NYHETSBREV: Maj 2018

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Undantaget för småföretag togs bort 1 maj

Den 1 maj 2018 trädde en principiellt viktig lagändring för att stärka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning i kraft. Diskrimineringslagens (2008:567) undantag för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare och som i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten – omfattas av lagen. Detta undantag infördes när bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering trädde i kraft 2015. Anledningen var att säkerställa förutsättningarna för näringslivets utveckling.

I proposition 2016/17:220  Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet  föreslog regeringen drygt ett år senare att undantaget skulle tas bort. I propositionen bedömer regeringen att ”fördelarna med att så snart som möjligt få till stånd en starkare och mer heltäckande lagstiftning på diskrimineringsområdet väger tyngre än fördelarna med att avvakta en utveckling av praxis.” Samtidigt konstaterade regeringen att den skälighetsbedömning som alltid ska göras innebär att kraven ändå inte kommer öka på små företag.

De ”vanliga” tillgänglighetskraven i plan- och bygglagen, såsom skyldighet att avlägsna enkelt avhjälpta hinder, har förstås gällt hela tiden som diskrimineringsformen bristande tillgänglighet funnits. Men från den 1 maj 2018 går det även att rikta anspråk med stöd av 1 kap 4 § punkt 3 diskrimineringslagen (DL) mot mindre företag i kombination med 2 kap. 12 § och 5 kap. 1 § DL. Enskilda får därmed utökad möjlighet till upprättelse genomlagändringen, och för att en större samhällsförändring ska ske krävs rättspraxis som förtydligar vad lagen innebär och som är kännbar för diskriminerande verksamheter. Annars förändras inte verksamheternas beteenden som en följd av lagstiftningen. Enskilda personer måste nu anmäla diskriminerande händelser för att fall ska kunna drivas. Sedan 2015 har bara cirka 50 fall anmälts till Anmälningstjänsten gällande bristande tillgänglighet.

Lagen som verktygs historiska sammanställning och analys av hur bristande tillgänglighet blev diskriminering i Sverige

Remissvar på Funktionsrättskommitténs allmänna kommentar om delaktighet

FN:s konventiion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning stadgar i artikel 4:3 att peersoner med funktionsnedsättning genom sina organisationer ska vara delaktiga vid genomförandet av konventionen och i 33:3 även i övervakningen av att konventionen följs. FN-kommittén som övervakar denna konvention förtydligar artiklarnas innebörd i allmänna kommentarer och har nu skrivit ett utkast till allmän kommentar nummer om delaktighet (GC7).

Independent Living Institute har i samarbete med Funktionsrätt Sverige lämnat kommentarer på utkastet och tycker i remissvaret att texten kunde bli mer konkret och utveckla innebörden av konventionens bestämmelser i artiklarna 4.3 och 33.3 för att bli mer användbar. Sverige saknar fortfarande en oberoende institution för mänskliga rättigheter som kan uppfylla kraven enligt artikel 33, och delaktighet i exempelvis lagstiftningsprocessen är ofta inte tillräckligt inkluderande när det gäller funktionshinderrörelsen. Därmed kan en välresonerad allmän kommentar vara användbar i arbetet för bättre delaktighet i de politiska och granskande processerna i Sverige. ILI och Funktionsrätt Sverige remissvar

HRF stämmer konferensanläggning och kritiserar DO

Under slutkonferensen för arvsfondsprojektet Funktionshinder i etableringen skulle närmare 100 personer delta. Konferensanläggningen som hyrts hade däremot ingen fungerande teleslinga trots att de i förhand fakturerat extra kostnader för att boka teleslinga i lokalen. Det är ett författningskrav att samlingssalar, som exempelvis konferensrum som tar över 50 personer, ska ha en fungerande teleslinga. Avsaknaden av teleslinga missgynnade flera deltagare med hörselskada, inklusive moderator och paneldeltagare.

Efter anmälan utövade DO tillsyn i ärendet, men konstaterade att utredningen inte gav anledning att anta att diskriminering skett. Förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund (HRF) Mattias Lundekvarn säger i pressmeddelandet att genom sitt agerande godkänner DO diskriminering och sänder en signal om att det är acceptabelt att teleslingor inte fungerar. DO har heller inte utrett frågorna tillräckligt och utredningen innehåller enligt HRF sakfel.

HRF lämnade i april in en egen stämningsansökan till tingsrätten utifrån diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Teleslinga är en skälig anpassning som borde ha fungerat, hävdar HRF och kräver 150 000 kronor i diskrimineringsersättning. Mattias Lundekvam sa till Sveriges radio att han är övertygad om att vinna målet. Till Lagen som verktyg säger han att syftet med stämningsansökan är att få en rättslig prövning gentemot diskrimineringslagen. Det behövs rättsliga prejudikat om lagen om förbud mot bristande tillgänglighet ska få praktisk betydelse.

När DO bara utreder en bråkdel av alla anmälningar – och av de fall som utreds sällan leder till agerande från DO måste civilsamhället träda in. Organisationer som värnar sina medlemmars rättigheter och arbetar för mänskliga rättigheter och för att samhället ska bli mer tillgängligt och universellt utformat har möjlighet att driva egna rättsfall. Lagen som verktyg välkomnar att fler följer HRF:s exempel och gör det.

Aktiviteter denna månad

23 maj: Presentation av rapport om enkelt avhjälpta hinder

23 maj kl 16.00-16.30 presenterar juristen Anna Zotééva sin rapport ”Hur hanterar Sveriges kommuner frågor om enkelt avhjälpta hinder?” Få kommuner arbetar aktivt med detta (och få anmälningar kommer in). ”Resursbrist” uppges av många kommuner, men t ex Göteborgs stad arbetar systematiskt med bl a en app för anmälan och fick runt 300 anmälningar 2017. Även Nässjö kommun inventerar aktivt. Det finns handläggningstider på tio år och ärenden som läggs ner utan åtgärd. Ibland löses frågan informellt i dialog med fastighetsägaren. Utan riktiga ”beslut” går det inte överklaga och rättssäkerheten blir därmed sämre. Vem som har klagorätt i dessa ärenden är juridiskt väldigt oklart. Kommuner har olika syn på sitt tillsynsansvar och sin myndighetsutövning när det gäller enkelt avhjälpta hinder. Lagen som verktyg lägger ut rapporten samma dag som presentationen. Anna kommer även tala om sin studie på Funktionsrätt Sveriges konferens om uppföljningen av FN-konventionen.

23 maj: Release för Lagen som verktygs bok

Den 23 maj kl 16.30-17.00 presenterar vi boken Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg. Vår skrift är över 200 sidor och har sammanställts inom projektet Lagen som verktyg av Maria Chöler, Emil Erdtman och Ola Linder. Innehållet är uppdelat på fyra större delar: diskrimineringsrättens framväxt och civilsamhällets roll, det gällande diskrimineringsskyddet enligt diskrimineringslagen, rättsliga möjligheter enskilda och organisationer har att driva diskrimineringsmål samt en omfattande beskrivning av aktuell rättspraxis. Boken har också en ordlista, en beskrivning av viktiga aktörer och referenser. Eftersom vi inte har projektmedel för tryckning tar vi 150 kr inklusive frakt för boken. Under releasedagen säljs boken för 100 kr. Swisha gärna beloppet till 123 031 75 45.

Rapport- och bokrelease

30 maj: Konferens och nytt material på engelska

Sista veckan i maj blir intensiv:

  • 28-29 maj 10-16: Tvådagars ”Match” om lagen som verktyg i samarbete med International Initiative for Disability Leadership.
  • 30 maj 9-17(-18): Internationell konferens om att arbeta med lagen som verktyg.
  • 31 maj 10-13: Nätverksmöte för Disability Rights Defenders Network.

Det finns några enstaka platser kvar på konferensen. Det går också bra att komma enbart på lunchen 12-13.30 då vi firar Independent Living Insitute 25 år eller enbart under eftermiddagen 13.30-17 som går närmare in på den praktiska juridiken eller på mingel 17-18. Anmäl även dessa besök till emil@independentliving.org – före 21 maj för att vara säker på att få lunch och fika. Om inte det är ett måste går det fram till dagen innan.

Information om program osv uppdateras kontinuerligt på https://lagensomverktyg.se/2017/lawasatool2018/

Inför konferensen har vi lagt ut två dokument på engelska. En översikt av hur diskrimineringsskyddet för personer med funktionsnedsättning ser ut i de fem nordiska länderna. Samt en artikel om diskrimineringsrättens utveckling – särskilt i USA – och vilken roll civilsamhället har spelat och kan spela för lagarnas implementering.

Publicerat

Rätten till utbildning tillgodoses inte

Autism- och Aspergerförbundet har genomfört en enkät som visar att frånvaron ökar för elever med autism. DO får in många anmälningar om bristande stöd i skolan (mer om detta i Csilla Gradwohls masteruppsatsarbete som publiceras snart). Barn har rätt till utbildning och dessutom skolplikt. Men vad är skolans och ytterst samhällets skyldighet gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsättning? Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har intervjuat skolombudet på Autism- och Aspergerförbundet, Agneta Söder,. Hon kräver kompetenshöjning för inte bara lärare utan även rektorer och annan personal. Den 3 september kl 12-15 anordnar Lagen som verktyg ett seminarium om juridiken kan det bristande stödet i skolan. Anmäl dig redan nu till maria@independentliving.org

Intervju med Agneta Söder

Guide om hur enskilda och organisationer kan agera rättsligt

Vad kan enskilda och organisationer göra för att rättsligt motverka diskriminering? Lagen som verktyg har sammanställt en guide där vi går igenom rättsmedlen, det vill säga de verktyg som finns i lagen för att få upprättelse när diskriminering sker med ett särskilt fokus på diskrimineringsersättning. Sedan följer praktiska tips inför en rättsprocess och information om hur enskilda och organisationer mer strategiskt kan driva diskrimineringsmål. Funktionshinderorganisationer har under vissa omständigheter rätt att föra talan i domstol, vilket beskrivs. Hur civilprocesser går till i domstol – från stämningsansökan till dom – gås igenom liksom regeln om bevislättnad i diskrimineringsmål. Slutligen tas Europadomstolen, FN-kommittén för Funktionsrättskonventionen och förhandsavgöranden i EU-rätten upp som exempel på internationella klagomålsvägar.

Rättsliga vägar mot upprättelse och samhällsförändring

Vad innebär skälig anpassning?

Ett viktigt begrepp inom diskrimineringsrätten är skälighet. Redan i amerikanska Civil Rights Act från 1964 fanns reasonable accomodation med som en begränsning. Den som är ansvarig för en verksamhet ska genomföra åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och för att försätta oss i  jämförbar situation med andra. Det är i grunden diskriminering att inte vidta sådana åtgärder, men det går bara att kräva åtgärder som inte innebär en oproportionerligt stor börda för verksamheten. Lagen som verktyg reder ut begreppet skälig anpassning och förklarar hur en skälighetsbedömning går till enligt svensk diskrimineringsrätt.

Skälig anpassning och skälighetsbedömning

Föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen Med lagen som verktyg hade sitt årsmöte den 19 april med Tiina Nummi Södergren som mötesordförande och Ola Linder som protokollförare. Bilagt till protokollet finns verksamhetsplan för 2018 och verksamhetsberättelsen för 2017 där det framgår att föreningen 2017 hade 40 betalande enskilda medlemmar och nio stödmedlemmar. Tolv ärenden har handlagts, varav två är mycket nära inlämning av stämningsansökan till allmän domstol som förenklade tvistemål. Två medlemsmöten genomfördes under året med fokus på enskildas fall. Arbete genomfördes med att göra information om rättsutredningar samt allmänt om ärendehantering tillgänglig på hemsidan. Ett enhälligt årsmöte gav ansvarsfrihet för styrelsen för verksamhetsåret 2017.

Adolf Ratzka omvaldes som ordförande och Sebastian Ferrer som kassör, båda i ett år. Till nya styrelseledamöter valdes Susanna Eriksson, Hans Filipsson och Mari Siilsalu. Mötet omvalde Emma Johansson och nyvalde Erika Wermeling som revisorer. Till valberedning valdes Finn Hellman, Tiina Nummi-Södergren och som sammankallande. Jonas Franksson. Årsmötet ändrade också stadgarna så att styrelsen ska bestå av minst fem och högst åtta ledamöter, och att det inte längre ska finnas suppleanter, att styrelsen är beslutsmässig på sammanträden när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Ett konstituerande styrelsemöte hålls den 22 maj.

Anmälningstjänsten

DO har beslutat att gå vidare med Maria Johanssons anmälan om diskriminering på grund av funktionsnedsättning på en restaurang som nekade henne att beställa vin. Det kan nu ta upp till ett halvår innan besked kommer om hur DO bedömer ärendet.

Anna Bergholtz anmälan om att hon fick otillgänglig post från DO (gick inte att läsa med skärmläsare eftersom det var skannat som bild) togs inte upp av ombudsmannen på grund av jäv. Anna anmälde då saken till JO, som nu meddelat – i ett lika otillgängligt brev – att de inte vidtar några åtgärder i fallet.

Vi jobbar ständigt på att förbättra Anmälningstjänsten och har nu möjligheten att följa upp vad som händer med en anmäld plats via bilderna i Google street view. Funktionen är inte offentlig, men vi uppmanar alla som anmäler att uppge adress för den anmälda platsen och klicka i GPS-positionen. Då går det senare se om hindret åtgärdats.

Prenumerera på nyhetsbrevet till din mail genom att anmäla prenumeration på lagensomverktyg.se/. Glöm inte att bekräfta via det mail du får inte din mailbox (kan ibland komma i skräppost).

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.