Efterlysningar och förslag på rättsärenden att driva

Efterlysning

Vi letar efter personer med funktionsnedsättningar som känner sig negativt särbehandlade när det gäller tillgång till offentliga tjänster, exempelvis färdmedel och sjukvård. En fråga är om man får samma kvalitet i sjukvården när man har en funktionsnedsättning.

Ett exempel kan vara kvinnor som behöver sitta kvar i sin rullstol under mammografi och då inte kommer tillräckligt nära röntgenutrustningen. Alternativet med ultraljud är krångligare, möjligtvis indirekt dyrare och har framförallt sämre förmåga att upptäcka cancer. Hör av dig om du har erfarenhet av detta – eller andra frågor kring diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Förslag på rättsärenden att driva

Otillgänglighet i svenska domstolar

Domstolsväsendet ska värna rättsliga principer och människors rättigheter. Personskadeförbundet RTP har tidigare undersökt frågan och Rättsnätverket ska göra en bedömning av de rättsliga grunderna.

Åldersdiskriminerande bedömning av kommuninsatser

Här finns en klagande och ärendet har tidigare drivits i flera instanser i det svenska domstolsväsendet. När nu alla rättsmedel har uttömts i Sverige överväger föreningen att väcka talan i Europadomstolen. Ärendet ska först bedömas av Rättsnätverket.

Nekat tillträde på grund av ledarhund

Föreningen har vetskap om personer som har drabbats och ämnar ta kontakt med en möjlig klagande och om hen vill, låta ärendet gå vidare till Rättsnätverket.

Trepunktsbälten i färdtjänstfordon

Integritetskränkning vid behovsprövning

Har du själv erfarenheter inom något av dessa områden och vill driva ditt fall med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg? Tveka inte att ta kontakt med föreningens ordförande på adolf@independentliving.org

Uteblivna hållplatsutrop på bussarna i Örebro

Medlemmen har synskada och reser ofta med buss i Örebro. De automatiska hållplatsutropen fungerar högst sällan. Klagomål har framförts och svaret blev att ny upphandling av ett nytt system ska påbörjas hösten 2017.

Under tiden ska förarna ropa ut hållplatserna men endast den man ska gå av på, vilken gör att man inte vet var man är under färden. Detta fungerar dock inte heller då förare ofta antingen glömmer eller blir otrevliga när saken påpekas. Länstrafiken i Örebros betalningssystem fungerar inte heller för en gravt synskadad person. Detta har rapporterats flera gånger utan resultat.

Status: Örebro Rättighetscenter utreder ärendet

Personer med funktionsnedsättningar kan på SJ bara boka biljett via telefon dagtid på vardagar

SJ:s bokningssystem är så utformat att personer med speciella behov som exempelvis synskadade med ledarhund eller behov av ledsagning endast kan boka via telefon kl 8-17 på vardagar. Andra kan boka dygnet runt alla dagar.

Status: väntar på juridiskt ombud

Dyr och begränsande färdtjänst

Medlemmen har behov av färdtjänst, men färdtjänstavgifterna är i Uppsala dubbelt så dyra som motsvarande i vanlig kollektivtrafik. Tillgängligheten är dessutom dålig vad gäller tider och upplägg. Utförandet har varit så bristfälligt att rörelsemöjligheten har begränsats så att medlemmen inte kan fortsätta med flera av sina sysselsättningar och möjligheten att vara en aktiv förälder kan inskränkas

Status: Vid ett seminarium 2016 diskuterades följande frågor: Är de högre avgifterna direkt diskriminerande? Leder de till att medlemmen inte är i jämförbar situation med resenärer inom den allmänna kollektivtrafiken? Är det fråga om bristande tillgänglighet? Är egenavgifterna i färdtjänsten skäliga? Har staten (kommunen) enligt Regeringsformen 2:8, Europakonventionen och Funktionshinderkonventionen ett positivt ansvar att tillgodose rätten till fri rörlighet?

Bristande tillgänglighet på Kungliga slottet

Adolf och Jamie framför trappa inne på slottet
Adolf Ratzka och Jamie Bolling i Kungliga slottet i Stockholm

Den 3 juni 2016 besökte Adolf Ratzka – som har en funktionsnedsättning som innebär att han använder elektrisk rullstol – Kungliga slottet i Stockholm för att besöka utställningsverksamheten. Han informerades vid biljettkassan om att han inte skulle kunna ta del av samtliga besökslokaler men fick betala fullt pris för sitt besök. Han hade vid besöket tillträde till festvåningen, Bernadottevåningen, gästvåningen, Skattkammaren och museum Tre Kronor, men inte till slottskyrkan, Gustav III:s Antikmuseum, Rikssalen eller ordenssalarna.

Av rättsutredningen framgår att lokalerna vid besöket inte var tillgängliga för Ratzka – och inte heller för någon med en mindre rullstol. Personer med rullstol utan ledsagare kan inte använda hissarna på egen hand utan måste påkalla hjälp från personalen per telefon. Ratzka kunde inte ta del av verksamheten på lika villkor som andra betalande besökare. Om detta i lagens mening är diskriminering i form av bristande tillgänglighet beror enligt diskrimineringslagen 1 kap 4 § 3p på om slottet vidtagit åtgärder som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse.

Helhetsbedömning

Vid bedömning av vilka anpassningar och åtgärder som är skäligt att kräva ska en helhetsbedömning göras. Att Slottet har 1,5 miljoner besökare per år, statlig finansiering och är ett nationellt kulturarv som bland annat används vid representation indikerar att det är orimligt att utesluta Ratzka och andra personer med liknande funktionsnedsättningar. Varaktigheten i förhållandet mellan besökare och tjänst ska bedömas utifrån att personer med funktionsnedsättningar som kollektiv ska kunna ta del av hela vårt kulturarv, inte bara en persons tillgång till de enskilda byggnaderna i detta specifika fall.

Myndigheter har ett särskilt ansvar att verka för att personer med funktionsnedsättning deltar i samhällslivet. Att en stor del av kulturarvet brister i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är känt genom flera utredningar och rapporter.

Statens fastighetsverk, som är ansvarig för tillgängligheten på slottet, ska enligt sin tillgänglighetspolicy vara ett föredöme i fråga om tillgänglighet och bedriva verksamhet som är tillgängliga för alla så långt det är praktiskt möjligt. Jämförelse kan göras med slotten Amalienborg och Fredriksborg i Danmark respektive Kungliga slottet i Oslo som alla genomfört långtgående anpassningsåtgärder.

Lag och annan författning

Var gällande plan- och byggbestämmelser uppfyllda vid tillfället? Plan- och bygglagen stadgar att byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kulturvärden ska främja en god livsmiljö som vara tillgängliga och användbara för alla samhällsgrupper. För lokaler dit allmänheten har tillträde gäller dessutom plan- och bygglagen retroaktivt.

”Enkelt avhjälpta hinder” ska avlägsnas. Fem till tio trappsteg är ett enkelt avhjälpt hinder som skulle ha åtgärdats med exempelvis trappgående hiss. Det finns tekniska lösningar till en rimlig kostnad. För det som inte är enkelt avhjälpta hinder ska en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen göras. Hinder mot tillgänglighet ska avhjälpas så snart det inte är orimligt.

Slottet underhålls kontinuerligt och när till exempel fasaderna på slottet renoverades 2015 hade anpassningar vid entréer- och kommunikationsutrymmen varit rimliga att kräva. Vid varje ombyggnad eller ändring på byggnader höjs tillgänglighetskraven så att de åtminstone uppfylls helt för den del som förnyas. Kraven som gäller vid nybyggnation gäller inte fullt ut, men är vägledande. Boverket förespråkar ”passa-på-principen”, som innebär att tillgänglighetsåtgärder utförs när andra förändringar görs på fastigheten.

Enligt PBL ska byggnader ha en eller flera hissar eller andra lyftanordningar för att anses vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är även ett ”ska-krav” i plan- och byggförordningen och avsteg får endast göras om kravet är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar eller om hänsyn måste tas till varsamhet och förvanskningsförbudet.

Enligt Boverkets föreskrifter ska entréer, korridorer, hallar, passager, trappor osv vara tillgängliga. Nivåskillnader ska utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning. Hänsyn får tas till byggnadens karaktärsdrag och kulturvärde, men trappgående lyftplattor eller dylikt som skulle göra slottet tillgängligt för A.R. förvanskar inte byggnadernas karaktärsdrag eller kulturvärde. Det finns heller ingen annan lagstiftning som hindrar detta. → Utveckla detta om möjligt samt kanske något om den önskade åtgärden faktiskt skulle kunna fungera fullt ut.

Internationella åtaganden

Sverige har i flera internationella åtaganden förbundit sig att ge personer med funktionsnedsättningar tillgång till kulturlivet och det gemensamma kulturarvet. Kravet på tillgänglighetsanpassningar vid slottet förstärks genom dessa internationella åtaganden.

  • Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ställer krav på staterna att främja tillgänglighet till kulturella platser som till exempel museer.
  • Enligt FN:s standardregler för att säkerställa na ska staterna utveckla standarder, regelverk och lagstiftning för att säkerställa tillgänglighet till bland annat byggnader.
  • Europarådets rekommendation om deltagande i kulturlivet ställer krav på staterna att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av kulturlivet.
  • Enligt Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna åtar sig Sverige att säkerställa att människor med funktionsnedsättning når oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.

Sverige har ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att svensk lagstiftning ska ändras, antas eller upphävas om det behövs för att fullt ut genomföra konventionens rättigheter.. Om till exempel svenska plan-och byggbestämmelser inte ställer tillräckliga krav för tillgänglighet är de inte förenliga med Sveriges internationella åtaganden. Skrivningen i propositionen 2013/14:198 (s92) om att tillgänglighetskrav inte kan ställas utöver vad som anges i annan lag och författning eller i bygglov och startbesked kan strida mot konventionen.

Konventionen ger i artikel 19 personer med funktionsnedsättning rätt att leva oberoende och delta i samhället på lika villkor som andra. Staterna ska enligt artikel 9 om tillgänglighet säkerställa att fysisk miljö och tjänster som erbjuds allmänheten är tillgängliga. Av kommentaren till artikel 9 framgår att nationella kulturarvet systematiskt och kontinuerligt ska göras tillgängligt. Artikel 30 ger rätt att delta i kulturlivet. Staterna ska se till att minnesmärken och platser av nationell kulturell betydelse är tillgängliga.

Det kan dessutom ifrågasättas om de svenska nationella kraven är förenliga med Sveriges internationella åtaganden. Europakonventionen, som gäller i Sverige, har till exempel i målet Guberina v Croatia konstaterat att en nationell lagstiftning inte lever upp till CRPD:s krav. Sverige har åtagit sig att anta särskild lagstiftning avseende skälig anpassning, vilket inte gjorts. Skulle vara bra att utveckla i förhållande till vad det faktiskt innebär i det här fallet, i förhållande till diskrimineringslagen.

Åtgärder

I november 2016 ägde ett möte rum med Slottets visningsansvarige, Statens fastighetsverk, Myndigheten för delaktighet, och företagen Guldmann och Triden. Det pågick en prövning av de fysiska möjligheterna att inom rimliga kostnadsramar förbättra tillgängligheten på slottet. En eller två experter hade anlitats för att ideellt lämna synpunkter.

Slottsförvaltningen vidtog i november 2016 åtgärder med trappgående plattformar som innebär att tillgänglighet nu föreligger för alla lokaler utom Slottskyrkan. Tillträdet dit är svår att lösa för elektrisk rullstol. Ombyggnation kunde heller inte genomföras på grund av rådande säkerhetsföreskrifter kopplade till kungens och drottningens arbetsrum.

Med lagen som verktyg har åstadkommit viss förbättring, men tillgänglighet till Slottskyrkan återstår att lösa.

Dokumentation

 

Uppsägning per telefon krävs för döva

Medlemmen ville säga upp sin prenumeration på tidningen Dagens Industri, men kunde inte eftersom uppsägning av prenumeration enligt tidningens regler bara kunde ske via telefon. Medlemmen – som är döv – behövde istället kontakta kundtjänst via mail, vilket gått bra dittills. Men trots upprepade mail fick hen inte säga upp sin prenumeration via mail.

Status: Ärendet avslutat.