlägga läget för UU i Sverige. De har bland annat genomfört en kartläggning på kunskapsläget bland målgrupperna plus att Emil Erdtman, doktorand i projektet, har gjort en intervjustudie om attityder till universell utformning. Slutsatserna är blandade men med betoning på det negativa. Bland skyldighetsbärarana, alltså de som ska producera varor och tjänster (till skillnad från rättighetsbärarna), framkom att kunskapen är ganska låg och attityderna ganska negativa. Bland annat jobbar man fortfarande mest med speciallösningar för personer med funktionsnedsättningar istället för lösningar som passar alla. Diana Chafik ser det mest som pedagogiska utmaningar för projektet:
– Jag tror det handlar just om kunskapsbrister. När man får diskutera lite och förklarar det som en process och att det handlar om hela den mänskliga mångfalden ändras attityderna efter hand. Men just nu känns det som medvetenheten om hållbar utveckling för klimatet har satt sig betydligt bättre.
Blir klimatfrågan en sorts konkurrent?
– Nej, jag ser det som att frågan om tillgänglighet kan kroka i klimatfrågan. Gemene man kanske i första hand tänker miljö men lyfter man den sociala aspekten kring tillgänglighet och funktionsrättsperspektiv får människor lättare att haka på och koppla an till tanken att ”såklart att det är mer hållbart om ingen lämnas utanför”.
Rätt från börjans fokusområden
Å anda sidan finns annat som pekar uppåt. Rätt från början har tre olika fokusområden: bostad, arbete och utbildning. På området arbete driver Akademikerförbundet SSR ett projekt för Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, där Funktionsrätt Sverige har plats i referensgruppen. Arbete är det område där de största framstegen görs. Diana Chafik menar att det är logiskt:
– Det finns ganska strikta lagar på det området som till exempel skyddar mot diskriminering när man söker ett jobb. Och följer man inte lagarna på arbetsplatsen så kan man krävas på vite.
Även på utbildningsfronten rör det något på sig.
– Det finns ett koncept, UDL, Universell design for Learning, som kommer från Harvard i USA som börjat komma till Sverige. I Kristianstad driver man ett projekt där man jobbar med det.
Krav bland Upphandlingsmyndigheten kriterier
Förutom den tidigare nämnda standarden har också en annan delseger vunnits. Upphandlingsmyndigheten ska, när de uppdaterar sina kriterier i november i år, kräva universell utformning vid upphandlingar. Diana Chafik tror att det kommer att bli ett stort lyft.
– Då kommer kommuner och regioner som vill köpa varor eller tjänster vara bundna till de kriterierna och tvungna att ställa krav på tillgänglighet och kan inte anlita leverantörer som säger att ”det där gör vi inte”. Företagen kommer att vara tvungna att ändra sig om de vill ha kvar sina jobb. Det känns jättepositivt och är ett tecken på att man lyssnat på bland annat Funktionsrätt Sveriges krav.
Mer kunskap behövs
Nu i höst ska Rätt från början börja testa processen i workshops tillsammans med några organisationer i målgruppen. Tanken är att de ska lära sig använda standarden i praktiken och att det sedan ska landa i en rapport. Planen är att rapporten ska vara klar till december då de ska delta på MR-dagarna i Uppsala. Som avslutning på projektet, år tre, är tanken att de ska sprida all kunskap och alla erfarenheter de gjort över landet. De ska bland annat samla allt i en bok och hålla föreläsningar.
Tror du Sverige är redo för en omställning till universell utformning?
– Ja, jag tror att Sverige är redo för den omställningen men som alltid så måste det finnas en bredare kunskap, bland annat inom politiken, för att bredda möjligheterna. Det behövs också företag och organisationer som går i bräschen innan vi kan se en större förändring, säger Diana Chafik .