Den 19 oktober bjöd Uppsala Universitet, Uppsala kommun, HSO Uppsala kommun och HSO Uppsala län in till en nationell konferens på temat samverkan och tillgänglighet för att berätta om hur de tillsammans arbetat för ett mer inkluderande samhälle. Konferensen gästades av 25 föreläsare som alla gav exempel på framgångsrika tillgänglighetsarbeten inom olika områden i Uppsala.
Bättre tillgänglighet på Uppsala universitet
Tillgänglighetskonferensen hölls i Universitetshuset i Uppsala, en gammal och vacker byggnad nedanför biblioteket Carolina Rediviva. I detta ståtliga hus, som uppfördes under 1800-talets senare del, har tiden stått stilla. Den rymliga hallen med de storslagna ljuskupolerna, högtidssalen och föreläsningssalarna skvallrar om en svunnen tid. En förändring har dock skett! Huset är numera tillgänglighetsanpassat och alla har möjlighet att njuta av de vackra lokalerna och delta på de aktiviteter som hålls här.
Under åren 2015-2017 inleddes en satsning för att öka den generella tillgängligheten i universitetslokalerna. Genom detta projekt ville universitetet leva upp till de krav som ställs i förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken. I den fastslås bland annat att myndigheter skall verka för att deras lokaler, verksamheter och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Uppsala universitet ville bli ett föredöme både som utbildningsanordnare och arbetsgivare. Till projektet avsattes ungefär 50 miljoner kronor. Tillgänglighetsarbetet har bland annat inneburit att 3.9 kilometer kontrastmarkering dragits, dörröppnare installerats, rullstolsramper byggts, 51 hörsalar fått hörselslingor, 24 gruppmikrofoner (placeras på bord och ”fångar upp” samtal) och 70 individuella mikrofoner (används av enskilda) köpts in.
Anpassade tentasalar
En av de åtgärder som tyckts fått mest uppskattning är den nya tentamenssalen. Helene Andersson, som arbetar på enheten för tentamenservice, och Catrin Schulze, som arbetar på studentavdelningen med stöd till studenter med funktionsnedsättning, berättade under sin föreläsning att den nya tentamenssalen byggts efter att studentkåren påtalat brister vid de skriftliga examenstillfällena för studenter med särskilda behov.
För att lösa problemet sammansattes en arbetsgrupp och idén om en särskild tentamenslokal tog form.
—Vid Uppsala Universitet studerar ungefär 1000 studenter som behöver någon form av stöd vid de skriftliga examenstillfällena och den nya tentamenslokalen är anpassad till många olika behov, säger Helene Andersson.
Tentamenslokalen består av 38 sittplatser på en öppen yta, men det finns även 13 enskilda rum. De enskilda rummen är trevligt inredda och där finns allehanda hjälpmedel, samt soffor och fåtöljer där studenterna kan vila. Catrin Schulze fyller i:
—Ytterligare en fördel med den särskilda tentamenslokalen är att personalen är densamma från gång till gång. Studenterna känner igen examensvakterna, och det är lugnande att inte behöva möta främmande personer vid varje skrivningstillfälle.
Trots att den särskilda tentamenslokalen endast funnits under en termin har man redan märkt att fler än tidigare ur målgruppen går upp på tentamen. För framtiden ser Helene Andersson och Catrin Schulze behov av fler tentamensplatser. De önskar att man vidareutvecklar detta koncept för att ytterligare förbättra förutsättningarna för studenter med stödbehov.
Beställaren har taktpinnen
En av de främsta anledningarna till att tillgänglighetsarbetet vid Uppsala universitet blivit så framgångsrikt är att endast personer som varit insatta i frågor rörande tillgänglighet fått uppgiften att förverkliga förbättringsåtgärderna. Till skillnad från tidigare, då detta inte var ett prioriterat område, utlystes speciella tjänster i samband med denna tillgänglighetssatsning.
—Det är viktigt att den som driver tillgänglighetsarbetet har kunskap om vilka tillgänglighetsåtgärder som skall genomföras och på vilket sätt arbetet skall gå till. Det handlar om beställarkompetens. Det är beställaren som skall hålla i taktpinnen, säger Fredrik Lindgren, som arbetar på Byggnadsavdelningen, och som varit projektledare för tillgänglighetssatsningen vid Uppsala universitet.
Uppsala kommun satsar
Tillgänglighetsarbetet i Uppsala har inte enbart riktat sig till studenter utan insatser har gjorts för att skapa bättre förutsättningar även för andra. Lotta Wikegård och Åsa Blomberg, från Uppsala kommun, presenterade bland annat de tillgänglighetssatsningar som gjorts på många av stadens lekplatser. Anpassade gungor, dubbla rutschkanor och träkojor där rullstolar får plats.
Under konferensen diskuterades vikten av att alla barn, oavsett fysiska förutsättningar, får möjlighet till lek på liknande villkor. Lekparken utgör en viktig träffpunkt för såväl barn som vuxna. Det är här som samhällets yngsta medborgare kan knyta kontakt med andra barn och genom leken utvecklas som individer. Det är därför viktigt att alla känner sig välkomna till dessa platser.
Tillgängligt ute i naturen
En annan naturlig samlingspunkt för många människor är naturen och – i samverkan med ett antal andra projekt – har Uppsala kommun arbetat med att tillgängliggöra flera naturområden. Agneta Säfsten från Upplandsstiftelsen, en ideell förening som arbetar för att främja naturvården och friluftslivet, berättade:
—Uppsala kommun och Upplandsstiftelsen har tillsammans arbetat för att tillgängliggöra naturområdena runtomkring Uppsala. Vi har främst fokuserat på välbesökta områden med ”naturliga förutsättningar”, det vill säga områden dit det är lätt att ta sig och marken är platt. Vi har tillgängliggjort dass, investerat i nya grillmöbler och byggt ordentliga spänger.
Hammarskog, ett område strax utanför Uppsala, är ett sådant exempel på naturområde där alla oavsett fysiska förutsättningar kan njuta av en levande utomhusmiljö. Här löper en 900 meter lång stig med grus och träunderlag genom ett böljande haglandskap. Det finns många viloplatser utmed leden och en ”fågelplattform”, det vill säga ett fågeltorn som är åtkomligt för personer i rullstol.
En annan populär aktivitet som är nära knutet till friluftslivet är korvgrillning och flera rastplatser längs vandringslederna i Uppsala kommun är idag utrustade med tillgängliga grillplatser. Detta innebär att grillbäddarna är upphöjda och ”laddade” med ved. Efter att ha spanat på fåglar vid någon av de nya ”fågelplattformarna”, kan alltså även den som använder rullstol tillaga sin mat utan problem.
Samarbete och stordrift
Måhända att många brister i tillgängligheten kvarstår i Uppsala, men trots detta lämnar jag konferensen med en positiv känsla i kroppen. Under dagen presenterades ett antal framgångsrika exempel på samverkan inom olika tillgänglighetsområden och kommunen tycks ha hittat en strategi för hur man på ett effektivt sätt kan skapa ett mer inkluderande samhälle. Det handlar om samverkan – ensam är inte stark – utan det gäller att agera tillsammans. Tillsammans kan vi göra samhället till en bättre plats för alla!
En anledning till att Uppsala kommun kommit så långt i arbetet mot ett samhälle där alla tillåts leva under liknande förutsättningar är att olika aktörer, däribland Uppsala universitet, Uppsala kommun, HSO Uppsala kommun och HSO Uppsala län, samarbetat med varandra. Alla har dragit åt samma håll och många insatser för bättre tillgänglighet har därför kunnat genomföras under en kortare tidsperiod. Detta har i sin tur medfört att priserna pressats.
—Det är fördelaktigt om olika aktörer går ihop och tillsammans greppar över mycket, konstaterar Fredrik Lindgren. Det gäller att utnyttja stordriftens fördelar.
Förebyggande arbete
Genom sitt arbete för ett mer tillgängligt samhälle har Uppsala kommun och Uppsala universitet uppfyllt diskrimineringslagens bestämmelser rörande aktiva åtgärder på ett föredömligt sätt. ”Aktiva åtgärder” (diskrimineringslagen 3 kap.) ska i likhet med diskrimineringsförbuden förebygga diskriminering, men till skillnad från diskrimineringsförbuden – som skall motverka diskriminering vid konkreta handlingar i individuella fall – skall de aktiva åtgärderna vara pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer övergripande nivå.
Sedan den 1 januari 2017 skall arbetsgivare och utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Utbildningsanordnare har även tidigare behövt beakta funktionsnedsättning och sexuell läggning vid det förebyggande arbetet mot diskriminering, vilket arbetsgivare inte tvingats göra. I en kommande artikel kommer jag redogöra närmare för diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.
/Maria Chöler
