Efter många turer är nu Sverige på väg att få ett MR-institut som funktionsrättsrörelsen, jämte många andra, länge efterlyst.
Utredaren Anna-Karin Lindblom håller till viss del med kritiken om den skralt tillsatta budgeten men tror att den kommer att räcka nästa år, men knappast längre.
– Det kommer nog behövas ytterligare resurser och vi har också från utredningens sida föreslagit regeringen att man på sikt ska öka dem.
I augusti i år fanns det 128 nationella MR-institutioner i världen. 86 av dessa uppbär A-status, 32 B-status och där utöver finns ett antal som inte anses uppfylla de så kallade Pariskriterierna. Det berättade Anna-Karin Lindblom som håller i utredningen som förbereder det svenska MR-institutets start den 1 januari 2022 då hon presenterade utredningen på IfA:s Rådsdagar i slutet av november. Sverige återfinns för närvarande bland B-statusländerna, sade Anna Karin Lindblom.
– DO, Diskrimineringsombudsmannen, har tidigare ansökt om A-status men eftersom den myndigheten inte omfattar alla mänskliga rättigheter och får sin chef tillsatt av regeringen kan den inte få det.
Internationellt tryck på Sverige
Internationellt har det funnits tryck på Sverige att inrätta en MR-institution och Sverige har fått ta emot en rad rekommendationer från FN att inrätta en sådan. 2010 lades det fram ett skarp förslag i riksdagen men sedan dess har frågan bollats mellan riksdag och regering, säger Anna-Karin Lindblom.
– I mars i år lade regeringen till sist fram en proposition som antogs i riksdagen i juni.
Ska undersöka, rapportera och lämna förslag
Institutets uppgift blir att övervaka att Sverige följer de olika FN-konventionerna om mänskliga rättigheter. Den ska undersöka, rapportera och lämna förslag på åtgärder. MR-institutet ska också främja forskning, utbildning, kompetensutveckling och sprida information om mänskliga rättigheter.
– När Sverige rapporterar om hur de genomför mänskliga rättigheter till FN, samtidigt som civilsamhället lägger fram en så kallad skuggrapport har också MR-institutet en egen position där de kan lägga fram sin bild av läget i landet och tala inför olika organ inom FN. Så det är en viktig självständig roll som institutet har.
Myndigheten kommer dock inte att ha några sanktionsmöjligheter.
– Den kommer alltså inte att ha möjlighet att exempelvis döma ut vite, det kommer att skötas med rapporter och dialog och att argumentera väl, sade Anna-Karin Lindblom.
Parisprinciperna
Den nya myndigheten styrs av Lagen om Institutet för mänskliga rättigheter som i sin tur styrs av de så kallade Parisprinciperna, som bestämdes på en världskonferens om mänskliga rättigheter i Paris 1991 och antogs i FNs generalförsamling 1993. Principerna handlar om hur man ska stärka genomförandet av konventionerna på nationell nivå och se till att rättigheterna får praktiskt genomslag. För att en MR-institution ska få A-status måste den bland annat vara grundad eller bildad med hjälp av grundlag eller lag och ha en självständig position i förhållande till regeringen. Det innebär att det krävs ett riksdagsbeslut för att lägga ner myndigheten, förklarade Anna-Karin Lindblom.
– Myndigheten ska vidare ha ett brett mandat, omfatta mänskliga rättigheter generellt och inte bara vissa och ha befogenheter och resurser för att effektivt kunna skydda och främja mänskliga rättigheter. Ett annat kriterium är krav på att myndighetens ledning och sammansättning ska vara representativ och involvera civilsamhället.
Funktionsrättskonventionens krav på oberoende mekanism
Enligt § 1 i Lagen om Institutet för mänskliga rättigheter ska MR-institutet utgöra den oberoende nationella övervakningsmekanism som krävs av varje konventionsstat enligt artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förklarade Charlotte Billinger, utredningssekreterare.
– Vi kan i dagsläget inte säga vilken inriktning arbetet med den rekommendationen kommer att ta eftersom det är så viktigt att institutet själv ska bestämma organisation och inriktning. Så det måste styrelsen ta hand om när den är på plats.
Höga krav på självständighet
Kravet på självbestämmande i Lagen om institutet för mänskliga rättigheter kommer att göra institutet till en ny typ av myndighet i Sverige, sade Anna-Karin Lindblom.
– Institutets oberoende måste garanteras om det ska få A-status. Institutet ska själv bestämma sin organisation och den närmare inriktningen av arbetet. Detta för att sådana här myndigheter inte sällan omfattar ett ifrågasättande av andra myndigheter och därmed ytterst regeringen. Då behöver man ett sorts skydd mot att till exempel chefen avsätts om den skulle anses obekväm.
Bara styrelsen kan avsätta chefen
Styrelsen som ska leda institutet består just nu av sju ledamöter varav en är Annika Jyrwall Åkerberg, jurist och med lång erfarenhet av arbete i Funktionsrättsrörelsen och något av dess representant i styrelsen. Styrelsen ska efter den tillträtt efter nyår, utse myndighetschefen som blir en åttonde styrelseledamot. Bara styrelsen har rätt att avsätta chefen.
– I lagen står också att det ska finnas vissa kunskaper i styrelsen och att ledamöterna ska ha erfarenhet av kvalificerat arbete inom civilsamhället, rättsväsendet och forskning, sade Anna-Karin Lindblom.
Det kommer också att finnas ett råd knutet till institutet. Rådet utses av styrelsen nästa år och ska bestå av minst tio ledamöter med kunskaper och erfarenheter från civilsamhället. Det ska bidra med råd och stöd.
– I rådet ska det finnas personer som ska företräda organisationer med personer med funktionsnedsättning. Det är den enda typen av organisation som är utpekad i lagen för att uppfylla kraven i Funktionsrättskonventionen.
Föreslår en höjning av resurserna
Något som mottagits med viss skepsis i Funktionsrättsrörelsen är den budget på 50 miljoner som institutet kommer att få under 2022, som är ett betydligt lägre belopp än vad förre MR-institutions-utredaren Lise Bergh föreslog. Anna-Karin Lindblom och Charlotte Billinger håller med om att det ser ganska knappt ut men de sade samtidigt att institutets första år mest kommer att handla om att rekrytera personal.
– Vi har rekryterat ett fåtal personer som behöver vara på plasts när den startas. Resten, ca 30 personer, ska myndighetens själv anställa beroende på vilka frågor man vill prioritera. Så myndigheten kommer att ticka igång i lite lugn takt och sedan succesivt fyllas på med mer personal. Det kommer att ta mycket tid så förmodligen kommer budgeten att räcka i alla fall första året.
Men det mesta pekar på att budgeten måste höjas till 2023.
– Det kommer nog behövas ytterligare resurser och vi har också från utredningens sida föreslagit regeringen att man på sikt ska öka dem.
Stora luftiga lokaler i Lund
Anna-Karin Lindholms utredning tillsattes i april i år och hon förklarade att när en myndighet bildas tillsätts alltid en utredning som ska hantera de praktiska och formella frågorna för att myndigheten ska fungera från start.
– Det handlar om allt ifrån att ordna med allt från organisationsnummer, fakturahantering, lokalfrågor, inredning, kommunikation, IT-lösningar, försäkringar, kaffeautomater till att lämna förslag till instruktion, regleringsbrev, organisation och arbetsordning plus viss nödvändig rekrytering.
Att MR-institutet ska ligga i Lund var bestämt redan när den startade. Lokalerna hittade de i Ideon-området ca 7 minuter med spårvagn från Lunds central, sade Anna-Karin Lindblom.
– Vi tittade naturligtvis även på mer centrala lokaler men det var svårt att hitta några som var både tillräckligt stora och som kunde tillgodose tillgänglighetskraven på så kort varsel. Det vi hittat är moderna kontorsbyggnader med stora luftiga lokaler.
”Kommer att bidra till ett större medvetande”
Anna-Karin Lindholm är positiv till vad MR-institutet ska kunna åstadkomma.
– Det kommer säkert att kunna bidra till ökat kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter och kommer också kunna bidra till att svensk lagstiftning i högre grad tillämpas i överenstämmelse med konventionerna i förvaltningen. Om man ser det långsiktigt – det kommer att ta tid förstås.
Hon tror också att det kommer att innebära att Sverige kan få ett högre anseende internationellt.
– Sverige tar ofta upp mänskliga rättigheter i dialog med andra länder. Då är det förstås viktigt för Sveriges trovärdighet att själv ha en tydlig struktur på plats nationellt så som man förväntar sig att andra länder har. Så det är viktigt för Sveriges trovärdighet i FN-samarbetade att få institutet på plats efter alla rekommendationer, sade Anna-Karin Lindblom.