Den rättsliga och politiska utvecklingen

Ska arbetsgivare betala teckenspråkstolk?

Den 30 augusti hölls huvudförhandling i Arbetsdomstolen i ett mål som rör frågan om det är skäligt att kräva att en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare ska stå för teckenspråkskostnader. Richard Sahlin DO-anmälde Södertörns högskola för diskriminering efter att han 2015 – som den mest kvalificerade – nekats en lektorstjänst på grund av att högskolan bedömde kostnaderna för teckenspråkstolk bli för höga. DO stämde högskolan och argumenterade i rätten att en stor statlig myndighet borde kunna betala tolk och därmed främja anställning av personer med funktionsnedsättning. AD:s dom kommer den 11 oktober. Referat från huvudförhandlingen i AD

Principiellt viktigt om undantag för småföretag tas bort

Regeringen lämnade den 24 augusti propositionen Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (prop. 2016/17:220) till riksdagen med ett förslag om att även företag med färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2018. Bedömningen om en åtgärd för tillgänglighet kan krävas ska även fortsättningsvis utgå från krav enligt lag och annan författning, verksamhetsutövarens praktiska och ekonomiska förutsättningar, och omständigheter i övrigt. Lagändringsförslaget är principiellt viktigt, men löser inte problemen med hur diskrimineringsskyddet är utformat, säger Ola Linder. Lagen som verktygs kommentar till lagändringsförslaget

Otillräckliga förslag i utredning om diskrimineringsskydd

ILI:s och STIL:s gemensamma bedömning av förslagen i utredningen Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) är att de som helhet inte stärker diskrimineringsskyddet och inte flyttar ansvaret att motverka diskriminering från de som diskrimineras till de som diskriminerar. Vi svarar bland annat att:

• Åtgärder för att stärka DO:s roll och förtroende behövs, och DO bör hantera och besvara fler individanmälningar för att kunna driva fler processer.
• Förslaget om en ny myndighet och en Diskrimineringsnämnd avstyrks eftersom fler instanser skapar mer förvirring. Dessutom föreslås nämndens handläggning bli bristfällig och dess beslut inte vara bindande, vilket skulle stänga ute utsatta grupper. En pilotfallsfond som kan driva på rättspraxis snabbare är bättre.
• Det är bra att antidiskrimineringsbyråerna föreslås få ökat stöd, men förslagets utformning riskerar leda till en hämmande detaljstyrning från staten.
• Rättshjälpsreglerna och regleringen av rättegångskostnader i diskrimineringsmål behöver ändras så att enskilda kan få sina fall rörande mänskliga rättigheter och diskriminering rättsligt prövade.
• Bevisbörderegeln bör vara sådan att svaranden ska styrka att diskriminering inte skett om den som påstår att diskriminering skett gör detta antagligt.

Remissvaret kommer att publiceras på lagensomverktyg.se denna vecka.

Projektets sommar och höst

Almedalen 2017

Lagen som verktyg medverkade i Almedalen den 4 juli med ett lunchseminarium och fem kortare utfrågningar. Morten Kjaerum från Raoul Wallenberginstitutet i Lund frågades ut om vad en nationell institution för mänskliga rättigheter skulle kunna åstadkomma. Hanna Gerdes svarade på frågor om det utvidgade kravet på ”aktiva åtgärder” enligt diskrimineringslagen. Lunchseminariet bjöd på en panel med Paul Lappalainen (Lagen som verktyg mm), Maria Johansson (Forum Kvinnor och Funktionshinder och Lika Unika), Thomas Hammarberg (f d Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter) och Annika Jyrwall Åkerberg ( Civil Rights Defenders). Filmer från dagen finns upplagda på Från snack till verkstads hemsida. Seminarium och utfrågningar den 4 juli 2017 i Almedalen

Sommarskola

Projektet Från snack till verkstad höll 23-25 augusti Nordens första sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter på Lillsveds folkhögskola på Värmdö. Lagen som verktyg höll ett seminarium där konventionens rättigheter kopplades samman med nationell diskrimineringslagstiftning och särskilt dess bestämmelse om bristande tillgänglighet. Några av de övriga deltagarna på sommarskolan var juristerna Anna Nilsson och Anna Quarnström som behandlade FN:s kritik mot den psykiatriska tvångsvården i Sverige, professor Rannveig Traustadottir som berättare historien om hur hon byggde upp Disability Studies på Island samt paneldeltagarna Thomas Hammarberg, Funktionsrätt Sveriges nya ordförande Lars Ohly och Myndigheten för delaktighets GD Malin Ekman Aldén. Länk till film från sommarskolans avslutande panel (fler filmer kommer)

Höstens seminarier

Lagen som verktyg fortsätter att tillsammans med Från snack till verkstad (Funktionsrätt Sverige) och Myndigheten för delaktighet arrangera seminarier om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Vårt bidrag är hur Funktionsrättskonventionen förhåller sig till svensk diskrimineringslagstiftning och särskilt bristande tillgänglighet som diskriminering. Skräddarsydda seminarier hålls med antidiskrimineringsbyråerna i Malmö den 4 oktober och Göteborg den 25 oktober. Civilsamhället bjuds in till träffar i Stockholm, Umeå och Luleå. Vi kommer också att delta på årets MR-dagar i Jönköping med en monter och ett seminarium den 10 november kl 9. Tid, plats och innehåll för höstens seminarier

Publicerat

CRPD är trots motstridiga synsätt ett kraftfullt redskap för förändring

Lagen som verktyg intervjuar juristen Anna Bruce om hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) ska förstås och användas. Anna Bruce disputerade 2014 på en doktorsavhandling om de delvis motstridiga tankemodellerna som ligger till grund för Funktionsrättskonventionen. Det ledde till att rätten till hälsa var kontroversiell i förhandlingarna. Idag kan CRPD användas strategiskt av det civila samhället, bland annat för att den som första konvention tar upp multipel diskriminering. Att göra konventionen till lag tror Anna Bruce däremot kommer ta tid. Intervju med Anna Bruce om CRPD

Försäkringskassan utestänger genom bristande IT-tillgänglighet

Ett återkommande tema i anmälningar och rättsprocesser gällande bristande tillgänglighet är IT-system som inte fungerar med skärmläsningsprogram. Lagen som verktyg har bland annat skrivit om en anmälan av Göteborgs universitet. Redan 2006 anmäldes Försäkringskassan när en person inte fick jobb på grund av bristande tillgänglighet hos myndighetens ärendehanteringssystem – ett ärende som avgjordes i AD och senare av CRPD-kommittén. En person som fått sin anställning avbruten på grund av samma ärendehanteringssystem anmälde detta 2016 och har ingått förlikning med Försäkringskassan. Artikel om förlikning med Försäkringskassan

Unga som anmäler diskriminering tycker det händer för lite

Vi välkomnar gästskribenter på lagensomverktyg.se. Först ut är Jennifer Jungelin med ett ungdomsperspektiv på diskriminering. Hon har själv upplevt diskriminering när hon först inte fick ett sommarjobb hon sökte och sedan inte antogs till två olika utbildningar på grund av sin funktionsnedsättning. Vid första tillfället anmälde hon till DO utan att ärendet gick vidare. Andra och tredje gången är hon inte lika säker på om det hjälper att anmäla. Hon intervjuar också fem andra ungdomar om hur de ser på att anmäla diskriminering. Jennifer Jungelins text om diskriminering

Föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen har haft ett möte 14 augusti där bland annat det senaste som hänt i föreningens rättsärenden diskuterades. En rättsutredning har gjorts i fallet med bristande hållplatsutrop i Örebro och ett ärende om anpassning under examination/tenta vid universitet har kommit in. Föreningen efterlyser nu om någon har förslag på enkelt avhjälpt hinder för att ta som förenklat tvistemål. På mötet (som inte var beslutsmässigt) diskuterades också om att engagera juridikstuderande i utrednings- och rådgivningsarbete. Kom gärna med inspel till föreningen! Har du glömt betala medlemsavgift för 2017 är bankgirot 631-5725 (250kr).

Anmälningstjänsten

Dålig kvalitet på punktskriftsböcker

Till Anmälningstjänsten har en anmälan kommit in gällande Myndigheten För tillgängliga Medier (MTM), som tillhandahåller studentlitteratur på punktskrift. Anmälaren har sett så mycket brister och korrekturfel i böckerna att de är svåra att använda i studiesyfte. Radavstånden är ibland så små att raderna flyter ihop och de är inte heller alltid raka. Bokstäverna har både extra och ”borttappade” punkter, vilket gör läsning omöjlig. Det är bara MTM som tillhandahåller anpassad litteratur och utskick av en ny bok tar flera veckor och sinkar därmed studierna så att det missgynnar studenter med funktionsnedsättning, enligt anmälaren. Två citat: ”Att studera med synnedsättning är tufft nog. Att inte kunna räkna med att kurslitteraturen går att läsa lägger sten på börda.” ”Bristande tillgänglighet gäller inte enbart trösklar och trappor utan kan även handla om tillgången till information och litteratur.” Länk till fullständig anmälan