Hanna Gerdes är juristen som vill öka kunskapen om mänskliga rättigheter och ickediskriminering på bred front. Hon utbildar jurister och organisationer och har skrivit flera böcker om mänskliga rättigheter.
På CV:t kommer också sakkunnig åt liberalernas Birgitta Ohlson, men hon ser det som ett problem att frågor om mänskliga rättigheter ofta politiseras och felaktigt görs till en fråga om höger och vänster.
—De mänskliga rättigheterna måste föras tillbaka till juridiken. När det till exempel gäller personer med funktionsnedsättning är det individens rätt att inte bli missgynnad på grund av sin funktionsnedsättning som är det centrala.
Byggde upp en av Sveriges första antidiskrimineringsbyråer
Efter juristexamen med specialisering inom folkrätt flyttade Hanna Gerdes från Stockholm till Norrköping för att bygga upp en av landets första antidiskrimineringsbyråer.
—Jag var ung och blev ansvarig för en hel verksamhet. Det var fantastiskt!
Hon har därefter hunnit med att jobba på Statsrådsberedningen och Fonden för mänskliga rättigheter.
Hon har även varit ansvarig för likabehandlings- och funktionshinderfrågor inom Försvarsmakten.
—Det finns en förenklad bild av soldaten som någon som är fri från funktionsnedsättningar, säger Hanna Gerdes. Men i verkligheten har de anställda inom Försvaret hörselnedsättningar och diabetes precis som överallt annars i samhället. Precis som på alla andra arbetsplatser bör personer bedömas som individer och utifrån de krav som ställs på en befattning.
Hanna Gerdes har numera egen juristbyrå där hon bland annat håller i kurser och workshops för beslutsfattare, jurister, fackförbund och organisationer. Hon trivs med att vara sin egen chef och uppskattar särskilt att kunna ha många olika samarbeten på gång samtidigt.
I år har flera utbildningar gällt ”aktiva åtgärder” – den förändring i Diskrimineringslagens kapitel 3 som trädde i kraft den 1 januari 2017. Förut gällde kravet på arbetsgivare och utbildningsanordnare att arbeta aktivt med förebyggande åtgärder mot diskriminering endast diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Nu innefattas alla diskrimineringsgrunder, alltså även funktionsnedsättning.
Tillgängliga utbildningar
Hanna Gerdes har ofta fått höra att hon borde bli brottmålsadvokat, men hon ser inte sin främsta roll just i rättssalen, utan i det pedagogiska arbetet med att medvetandegöra kring juridikens innebörd.
—Fortbildning av beslutsfattare och experter är viktig för att den samhällsförändring som rättsprocesserna syftar till ska bli verklighet. Det räcker inte att kunna lagen om man inte lyckas förmedla den på ett begripligt sätt. Det är först då man kan få brett genomslag utöver det enskilda fallet.
Varje litet ärende är en del i det stora förändringsarbetet. De enskilda fallen är också viktiga att utgå från i utbildningarna. Även om Hanna Gerdes alltså inte varit processande jurist har hon arbetat med hundratals diskrimineringsärenden tillsammans med processförande advokater i domstol.
Hanna Gerdes vill att hennes utbildningar ska vara tillgängliga både till innehållet och formen. Hon jobbar mycket med interaktiva övningar eftersom det är genom att själv vara aktiv som deltagarna verkligen lär sig – inte genom att bara lyssna på en föreläsning. Hon plockar fortfarande en hel del övningar från Europarådets kampanj Alla olika–alla lika som hon en gång i tiden var kampanjledare för. Kampanjens metodmaterial vann på sin tid publishingpriset för bästa lärmaterial.
—Rättegångsspel är också bra, eftersom det blir konkret och man får träda in i olika roller.
—Men visst finns det pedagogiska utmaningar i möten där deltagarna har väldigt olika funktionsnedsättningar. För vissa som behöver röra på sig är fyrahörnövningar perfekta. Powerpointbilder är bra för många, men behöver syntolkas för dem som inte ser…
Viktigt att anmäla det som är diskriminering
Hanna Gerdes uppmanar människor att våga använda sig av lagstiftningen, bland annat genom att anmäla diskriminering till Anmälningstjänsten. Men också att lära sig när det är diskriminering och när det inte är det.
För att det ska räknas som diskriminering i lagens mening krävs att vissa villkor (rekvisit) är uppfyllda.
—Många är med om jobbiga händelser som inte uppfyller lagens krav på diskriminering. Som jurist är det viktigt att i samtalen med människor undersöka om det är ett missgynnande, vad som skulle vara en jämförbar situation och så vidare.
Hanna lyfter att fördelen med de lokala antidiskrimineringsbyråerna är att människor där kan få direktkontakt och träffa någon som lyssnar och hjälper till med anmälan. Det är något helt annat än att sitta framför ett opersonligt formulär på nätet.
Det finns fall som inte anmäls eftersom många inte tänker på sig själva som någon med funktionsnedsättning. Hanna har till exempel jobbat med kvinnor från religiösa minoriteter. Flera har haft funktionsnedsättningar, men i just det arbetet stod religionen i centrum.
—Lagen tvingar oss delvis att kategorisera upplevelser. Det är paradoxalt eftersom lagens syfte är just att få bort diskriminering utifrån dessa kategorier.
Civilsamhället måste samarbeta
Redan på antidiskrimineringsbyrån i Norrköping knöt Hanna Gerdes kontakt med olika delar av civilsamhället – fackförbund, studieförbund, företag och trossamfund.
—En antidiskrimineringsbyrå ska vara en kontaktpunkt på den lokala orten. Samarbete krävs också eftersom antidiskrimineringsbyråerna är små och har begränsat med personal. Varför inte gå samman om en juristtjänst där sådan fattas?
Det finns många potentiella samarbetsorganisationer som arbetar med rättighetsfrågor och kommer i kontakt med funktionsdiskriminering utan att riktigt förstå det själva. Hur många seminarier om mänskliga rättigheter eller barnrättsfrågor har till exempel inte arrangerats i otillgängliga lokaler?
Hanna Gerdes har haft en hel del uppdrag inom funktionshinderrörelsen. Hon tycker att kunskapen om hur man kan arbeta med juridiska verktyg har blivit bättre de senaste åren. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har väckt intresset för internationella ramverk – och även för diskrimineringslagen, som ska omsätta de internationella principerna till nationell lag.
—Men visst behövs det en kompetenshöjning även inom funktionshinderrörelsen, säger hon med en vänlig blinkning åt Lagen som verktyg.
Anmälningsaktioner gav resultat
Aktioner är också viktiga. Som exempel på en framgångsrik sådan nämner hon Independent Livning Institutes anmälningskampanjer om bristande tillgänglighet.
—På den tiden satt jag själv på andra sidan – som jurist på Handikappombudsmannen – och det var frustrerande att för hundraelfte gången svara att tillgänglighet inte omfattas av lagen. Men jag medger att det var en mycket bra aktion. Sedan 2015 är ju bristande tillgänglighet diskriminering.
Andra tips till projektet och föreningen Med lagen som verktyg är att bistå med utbildningar om funktionsdiskriminering till företag och andra privata aktörer.
—Många vill göra rätt, och minst lika många inser att de skulle tjäna mer pengar och få fler kunder genom att ha koll på tillgänglighetskraven.
Men även jurister behöver fortbildning. Bara för att man kan lagstiftningen innebär det inte att man kan praktiska detaljer kring tillgänglighet eller hur det är att leva med funktionsnedsättning.
När det gäller att driva rättsfall anser Hanna Gerdes att juristerna bör driva de fall som ger svar på viktiga rättsliga gränsdragningar. Samtidigt påpekar hon att när det gäller bristande tillgänglighet är alla mål intressanta eftersom det hittills inte finns någon rättspraxis.
Det juridiska arbetet måste också finansieras. Även om man får en jurist att arbeta utan lön – pro bono, behövs det pengar för rättegångskostnader. Hanna Gerdes tror här att det gå att samla in pengar till enskilda processer.
—Det är svårt att ”fundraisa” generellt till en organisation, men om det finns en berättelse som engagerar är det många vill bidra, även om det bara är med en hundralapp var.
Avslutningsvis säger Hanna Gerdes att juridiken är ett viktigt verktyg för att skydda demokratin.
—Kunskapen om våra grundläggande rättigheter behövs mer än någonsin just nu.
/Text: Emil Erdtman
Anmäl diskriminering till Anmälningstjänsten! Välkommen till Anmälningsskola 2 juni!
Fler intervjuer på Lagen som verktyg
är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall 
Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94