FÖRLIKNING: Tvist om diskriminering på grund av funktionsnedsättning i arbetslivet

hand på stående ledarhund med skylten "guide dog"
Ledarhunden på bilden har inget samband med artikeln Foto: Tage Olsson

Lena (fingerat namn) var på två anställningsintervjuer och berättade då att hon använder ledarhund. De pratade om att hunden skulle ligga inne på hennes kontorsrum utan att komma i kontakt med övrig personal under den största delen av arbetstiden. Hon erbjöds jobbet med ord om att hon var välmeriterad och kompetent.

Allt var klart, en anmälan till en introduktionsutbildning gjord och hjälpmedel via Arbetsförmedlingen ordnade. Men några dagar innan hon skulle påbörja tjänsten besökte hon arbetsplatsen med sin ledarhund. Då uppstod oro bland anställda för allergier och att besökare på arbetsplatsen av kulturella skäl inte skulle kunna vistas i närheten av hundar.

När hon inte fick tjänsten vände hon sig till sitt fackförbund som hjälpte henne att förhandla fram en förlikning i fråga om diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Hon fick 30 000 kronor som kompensation av företaget för det som inträffat genom förlikningsavtalet.

Lagen som verktyg och SLHF kommenterar

Lagen som verktyg anser att förlikning kan vara ett bra sätt att lösa en tvist eftersom det inte tar lika lång tid som att ta fallet till dom och ofta blir billigare för den diskriminerande parten.

—Men en nackdel är att rättspraxis kring diskrimineringsskyddet inte utvecklas, säger Ola Linder, jurist på Lagen som verktyg. Att handlingarna inte blir tillgängliga för allmänheten kan vara bra för båda parter, men också problematiskt eftersom omständigheterna och resonemangen inte blir kända.

Sara Shamloo Ekblad, som är ny ordförande för föreningen Sveriges ledarhundsförare, är kritisk till den svenska diskrimineringslagen och tycker inte att den skyddar ledarhundsförare.

—Men det är ändå ett framsteg att facket tog det här ärendet och att det blir ett utslag, även om det inte gick till domstol och är ganska lite pengar om man tänker på vad det innebär att inte få ett jobb, säger Sara Shamloo Ekblad.

Hon uppmanar ledarhundsförare att anmäla diskriminering till DO – och gärna via Anmälningstjänsten så att anmälningarna blir synliga och sökbara på nätet.

—Om det kommer in tillräckligt många anmälningar kanske politikerna till slut förstår att vi inte är lika inför lagen, säger hon.

Höga krav på underleverantörer

Företaget det handlar om är en stöd- och matchningsleverantör, ett företag eller en organisation som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingens interna instruktioner för ”Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet” från 2013 står att myndigheten i det personal- och arbetsmarknadspolitiska uppdraget ska motverka diskriminering och har ”nolltolerans mot diskriminering”. Arbetsförmedlingen ställer därför vid sina upphandlingar höga krav på sina underleverantörer.

Av kontraktsvillkoren från 2014 (AF2014/207170) framgår bland annat att handledarna på stöd- och matchningsleverantörerna måste ha viss kompetens och att de i sin tur ska få handledning i att arbeta med deltagare som har olika funktionsnedsättningar. Lokaler och utrustning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning utifrån Myndigheten för delaktighets riktlinjer.

Arbetsförmedlingens enhet för externa tjänster gör uppföljning av leverantörernas verksamhet och hur de lever upp till avtalets olika delar. En uppstartsmöte hålls i början av samarbetet och leverantören är sedan skyldig att medverka och leverera de underlag uppdragsgivaren begär.

Arbetsförmedlingen gör också översyn där olika aspekter av leverantörernas verksamhet granskas enligt ett rullande schema. Under juni 2017 granskas till exempel stöd- och matchningsleverantörerna utifrån ”volym och resultat”.

Diskriminering ett avtalsbrott

Leveransvillkoren som gäller mellan Arbetsförmedlingen och stöd- och matchningsleverantörerna reglerar antidiskrimineringsarbete i 10 §. Leverantören ska följa vid varje tidpunkt gällande diskrimineringslagstiftning. Vidare har arbetsförmedlingen rätt att begära att leverantören skriftligen lämnar viss information. Villkoren är inte uppdaterade sedan lagändringen som trädde ikraft 1 januari 2017 om aktiva åtgärder, varför delar av regleringen inte längre är aktuell.

Något som alltjämt gäller är om leverantören tvingas att betala skadestånd eller blir föremål för vitesföreläggande enligt diskrimineringslagen, så räknas det som avtalsbrott enligt kontraktsvillkoren. Arbetsförmedlingen har då rätt att begära redovisning av orsaken, bakgrunden och vidtagna åtgärder. Avtalet kan även sägas upp med omedelbar verkan från Arbetsförmedlingens sida.

Leverantörerna måste redovisa sitt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering enligt diskrimineringslagens tredje kapitel. Kraven gäller för arbetsförhållanden, löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och kompetensutveckling.

Konsekvenser vid avtalsbrott

Arbetsförmedlingen kan vid avtalsbrott kräva tillbaka utbetalda pengar, göra avdrag eller belägga leverantören med vite som Arbetsförmedlingen sätter. Om leverantörerna bryter mot avtalet och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse kan det sägas upp med omedelbar verkan, enligt 13 § i leveransvillkoren. Bland det som kan räknas som väsentlig betydelse räknas ”brott mot antidiskrimineringsparagraf” upp.

Sedan 2015 har 34 av Arbetsförmedlingens avtal med sina stöd- och matchningsleverantörer avbrutits av olika skäl. Arbetsförmedlingen ska återkomma till om anledningarna till avbrotten. Lagen som verktyg har ännu inte kunnat utröna Arbetsförmedlingens syn på om förlikning i tvist om diskrimineringsersättning utgör grund för uppsägning av avtalet.

—Vi utreder de signaler om brister som kommer in, säger Erik Lejdemyr, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingens Förmedlingsavdelning. Sådana signaler kan komma genom våra kontakter med leverantörerna, men också från de arbetssökande. Men det är inte helt enkelt att stärka våra arbetssökande i att våga lyfta dessa frågor med oss.

Ett fall som nu ändå utreds av Arbetsförmedlingen gäller ett misstänkt avtalsbrott rörande bristande lokalanpassning för personer med funktionsnedsättning.

/Emil Erdtman och Ola Linder

En kommentar till “FÖRLIKNING: Tvist om diskriminering på grund av funktionsnedsättning i arbetslivet”

  1. Sedan 2015 har 31 företag eller organisationer som utför stöd- och matchningstjänster fått sina avtal uppsagda, hävda eller frånträdda av uppdragsgivaren Arbetsförmedlingen. Det är stora och små stöd- och matchningsleverantörer. För de flesta handlar det om ett enda avtal, men för några gäller det flera – upp till 16 stycken.
    Orsaken till att avtalen avslutats är i sju av fallen konkurs. För det flesta är orsaken att kraven på personalen inte uppfylls. Det kan till exempel vara personalens antal per arbetssökande eller deras kompetens. I fyra fall är huvudanledningen eller en delorsak bristande tillgänglighet hos lokalerna. Ingen har fått sitt avtal avslutat på grund av brott mot den antidiskrimineringsparagraf som finns i leveransvillkoren. Källa: Arbetsförmedlingen

Lämna ett svar till emil Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.