Med tillstånd publiceras här Peter Anderson-Popes intervju med Paul Lappalainen från tidningen Kick, nr 4 2016. Paul har slutat inom projektet, men arbetet bygger vidare på hans tankar och kloka råd.

Med lagen i egna händer

—Nu har vi rätt men vi måste också se till att få rätt, säger Paul Lappalainen som arbetar på Independent Living Institute med projektet Med lagen som verktyg.

Förebild är amerikansk handikapp- och medborgarrättsrörelse och dess historia av att dra diskrimineringstvister inför rätta och låta domstolarna avgöra.

Efter år av förändringar i form av försiktiga uppgraderingar och ängsliga anpassningar har svensk diskrimineringslagstiftning landat i en lag som gör bristande tillgänglighet till diskriminering.

Lagen har också skapat juridisk grund för att driva diskrimineringsmål i domstol. Independent Living Institute tog fasta på de möjligheterna och startade det treåriga Arvsfondsprojektet Med lagen som verktyg.

Paul Lappalainen är jurist och en av fyra personer som arbetar med projektet. Han är uppvuxen och utbildad i USA och van vid att diskrimineringstvister avgörs i den skadeståndsindustri som finns där. Precis som till exempel skilsmässo- och sjukförsäkringstvister.

—I Sverige saknas den kulturen men svensk diskrimineringslagstiftning har hämtat inspiration från Nordamerika och med tanke på hur mycket den betytt för
funktionshindrade där så finns ingen anledning att tro att det inte skulle fungera här, säger han.

I USA finns inte det skyddsnät som det sociala välfärdssystemet i Sverige erbjuder. Människor som anser sig marginaliserade, diskriminerade eller på annat sätt orättvist behandlade av samhället måste hitta andra och flera vägar.

Precis som i Sverige har handikapprörelsen genom upplysning och påtryckning lyckats få politiker att ändra och förbättra det skydd som lagboken ger.
—Men en avgörande skillnad är att människor i USA inte på samma sätt förväntar sig att lagarna ska förändra något bara genom att existera, säger Paul Lappalainen.

—Man har insett att förändring åstadkoms först när lagar tillämpas – förutsatt att de levererar det som utlovats – och därför har man dragit diskriminerande behandling inför rätta.

—Det har varit framgångsrikt såtillvida att det signalerar att diskriminering kostar vilket i sin tur får de som har makt att diskriminera att agera för att förebygga diskriminering.
—Därutöver signalerar rättsfall som visar att lagen inte håller att det är dags att arbeta för en lagändring.

Han menar att i Sverige däremot tenderar luften att gå ur civilsamhället när en lag väl har antagits.
—Man underskattar sin egen roll i fasen som följer. Det finns en starkare tro på att myndigheter och andra ska se till att lagarnas intentioner följs. Det kan uppfattas som att man ser en handikappombudsman eller en diskrimineringslag som mål snarare än som verktyg för förändring.

Handikappombudsmannen gick ju aldrig vidare med många anmälningar och lagen om bristande tillgänglighet som diskriminering har än så länge inte prövats i domstol. Fast här tror Paul Lappalainen att Med lagen som verktyg kan ha stor betydelse.

—I ett tvistemål blir det så tydligt vad parterna står för och vad striden faktiskt gäller och det kan räcka långt eftersom det sällan är onda avsikter utan okunskap och dålig inlevelseförmåga som ligger bakom diskriminering.

Men trots att man är medvetna om att det är i tillämpning av en lag som man kan få en aning om dess potential så kommer projektet inte att driva rättsprocesser.

För att man ändå ska kunna bidra till att skapa rättspraxis i diskrimineringsfall bildades föreningen Med lagen som verktyg. Independent Living Institute, ett par stora handikapporganisationer och ett nätverk av jurister står bakom föreningen.
—Föreningen ska skapa förutsättningar och kontakter för att fler diskrimineringsärenden ska kunna drivas.

—Projektet ska informera individer och organisationer om deras möjligheter att agera i förhållande till lagen. Projektet ska dessutom nå jurister som är villiga att driva fall på området och som har kunskap om lagarna som berör personer med funktionsnedsättning.

På så sätt för man striden på två fronter – man upplyser och utbildar genom att blottlägga diskrimineringen och dess orsaker och man avskräcker genom att kräva skadestånd (diskrimineringsersättning) för diskriminerande beteende.

—Föreningsmedlemmar som har blivit utsatta för diskriminering ska kunna få juridisk hjälp att driva diskrimineringsmål i vissa fall, säger Paul Lappalainen.
—Med hänsyn till bland annat begränsade resurser måste föreningen sätta fokus på rättsfall som kan leda till förändring – genom rättspraxis eller på andra sätt.

På hemsidan lagensomverktyg.se finns ytterligare information om hur man stödjer föreningen, hur man blir medlem och hur man söker juridisk hjälp.