Under tre år har arvsfondprojektet Vi är med arbetat med kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning. I projektet skapades en struktur kring varje deltagare och var och en fick pröva olika kommunikationshjälpmedel. Målet har varit att de ska få ett mer aktivt liv, kunna göra egna val och få ett bättre samspel med omgivningen.
Nu är erfarenheterna samlade på anhoriga.se/viarmedpaketet.
Stödet till personer med flerfunktionsnedsättning, alltså personer med en kombination av omfattande intellektuella och motoriska funktionsnedsättningar, ibland också med syn- och hörselnedsättningar och autism, handlar generellt mycket ”förvaring”. Det säger Pia Käcker som varit projektledare.
– Det här är ju inga personer som ”ställer till med något” utan de sitter i regel tysta och inneslutna i sig själva. Och då är det lätt att man inte uppfattar inaktiviteten som ett problem. Personalen sköter omvårdnaden, och gör det bra, men har kanske inte kunskapen eller inte ens tänkt på hur de ska kunna göra personen delaktig eller göra sina val.
Vad lagarna kräver
I projektet har man bildat ett nätverk kring varje deltagare. Nätverken har bestått av anhöriga, personal från både boendet och den dagliga verksamheten samt logoped och arbetsterapeut.
– För den här gruppen måste man hitta sätt att kunna jobba tillsammans. Det är genom gemensam problemlösning och gemensamma och långsiktiga mål som man kommer nån vart, säger Pia Käcker.
Projektet, säger hon, har inte har gjort något utöver vad LSS eller FN-konventionen kräver. Men förutsättningarna för att ge personer med flerfunktionsnedsättning det de behöver har blivit mycket svårare med åren.
– Försämringar inom LSS slår hårt mot den här gruppen som behöver mycket personal och ibland dubbelbemanning för att göra aktiviteter, framför allt utanför bostaden.
Jobba systematiskt
Projektet har drivits av FUB med stöd av Allmänna Arvsfonden, DART, som vi skrev om här på hemsidan i början av april, NKA (Nationellt kunskapscenter anhöriga) och Sveriges arbetsterapeuter. Sammanlagt har 13 personer i åldern 20 – 52 år deltagit i projektet. Ungefär hälften bodde i gruppbostad och hälften hade personlig assistans. Med hjälp av en aktivitetsdagbok såg personalgrupperna till att avsätta tid åt deltagarna, oavsett om grannarna pockande på uppmärksamhet. De arbetade också systematiskt.
– När vi jobbade systematiskt kunde vi se deltagarnas framsteg, till exempel en högre vakenhetsgrad och fler stunder som man har roligt tillsammans. Att kunna se framstegen var viktigt, inte minst för anhöriga och personal, säger Pia Käcker.
Webbinarium och metodpaket
Projektet avslutades under våren med fyra öppna webbinarier som alla är inspelade och som man hittar på deras hemsida. Där ligger också metodpaketet, alltså allt material projektet samlat.
– Där finns fem animerade filmer som beskriver metodpaketet, metoden Gemensam Problemlösning, GP och tre fiktiva personer med flerfunktionsnedsättning och deras vardag. Här finns även 12 verktygslådor, innehållande inspelade föreläsningar och filmer med deltagare i projektet. Allt för att lära ut och exemplifiera metoder och arbetssätt, säger Pia Käcker.
En längre intervju med Pia Käcker om Vi är med finns i Intra nr 1 2021.
Tidigare artiklar om kommunikation med personer med IF:
Kunskap nyckeln till rättigheterna
God man-skapet – ett verktyg för självbestämmande
”Vi och dom andra”