NYHETSBREV: April 2018

Missa inte:

  • Föreningen Med lagen som verktygs årsmöte den 19 april kl 17-19 på Klara Södra kyrkogata 1 (Stockholm)
  • Föreningens och ILI:s internationella konferens och 25-årsfirande den 30 maj 9-17 på Bolinders kafé och konferens (Stockholm)

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Debatten om diskrimineringsskyddet tar fart

Sedan Lena Svenaeus, tidigare Jämställdhetsombudsman, i Svenska Dagbladet talat om att amnesti råder för brott mot diskrimineringslagen har debatten tagit fart. Av 7 800 DO-anmälningar under åren 2013 till 2016 ledde 46 till stämning och ytterligare 26 till förlikning. Bara 10-15 procent utreddes. Det betyder att de som diskrimineras inte får den upprättelse de har rätt till, enligt Svenaeus. Diskrimineringsombudsmannen tar bara principiellt viktiga frågor till domstol och prioriterar att påtala brister genom tillsyn. DO menar att den ska vara vägledande, men besluten är inte juridiskt bindande och förblir i de flesta fall opublicerade. 2016 skickade DO inte ett enda ärende till Nämnden mot diskriminering för vitesföreläggande. Ändå går cirka halva myndighetens budget till hantering av enskilda ärenden…

Riksdagsledamoten Lawen Redar tog upp tråden i Dagens juridik och menade att dagens system inte tillförsäkrar den som blivit utsatt för diskriminering ett effektivt rättsligt skydd. Hon är förvånad över hur många anmälningar som görs och konstaterar att samhället saknar samordning för detta. ”Personer som bevisligen har blivit utsatta för diskriminering kan riskera att inte få sin sak närmare utredd”, skriver hon och understryker att ”diskriminering är olagligt och utgör en av hörnstenarna i samtliga internationella konventioner om mänskliga rättigheter”. Så hur blir skyddet mot diskriminering effektivare och hur görs det mer kännbart att diskriminera?

Lagen som verktygs jurist Ola Linder svarade i Dagens juridik att fler anmälningar måste utredas för att det ska finnas en rätt till rättvisa (access to justice). Men riskerna för höga rättegångskostnader är ett stort hinder mot att enskilda ska våga anlita ett ombud de har förtroende för och driva sin sak rättsligt. Därför borde staten täcka ombudskostnader istället för att bygga upp nya tandlösa myndigheter – som föreslås i utredningen Bättre skydd mot diskriminering. Ola Linder hänvisade också till EU-rätten som kräver effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner mot diskriminering.

Seminarium om normhierarki och fördragskonform tolkning

En vanlig fråga som Lagen som verktyg får är vilken ställning FN:s konventioner om mänskliga rättigheter egentligen har. Frågor om normhierarki och fördragskonform tolkning var därför temat på ett seminarium den 19 mars. Inbjudna talare var Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad som använt Funktionsrättskonventionen i svensk domstol och Maria Grahn Farley, universitetslektor i offentlig rätt på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon är en av författarna till den i år publicerade utredningen Principen om fördragskonform tolkning i förhållande till Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter.

I jämförelse med det antal ärenden som myndigheterna och domstolarna har sker fördragskonform tolkning i en mycket liten minoritet av avgörandena och myndighetsbesluten. Rapporten kallar det för stark fördragskonform tolkning när svensk rätt tolkas i ljuset av konventioner eller åsidosätts om den hamnar i konflikt med internationell rätt. Den svaga tolkningsmetoden innebär att den internationella konventionen endast används som tolkningsunderlag och inte överspelar svensk rätt. De svenska domstolarna använder den starka tolkningen enbart i förhållande till Europa- och EU-rätt och den svaga för övriga konventioner. Europakonventionen är inbyggd i det svenska rättssystemets normhierarki som lag (SFS 1994:1219) medan andra konventioner inte är det.

Det finns en diskrepans mellan lagstiftarens ursprungliga strategier och rättstillämpningen. I förarbetena finns ingen skillnad i synen på den effekt olika konventioner ska ha. Det är i den svenska rättstraditionen som internationella traktat först måste bli en del av svensk rätt för att kunna tillämpas direkt. Däremot ska Europakonventionen tolkas konventionskonformt med andra fördrag som staten ratificerat vilket gör att Funktionsrättskonventionen kan få genomslag via Europakonventionen. Ett dilemma med FN-konventionerna är att de inte har någon domstol kopplad till sig, utan granskande kommittéer som är politiskt tillsatta. Projektets juristpraktikant Anna Zoteeva har skrivit en artikel om seminariet.

Projektnyheter

Beställ vår bok om funktionsdiskriminering!

Inom projektet samlas mycket kunskap om vad diskrimineringsförbuden innebär och hur civilsamhället kan arbeta rättsligt för upprättelse och samhällsförändring. Vi har nu samlat materialet i boken Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg. Del 1 handlar om diskrimineringsrättens utveckling internationellt och nationellt, del 2 om det samlade diskrimineringsskyddet i såväl internationella konventioner som nationell lag. Därefter följer en genomgång av de rättsmedel som finns för enskilda och organisationer – med tips och information för en framgångsrik diskrimineringsprocess. En särskild del går igenom alla rättsfall som rör funktionsdiskriminering med nyskrivna sammanfattningar av händelse, domskäl och bedömning. Eftersom tryckning inte ingår i projektplaner tar vi ut tryckkostnad och frakt på 150 kr för den som förbeställer genom att betala med swish till 1230317545. Skicka samtidigt ett mail till emil@lagensomverktyg.se med namn och adress.

Nya praktikanter

Ett av projektets grundidéer är att nå framtidens jurister. Finns det då något bättre sätt än att ta in unga praktikanter? Under våren jobbar juriststuderande Anna Zoteeva och Csilla Gradwohl i projektet. Anna har juristexamen från Ryssland och kompletterar den nu i Sverige. Hon är särskilt intresserad av hur MR-perspektivet implementeras i lagstiftning och arbetar med en utredning om rättssäkerheten hos kommunala byggnadsnämnder vid handläggning av ärenden om fysisk tillgänglighet till allmänna lokaler. Csilla Gradwohl har juristexamen från Ungern och har även skrivit en magisteruppsats inom ämnet Mänskliga rättigheter om Funktionsrättskonventionens artikel 19. Hon skriver nu sin examensuppsats på det svenska masterprogrammet i mänskliga rättigheter om bristande tillgänglighet som diskriminering. Hon kommer bland annat att hjälpa till med förberedelserna inför den internationella konferensen 30 maj.

Projektets överlevnad

Arvsfondsprojektet är nu inne på det tredje och sista år. Rapporten för år 2 och plan för år 3 är inskickad. Den 20 mars hölls ett gemensamt referensgruppsmöte för projektet Från snack till verkstad och Lagen som verktyg. Bland annat diskuterades olika möjligheter för verksamheternas överlevnad. För det behövs samarbeten där kostnader kan delas med andra. Det kan vara tillsammans med kommersiella aktörer, universitet eller juridiska byråer. Men det löser inte all finansiering. Crowd funding via sociala medier, insamling och donationer bör undersökas. Deltagarna vid mötet uppmuntrade till ökad försäljning av projektets unika kompetens till myndigheter och företag. Det konstaterades också att behovet av rättsstöd och rådgivning är stort i Sverige idag. Men den som jobbar med ärenden bör också systematisera inkomna uppgifter så att en kunskapsbas byggs upp. Anmälningstjänsten kan ses som ett gott exempel på det.

Publicerat

Intervju med Maria Johansson om kampen för tillgänglighet

Maria Johansson är ordförande för Lika unika och tidigare DHR. Hon berättar för Lagen som verktyg om uppväxten i Norrköping, om fungerande samarbete med Boverket och den över två år långa kampen genom Torsdagsaktionen för ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet. Hon ger också tips på hur man själv kan agera för att uppmärksamma otillgänglighet och hur kommunala funktionshinderråd och politiker kan markera mot bristande tillgänglighet i samhället. Intervju med Maria Johansson

Guide om gällande förbud mot diskriminering

Lagen som verktyg har sammanställt en guide för alla som undrar vilket juridiskt skydd som diskrimineringslagen ger. Här finns en genomgång av alla diskrimineringsgrunder, diskrimineringsformer och de samhällsområden där lagen gäller. En fördjupande artikel finns om krav på tillgänglighet i några lagar och författningar– som diskrimineringslagen i sin tur utgår från. En särskild artikel finns om de internationella regleringarna inom diskrimineringsrätten – till exempel Funktionsrättskonventionen. Guide till svensk diskrimineringsrätt

Artikel om rösträtt för personer med funktionsnedsättning

Det är valår och Maria Chöler har skrivit en artikel om rösträtt för personer med funktionsnedsättning. I Sverige fick alla rösträtt 1989, men i Danmark har motsvarigheten till svenska FUB drivit frågan om rösträtt för personer med intellektuell funktionsnedsättning till Högsta domstolen. De förlorade och tar nu fallet till Europadomstolen. Men dess praxis är inte enkel. Domstolen har både funnit att kränkningar av rätten att rösta förekommer och gett staterna rätt att inskränka rösträtten i vissa fall. Artikel om rösträtt för personer med funktionsnedsättning

Föreningen Med lagen som verktyg

Kallelse till årsmöte

Medlemmar i föreningen Med lagen som verktyg är välkomna att delta i årsmötet den 19 april kl 17-19 på Sensus, plan 9, Klara södra kyrkogata 1 i Stockholm. Dagordning, verksamhetsberättelse, balans- och resultatrapport och revisionsberättelse skickas ut dagarna innan och finns i pappersform vid årsmötet. För att ha rösträtt på årsmötet måste du ha betalat medlemsavgift för 2018 genom att swisha 250 kronor till 1230630194 eller betala till bankgironummer 631-5725. Skriv namn och e-postadress som referens. Vid förnyelse av medlemskap gör du på samma sätt. Som ny medlem skickar du ett mail med namn, e-postadress och postadress till kansli@mlsv.seMer om årsmötet

Anmälningstjänsten

Senaste anmälan

En person med rörelsenedsättning blev den 23 mars utan förklaring nekad att köpa ett glas vin på restaurang Sam & co i Farsta. Ägaren visade tydligt att han ville att kunden skulle gå någon annanstans. Den enda förklaringen kunden kunde komma på var att agerandet hade samband med funktionsnedsättning.

“Jag förklarade för mannen bakom disken att jag skulle vilja beställa ett glas rosévin. Han log, men skakade på huvudet och viftade avvärjande med händerna. Nästan samtidigt som jag sa rosé tänkte jag att jag var fel ute, det hade de nog inte här. Jag tog bartenderns reaktion som en bekräftelse på det och bad då istället om ett glas vitt vin. Men då visade sig de nekande gesterna stå för att han inte ville servera mig. Jag blev helt ställd, trodde först att jag missförstått.”

Länk till fullständig anmälan

Internationell konferens och andra events i maj

Sista veckan i maj händer en hel del. Allt som beskrivs nedan kommer hållas på engelska. En svensk sammanfattning kommer i efterhand.

  • Måndag och tisdag 28 och 29 maj leder Independent Living Institutes verksamhetsledare Jamie Bolling en så kallad match på temat “using the law as a tool”. Workshopen utformas delvis av deltagarna själva, så anmäl intresse redan nu.
  • Den 30 maj hålls en internationell konferens där experter från de nordiska länderna berättar om rättslig verksamhet där. Sid Wolinsky och Pat Kirkpatrick från Disability Rights Advocates i USA kommer tillbaka till Sverige. Dagen uppmärksammar också att ILI fyller 25 år. Nu fylls platserna på dag för dag, så anmäl under april månad till emil@independentliving.org
  • På förmiddagen den 31 maj kommer det nystartade nätverket Disablity Rights Defenders Network ha sitt första möte, lett av Adolf Ratzka. Alla intresserade är välkomna att ansluta sig.

Inbjudan med information på engelska

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *