Tack för oss!

Arvsfondsprojektet Lagen som verktyg avslutas den 28 februari 2019. Detta är det sista nyhetsbrevet. Ett utskick görs i februari angående fortsatta utskick efter arvsfondsprojektets avslut. Onsdagen den 20 februari kl 13-16 hålls en resultatkonferens för alla intresserade på Storforsplan 36 i Farsta. Anmälan senast 15 februari till emil@lagensomverktyg.se. Det blir projektredovisning och premiär för filmer av Jesper Tottie där Maria Chöler förklarar diskriminering i form av bristande tillgänglighet utifrån de domar som finns på området. Filmhjältar är de personer som dessa fall berör.

Independent Living Institute fortsätter arbetet för mänskliga rättigheter genom ett nytt treårigt projekt om “Artikel 19 som verktyg”. Projektet kommer utbilda om Allmänna kommentar nr 5 om Funktionsrättskonventionens artikel 19 om rätten till självbestämmande och delaktighet. I samarbete med invånare i kommunerna Järfälla, Lund, Partille, Sigtuna och Upplands Väsby kommer indikatorer och bedömningsinstrument för rättigheterna enligt artikel 19 att arbetas fram. Raoul Wallenberg-institutets experter på MR-indikatorer medverkar i projektet, som beräknas komma igång i april 2019.

Hemsidan lagensomverktyg.se har många läsare och ett ansenligt antal artklar. En ny struktur har skapats som vi hoppas kommer fungera under en längre tid framöver. Informationen på hemsidan – med kunskapsbank, guider och utredningar – kommer finnas krav och vidareutvecklas av ILI:s nya projekt Artikel 19 som verktyg. Utbildningsverksamheten fortsätter i mån av beställningar. Redan nu finns utbildning i diskrimineringsrätt inbokade från Jönköping, Sundsvall, Oskarshamn och Stockholm. Prislistan för 2019 kan fås vid förfrågan.

Maria Chöler går vidare som jurist på LaSSes Brukarstödcenter i Göteborg, Anna Zoteeva till Utrikespolitiska institutet och Ola Linder och Emil Erdtman fortsätter tillsvidare på ILI. Tack till alla som arbetat i projektet: Philip Day som optimerat hemsidan och analyserat dess trafik, Algren Morgan som jobbat med layout och prenumerationslistan, Sebastian Ferrer och Linda Robertsson som skött bokföringen och Caroline van Mourik som arbetat med rådgivning och information! Stort tack till juristpraktikanterna Csilla Cagatay-Gradwohl och Erik Sandström (även Maria Chöler och Anna Zotééva började som praktikanter). Tack till Paul Lappalainen som drog igång projektet 2016 och inte minst Adolf Ratzka som tog initiativ till projektet och skrev ansökan!

Vi hoppas nu att fler krafter inom funktionshinderrörelsen utvecklar arbetssätt där rättsliga verktyg blir ett naturligt inslag i det intressepolitiska påverksansarbete, som Hörselskadades riksförbund och flera organisationer nu gjort. Lagen som verktyg har med sin kunskapsbank på webben lagt en grund att bygga vidare på. Att engagera sig i föreningen Med lagen som verktyg är också ett alternativ. Den fortsätter sitt arbete. Se längre ner!

Lagen som verktyg granskar DO

Lagen som verktyg har ägnat den sista delen av projekttiden åt att sakligt granska hur Diskrimineringsmannen arbetar och fungerar. Vi har under dessa år mött många människor som är frustrerade och ledsna för att så många som 90 procent av alla anmälningar lämnas utan åtgärd, inte ens ett svarsbrev. Av det fåtal ärenden som utreds går ännu färre till stämning och domstolsprocess. Men det finns andra vägar att gå än att förlita sig på DO. Organisationer i civilsamhället har också talerätt och kan driva fall.

En som funderat mycket över detta är Lena Svenaeus som 2017 doktorerade i rättssociologi och på 90-talet var Jämställdhetsombudsman. Hon uttrycker i Lagen som verktygs intervjuhur DO:s arbetssätt förändrats de senaste åren mot att inte längre utreda anmälningarna som de klagomål de är med krav på upprättelse, utan bara se dem som tips och information till DO:s omvärldsbevakning. Hon jämför med den kanadensiska motsvarigheten till DO, som inte har så många fler anställda och får ungefär samman antal anmälningar, men ändå lyckas utreda alla som faller inom myndighetens ansvar.

Ola Linders granskningav DO:s arbete med tillsyn över aktiva åtgärder – där han fann att ärendena inte följdes upp ens när bristerna var uppenbara – har följts upp med en fördjupande artikelom hur DO ser på tillsyn och sina maktbefogenheter i form av vite. Från DO har chefen för de båda rättsenheterna, Peter Wråke, svarat på frågor och den kritik som framförts av bland andra Ola Linder och Lena Svenaeus över en svag och tandlös tillsyn. Vi har bett om en avslutande intervju med DO själv, Agneta Broberg, men fått nej på vår förfrågan.

… och fackens roll?

En fråga som kommit upp under projektets gång är fackets roll i att driva diskrimineringsärenden. I svensk lagstiftning har fackförbunden i egenskap av arbetstagarorganisation prioriterad talerätt när det gäller diskriminering i arbetslivet, men vissa upplever att de inte får gehör för sina klagomål eller rätt hjälp att driva sin sak till domstol. På vårt seminarium den 22 november talade personer från flera fackförbund om bristen på överskådliga ärendehanteringssystem och fokus på förhandling istället för process, men också om behovet av mer kunskap om diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Universitetslektor Mikael Hansson gick igenom den rättsliga grunden för fackförbundens ställning och ansvar. Konferensrapport.

Medverkan på Staden ska funka för alla i Göteborg

Maria Chöler och Anna Zotééva deltog på tvådagarskonferensen ”Staden ska funka för alla” i Göteborg den 6 december. Anna Zotééva presenterade sin undersökning om hur bestämmelserna kring enkelt avhjälpta hinder efterlevs i praktiken. Rapporten baseras på enkätsvar från kommunerna och en analys av lagstiftningen. Den 6 december diskuterades tillgänglighetsfrågor inom arbete, utbildning, trafik och demokratiskt deltagande, och den 7 december kultur och fritid, hälsa, omsorg och personlig trygghet och bostad.

Andra medverkande var Pernilla Nilsson, från Arbetsmarknads- och vuxenutbildningen om vikten av samarbete mellan olika aktörer och Jonas Johansson, strateg på Västtrafik, som bland annat arbetar för att resenärerna ska komma närmare sina resmål. Om man exempelvis väljer att åka buss till sitt läkarbesök ska det finnas en hållplats i nära anslutning till sjukhusets entré. Det ska alltid finnas personal (värdar) på plats i trafiken. Göteborgs stad har lanserat appen ”Anmäl hinder” för att snabba på arbetet med att öka tillgängligheten på allmänna platser. Genom appen kan allmänheten anmäla hinder, såsom höga trösklar och omärkta dörrar. Men mycket kvarstår att förbättra i såväl Göteborg som i andra städer innan ”staden funkar för alla”.

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Andrea Bondessons rättsfallsanalys och pris

Lagen som verktygs systerprojekt Från snack till verkstad på Funktionsrätt Sverige har i tre år arbetat med att få genomslag för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Som avslutning har projektets jurist Andrea Bondesson skrivit en Rättsfallsanalyssom går igenom de rättsfall projektet arbetat med (A mot Lekebergs kommun, D mot Gemensamma nämnden för social myndighetsutövning i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Y mot Upplands Väsby samt K mot Stockholms stad), men också diskuterar hur och när konventionskonform tolkning kan användas.

Det har visat sig att konventionskonforma tolkningar har svårt att vinna genomslag i Sverige. Domstolarna verkar tro att internationell rätt redan stämmer överens med svensk rätt och avfärdar därför sådana argument. Därför måste rättigheter och skyldigheter skrivas in i svensk lag om en konvention ska kunna användas direkt i myndigheter och domstolar. Andrea Bondesson menar att man ändå måste fortsätta använda sig av alla tillgängliga rättskällor: nationell rätt, Europarätt och annan internationell rätt som Sverige är bunden av. För en förändring krävs att fler fall drivs så att praxis bildas. Rapporten tar också upp hur domstolsprocessen och strategisk processföring kan användas som ett intressepolitiskt verktyg.

Vi är mycket glada över att Andrea Bondesson fått STIL-priset Hjärter ess för 2018! Priset delas ut varje år till någon som synliggör frågor om antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likavärde. Enligt juryn fick hon priset för att ”på ett lysande sätt ha visat i teori och praktik hur de internationella konventionerna kan användas som ett verktyg i svensk lagstiftningldelas”.

Staten svarar på Richard Sahlins klagomål till FN

Processen för rätten till teckenspråkstolk i arbetslivet fortsätter i FN. Statens svar på Sveriges dövas riksförbunds klagomål till FN-kommittén över Arbetsdomstolens dom 51/17 går ut på att Richard Sahlin skulle ha drivit ogiltigförklarande av tjänst till Högsta förvaltningsdomstolen och att Södertörns högskolas avbrytande av anställningen var proportionerligt i förhållande till kostnaderna för teckenspråkstolk. Isabella Hagnell, jurist och vik generalsekreterare på Sveriges dövas riksförbund, Richard Sahlin och Ola Linder, jurist på Independent Living Institute, jobbar nu med ett bemötande som ska skickas i januari. Ett utlåtande från FN-kommittén till Richards fördel kommer inte förändra domen, men pressar på politikerna att stifta bättre lagar och kan få global effekt för rätten till skälig anpassning i arbetslivet.

Får Sverige äntligen en MR-institution?

Trots att Funktionsrättskonventionen sedan tio år tillbaka kräver att Sverige inrättar en oberoende institution för att främja och skydda mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna har inte någon sådan inrättats. Sverige är ett av tolv europeiska länder som inte har en A-klassad MR-institution. Tidningen Funktionshinderpolitikintervjuade Lise Bergh som är den som senast utrett fråganoch nu föreslår att en ny myndighet inrättas 2021 med ett 60-tal anställda och en budget på 72 miljoner kr/år. Denna Sveriges nationella institution för mänskliga rättigheterskulle följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige. Den ska också lämna förslag på nödvändiga åtgärder och främja forskning och utbildning samt jobba för att öka medvetenheten om mänskliga rättigheter i samhället.

Myndigheten skulle lyda under regeringen, men oberoendet gentemot regeringen ska säkerställas genom att myndigheten själv får bestämma sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete. Regeringen ska utifrån nomineringar av utomstående aktörer utse en styrelse med sju ledamöter som själva utser sin egen ordförande och vice ordförande samt myndighetschef. Myndigheten föreslås inte behandla några enskilda klagomål, eftersom det skulle påverka institutionens möjlighet att själv bestämma över sitt arbete. Utredningen förväntas skickas på remiss, även om det inte finns någon nytillträdd regering.

Publicerat

Maria Chöler om nya webbtillgänglighetslagen

Maria Chöler beskriver en lagkommentar hur lagen om genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet, som enligt riksdagsbeslut den 14 november börjar gälla den 1 januari 2019, förhåller sig till diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Den som bryter mot webbtillgänglighetsdirektivet kan också bryta mot diskrimineringslagen – och bli skyldig att betala diskrimineringsersättning. Maria Chölers lagkommentar

Anna Zotééva om upphandling och diskriminering

Från 2017 måste offentliga upphandlingar innehålla krav på tillgänglighet. Anna Zotééva har analyserat hur lagen om offentlig upphandling förhåller sig till diskrimineringslagen. Vad som är bristande tillgänglighet beror på andra lagar, alltså även LOU. Det betyder att för låga krav i upphandling kan vara diskriminering. Men den som upphandlar verkar inte kunna åläggas sanktion vid för lågt ställda krav. Ett viktigt rättsområde att utveckla! Anna Zotéévas analys

Ola Linder om konventionskonform tolkning i Europa

25-26 oktober 2018 deltog Susanna Eriksson och Ola Linder från föreningen Med lagen som verktyg på en konferens vid Juridiska fakulteten på universitet i Maastricht, Nederländerna, om funktionsrättskonventionen i domstolarna – komparativ internationell rätt en väg framåt. Föreläsningarna och diskussionerna handlade både om det normativa innehållet i konventionen och en komparativ utblick över hur domstolarna i olika länder och olika regioner, som EU eller Europarådet, använder konventionen. Ola Linders rapport.

Föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen Med lagen som verktyg har under året stämt i domstol i sex ärenden och utrett ett tiotal antal ärenden. Desideria Jungelin har intervjuatnågra av dem som driver diskrimineringsfall om varför de gör det och inte minst hur det går. Läs senaste nytt efter stämningen i Örebro tingsrätt och hur Adolf Ratzka hittat nya tekniska lösningar för tillgängligheten i Kungliga slottet. Nu finns även en ny sida med föreningens rättsärenden. Den 7 november hölls ett uppskattat seminarium om ”rättsaktioner för tillgänglig kollektivtrafik”. Allt arbete utförs ideellt och varje medlemsavgift är därför viktig. Har du inte betalt din medlemsavgift för 2018 så gör det före årsskiftet genom att sätta in 250 kr på bg 631-5725 eller Swisha till 123 063 01 9). Skriv namn och e-postadress när du gör inbetalningen. Organisationer som är stödmedlemmar betalar 3 000 kr.

När arvsfondsprojektet Lagen som verktyg nu avslutas blir det 2019 ännu viktigare att ta tillvara alla kunniga och engagerade medlemmars kraft och förmåga. Hör av dig till ordförande Adolf Ratzka (adolf.ratzka@independentliving.org) om du känner att du vill engagera dig mer. Föreningen behöver jurister som kan utreda fall, men också administrativ hjälp med allt som hör till en förenings arbete. Framförallt behövs finansiering av rättsprocesserna, eftersom föreningen måste kunna vara förberedd att även förlora vissa mål. Just nu driver föreningen ett fall där en person inte fick anställning på grund av sin assistanshund och där rättegångskostnaderna vid förlust skulle kunna bli betydande. Att utmana dem som diskriminerar kräver både skicklighet och pengar.

Anmälningstjänsten

Har du ett diskrimineringsfall kan det första steget vara att anmäla det på https://anmalningstjansten.se.

Ledarhundsdiskriminering på centralstation

En person avvisades från ett café på centralstationen i Göteborg med hänvisning till hundförbud och personens ledarhund. Personen fick inget utrymme till dialog, och släpades våldsamt iväg av väktare. Flera personer har bevittnat händelserna och delar av förloppet ska finnas inspelat på övervakningskameror som endast polisen kan få tillgång till. Än så länge har polisen inte agerat på förfrågan om att få ut filmerna. Fallet är anmält till polis och DO. Hela anmälan av Le Croissnat på Göteborg centralstation

Väntan på färdtjänst gör att barn isoleras

Ett barn med autism och adhd anmäler att väntan på färdtjänst uppgått till mer än en timme efter beställd resa och gör att hen missar aktiviteter, inte kan bestämma träff eller möten med jämnåriga eller komma på gemensamma aktiviteter i tid.

“Han går miste om stödåtgärder han får enligt LSS och han missar betydande delar av sin skolutbildning som andra barn kan tillgodogöra sig. Färdtjänsten hänvisar till resegaranti att ta taxi eller annat transportmedel, men en 11-åring med autism och adhd kan inte på egen hand beställa och betala för en taxiresa. Otillgängligheten innebär ett omfattande hinder för hans rörlighet och skapar social isolering och avbrott i utbildningen som andra barn som kan nyttja kollektivtrafiken inte lider av.”

Läs hela anmälan av färdtjänsten i Stockholm

Högre skatt vid nedsatt arbetsförmåga än vid hög ålder

En person har anmält att det borde prövas om det är förenligt med funktionshinderkonventionen att personer som bedöms inte ha arbetsförmåga och får sjukersättning beskattas hårdare än de som inte har arbetsförmåga pga av ålder.

“Jag upplever det som ekonomisk förtryck av personer med funktionsnedsättning. Det jag vill pröva är om politiken med skilda skattesatser för ålders- och förtidspension är förenlig med CRPD. Eftersom sjukersättning är en ersättning man beviljas just för att man bedöms inte kunna tillföra något på arbetsmarknaden är en högre skatt på den med motivet att det ska löna sig att arbeta en bestraffning av oförmågan att göra just det. Den som pga hög ålder inte förväntas arbeta har däremot lägre skatt.” Hela anmälan av den ekonomiska politiken i Sverige

Nästan 13 års handläggningstid i Uppsala

Independent Living Institute har fått ett beslut om enkelt avhjälpta hinder från Uppsala kommun. Anmälan lämnades in i december 2005 och gällde bristande tillgänglighet vid stationen. Beslutet fattades i november 2018 och eftersom Centralstationen byggdes om någon gång mellan 2005 och 2018 och idag innehar annan verksamhet fann kommunen att påtalade brister avseende enkelt avhjälpta hinder inte längre kvarstod och avslutade ärendet, påtalade brister kvarstår inte längre. 12 år 11 månader tog det alltså för Uppsala kommun att fatta ett beslut om enkelt avhjälpta hinder.

Uppsala kommuns beslut avslutade ett av de mest långdragna ärenden Independent Living Institute har kännedom om. Tidigare i år lämnade Independent Living Institute in en JO-anmälan mot ett antal kommuner som tog på sig en alldeles för lång tid för att handlägga ärenden om enkelt avhjälpta hinder. Någon återkoppling från JO:s sida har ILI ännu inte fått.

Vilket betydelse har en myndighetsutövning som genomförs över 10 år efter att de faktiska omständigheterna ägde rum? I det här fallet är det tydligt att någon utredning inte kunde företas då omständigheterna på plats hade ändrats. Utan en myndighetsutövning som inträffar i rätt tid kan enskilda inte få upprättelse enligt gällande lagar och regler och syftet med reglerna att öka tillgängligheten uppnås inte.

Positivt är i alla fall de i förvaltningslagen nyligen införda reglerna om långsam handläggning (12 § förvaltningslagen). De innebär att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom 6 månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då har myndigheten 4 veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Denna begäran kan sedan överklagas till nästa instans. Paragrafens syfte är att säkerställa att enskilda får ett beslut från myndigheter inom rimlig tid. Rimligen borde den framöver användas i ärenden om enkelt avhjälpta hinder som drar ut på tiden.

Vårt internationella nätverk

Join the Disability Rights Defenders Network and stay tuned for the next Disability Rights Defenders Newsletter with a lot of information for individuals and organizations interested in disability rights. The purpose is to spread and deepen legal expertise about disability rights among disabled persons, disabled people’s organization, lawyers and law schools. The newsletter will inform about interesting cases and court decisions in the field of disability rights. It offers helpful resources and shows possibilities how to get active. Further, we share good news and announcements for interesting events. Subscribe to the newsletterand join the “Disability Rights Defenders” network on facebook if you are interested.  /Selina Griesser, Independent Living Institute

Med önskan om en riktigt god jul och ett rättsligt framgångsrikt 2019 avslutar vi med ett boktips från Paul Lappalainen: Combatting disability discrimination and realising equality