”Sverige stod en gång som modell för välfärdsstaten. Sverige var det land i Europa med lägst risk för fattigdom och social exkludering. Tio år senare har risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning vuxit snabbast i EU. En av världens rikaste länder har sparat på insatser för personer med funktionsnedsättning.”
Det skriver Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige, i EDFs rapport Poverty and Social Exclusion of Persons with Disabilities.
Risk för fattigdom större än för resten av befolkningen
Trots att Sverige klarade sig relativt bra under den ekonomiska krisen 2008 vidtogs åtgärder som drabbade personer med funktionsnedsättningar värre än i länder som drabbades mycket hårt av krisen, exempelvis Grekland. Det, bland mycket annat, framgår av EDFs, European Disability Forums rapport Poverty and Social Exclusion of Persons with Disabilities som publicerades i december förra året.
Ingen fattigdom – första målet i Agenda 2030
DHR har länge jobbat med många ”små” frågor som är relaterade till ekonomi men tar nu ett helhetsgrepp på frågan om fattigdom bland personer med funktionsnedsättning. ”Det handlar om att väcka engagemang och att väcka liv i ett samtal om fattigdom i en svensk kontext”, säger Janna Olzon och Karolina Celinska.
Många går minus varje månad
FUB har sedan 2014 gett ut rapporten Fångad i fattigdom varje år. Kombinationen av låga inkomster och höga hyror och skatt gör att många personer med intellektuell funktionsnedsättning lever ett helt liv i fattigdom. ”Anhöriga skjuter till pengar och på så sätt syns inte fattigdomen”, säger Julia Henriksson, Förbundsjurist på FUB.
Vår kommentar på EU-kommissionens strategi för funktionsrättsfrågor
ENIL och ILI har kommenterat EU-kommissionens strategi för funktionsrättsfrågor 2021-2030. Den innehåller frågor som EU och medlemsstaterna, inklusive Sverige, ska jobba med. Vi välkomnar strategin, men varnar för begränsningar i rätten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Strategin finns på svenska, men vår kommentar har ännu inte översatts.
Utredningen om tillgänglighetsdirektivet klar igår
Vi har tidigare skrivit om Tillgänglighetsdirektivet här på hemsidan. Tillgänglighetsdirektivet antogs våren 2019 och en särskild utredare, Magnus Larsson, har analyserat hur svensk rätt ska förhålla sig till direktivet. Lagen som verktyg och Artikel 19 som verktyg har varit aktiva i en referensgrupp och bland annat nämns Anna Zoteevas utredning om enkelt avhjälpta hinder på s. 420. På s. 514 nämns också att handläggning av ärenden om enkelt avhjälpa hinder kan ta upp till 14 år, vilket är information från oss via anmälningstjänsten.
”Stärkt assistans” klar förra veckan
Förhoppningarna har varit stora på utredningen ”Stärkt assistans” och av reaktionerna att döma motsvarar den förväntningarna. Här Assistanskolls korta sammanfattning, en intervju med Mikael Klein på Funktionsrätt Sverige plus en rad länkar till kommentarer från funktionsrättsrörelsen.
Rättighet att få kommunicera
Under tre år har arvsfondprojektet Vi är med arbetat med kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning. Nu är erfarenheterna samlade på en egen hemsida. ”Projektet har inte har gjort något utöver vad LSS eller FN-konventionen kräver. Men förutsättningarna för att ge personer med flerfunktionsnedsättning det de behöver har blivit mycket svårare med åren”, säger Pia Käcker, projektledare.