Rätten till utbildningen fastslås i såväl internationella som nationella bestämmelser. I Barnkonventionens artikel 28 kan man läsa att alla barn, det vill säga personer under 18 år, skall erkännas en gratis grundskoleutbildning och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligas i artikel 24 att denna rättighet även tillfaller personer med funktionsnedsättning.
Rätten till utbildning finns även stadgad i svensk rätt. I Skollagen 3 kap 3 § fastslås att: ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål”.
Vidare stadgas att de individer som, till följd av en funktionsnedsättning, har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven skall ges det stöd som krävs för att göra detta.
Elever med autism får inte sina behov tillgodosedda
Autism- och Aspergerförbundet uppskattar att finns cirka 15 000 elever med autism i den svenska skolan. Autism är en utvecklingsrelaterad kognitiv funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information.
Hur stor denna funktionsnedsättning är varierar mellan olika personer, men autism innebär begränsningar inom socialt samspel och (social) kommunikation samt begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Personer med autism är ofta över- eller underkänsliga för sinnesintryck och bullriga miljöer – som skolmiljön – kan upplevas som mycket utmattande.
Denna elevgrupp är därför i behov av anpassningar och stöd för att kunna tillgodogöra sig sin skolgång. Trots bestämmelsen i Skollagen 3 kap 3 § är det dock inte alltid som dessa behov tillgodoses.
—Autism- och Aspergerförbundet har årligen ungefär 3 500 rådgivningsärenden och en stor del av dessa rör skolfrågor, berättar Agneta Söder, som är förbundets ansvarige ombudsman för utbildnings- och skolfrågor.
Skolplikt och rätt till utbildning i konflikt
Autism- och Aspergerförbundet och analysföretaget Demoskop har tillsammans genomfört en enkätundersökning där 1 921 medlemmar fått svara på frågor rörande skolgången för barn- och ungdomar med autism (inklusive Aspergersyndrom och andra autismliknande tillstånd). En liknande undersökning genomfördes år 2016 och en jämförelse mellan rapporterna visar att situationen för de elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i skolan blivit sämre.
Under två år har frånvaron i skolan ökat med sex procentenheter, från 46 % år 2016 till 52 % år 2018 (alla skolformer inräknade), och det är allt vanligare att elever med autism från de lägre årskurserna stannar hemma på grund av andra skäl än sjukdom eller beviljad ledighet. Av dessa har 21 % en sammanhängande frånvaro på över tre veckor.
—Skolplikten och rätten till utbildning står i konflikt med varandra och det finns brister i samordningen kring de barn som är i behov av stöd, förklarar Agneta söder. Det händer att skolor gör orosanmälningar till socialtjänsten, trots att bristerna egentligen går att relatera till skolan.
Det är främst brist på kompetens om autism som gör att elever med denna funktionsnedsättning har så låg måluppfyllelse och hög frånvaro. Denna elevgrupp erbjuds sällan rätt anpassningar och rätt stöd och får inte heller tillräcklig stöttning i sociala situationer och lärarsituationer, såsom under lektioner och föreläsningar.
Ytterligare orsaker till varför elever med autism klarar sig sämre i skolan är att nyckelpersoner, det vill säga personer som skall finnas till för den enskilde eleven, plötsligt försvinner eller att eleven utsätts för mobbning, kränkningar eller på annat sätt upplever sig ovälkommen i skolmiljön.
Kompetenshöjning inom skolan behövs
För att motverka ovanstående problem vill Autism- och Aspergerförbundet därför att kunskaperna kring autism förbättras.
—Vi anser att det måste finnas en speciallärarutbildning med inriktning mot autism, säger Agneta Söder. Hon önskar även att studenterna på lärarprogrammet blir bättre förberedda inför elevers olika behov.
Det är dock inte bara lärarnas kunskaper kring elever med autism som måste öka och i Autism- och Aspergerförbundets yttrande över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neurologiska svårigheter (U2017/01365/UH) ges en rad förslag på kompetens- och fortbildningssatsningar för all skolpersonal.
—Givetvis finns det rektorer, förskolechefer och lärare med god kunskap kring vad som krävs för att elever med autism skall kunna tillgodogöra sig sin utbildning på liknande sätt som andra barn, men kunskaperna på detta område skulle kunna förbättras betydligt.
Rektorsutbildningen innehåller idag inslag av kunskap om funktionsnedsättningar men eftersom ingen examination sker på detta område så är det oklart huruvida kunskapen är tillräcklig. Dessutom är risken stor att kunskaperna – och därmed möjligheten att förbättra skolsituationen för barn med särskilda behov – blir mycket varierande.
Går inte fostra bort autism
Det går inte att uppfostra elever med autism till att bli något de inte klarar av, utan skolpersonal och andra som kommer i kontakt med dessa barn- och ungdomar måste i stället ha kunskap om hur de skall agera för att skolsituationen för denna grupp skall fungera. På samma sätt som man inte kan kräva av den elev som sitter i rullstol att denne skall gå i trappor, så kan men inte begära att en elev med autism skall upphöra med de beteenden som finns på grund av funktionsnedsättningen.
Autism- och Aspergerförbundet föreslår därför att det skall ingå en kurs motsvarande fem veckors heltidsstudier om autism för blivande lärare. Det skall dock poängteras att det inte finns någon enkel lösning på hur elever med autism skall må bättre i den svenska skolan, utan olika insatser kan komma att krävas beroende på den enskilde elevens enskilda behov.
—Autism manifesteras individuellt. Skolor har ofta en uppsättning lösningar som de behärskar, men det är inte säkert att dessa generella åtgärder går att applicera på alla elever. Varje elevs enskilda behov måste kartläggas, konstaterar Agneta Söder.
I Autism- och Aspergerförbundets yttrande över promemorian (se länkar ovan) poängteras även vikten av att huvudmännens (kommunernas, men även företag och andra utförare som driver skolor) kunskaper kring dessa funktionsnedsättningar ökar så att de kan fatta välgrundade beslut kring hur resurserna skall fördelas för att underlätta skolgången för elever med autism. Genom huvudmannens möjlighet att fördela resurser till skolan så spelar den en central roll när det gäller att ge rektorer och förskolechefer möjligheter till att skapa goda lärmiljöer ute på förskolor och skolor för alla barn och elever.
Redskap för förändring och seminarium
Elever med autism klarar sig avsevärt sämre i skolan än andra och dessvärre tycks utvecklingen gå åt fel håll. Förhoppningsvis kan tidigare års negativa trend dock komma att avstanna om de förslag på ändringar som utbildningsdepartementet lagt fram rörande examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen förverkligas. Men hur skall situationen lösas för de elever med autism som går i skolan nu, de som inte har tid att invänta kompetenshöjande insatser?
I ett försök att svara på ovanstående fråga så kommer Lagen som verktyg senare i vår publicera en promemoria med konkret information kring skolan och var man kan vända sig för att få hjälp i skolärenden. Håll utkik efter denna! Lagen som verktyg bjuder även in till ett seminarium rörande skolan den 3 september klockan 12.00 – 15.00 i STIL/ILI:s lokaler i Farsta. Vi kommer att ur ett juridiskt perspektiv diskutera den nuvarande skolsituationen för barn- och ungdomar med funktionsnedsättning och vilka medel som står till buds för att förbättra denna. När kan till exempel diskrimineringslagen vara tillämplig? Vi hoppas att så många som möjligt har möjlighet att delta. Rätten till en likvärdig utbildning är viktig! Anmälan görs till Maria Chöler maria@independentliving.org som också intervjuat Agneta Söder.
Fördjupning om lagstiftning för stöd och anpassningar i skolan
Fler intervjuer på Lagen som verktyg
är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall 
Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94