Ekonomi är ett ämne som ofta återkommer som ett hinder till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Just nu pågår en utredning om en av många olika aspekter på det temat: Utredningen om merkostnad i bostad med särskild service enligt LSS. Utredaren Carina Sammeli och hennes sekreterare presenterade utredningen på ett webbinarium i förrförra veckan.
”Jag har mött många personer som tvingas till försörjningsstöd eller att leva på sina föräldrar på grund av de höga hyrorna”. Så löd den första kommentaren i chatten på webbinariet om utredningen om merkostnader i LSS-boende, som just nu pågår. Kommentaren är en god sammanfattning av vad det hela handlar om: många som bor i LSS-boende lever i fattigdom. Utredaren Carina Sammeli säger att uppdraget handlar om att den enskilde ska få en förbättrad ekonomisk situation.
– Ingen ska vara diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Just nu håller vi på att kartlägga hur det ser ut idag så därför vill vi prata med er om hur problemen ser ut.
Utredningens uppdrag
Ett LSS-boende, eller mer korrekt: bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad är en insats enligt LSS. Insatsen inkluderar tre former av bostäder: servicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad. Ca 30 000 har insatsen.
Utredningen ska behandla:
- Rättsläget när det gäller upplåtelseform för bostad med särskild service och tillämpningen av hyreslagen
- Hur sätter kommunen hyres- eller avgiftsnivån?
- De ekonomiska konsekvenserna för den enskilde vid avgifts- eller hyresförhållande
- I vilken utsträckning utgör kostnader i bostad med särskild service merkostnader?
- Föreslå en kostnadsfri reglering som innebär att den enskilde inte får merkostnader
- Eventuella författningsförslag.
LSS reglerar inte hyran för alla
Josefine Gustavsson, jurist och sekreterare i utredningen, sammanfattade rättsläget och problematiken bakom utredningen. Hon sade att det står i LSS att en avgift eller hyra kan tas ut men att det också står att den enskilde ska få behålla tillräckliga medel till sina personliga behov.
– Men kommunerna upplåter oftast bostaden som ett hyresförhållande och tar ut hyra enligt hyreslagen. Avgiftsbestämmelsen i LSS blir därmed inte tillämplig eftersom det då är hyreslagen som styr.
Det visar sig också att det tillkommer andra merkostnader som är kopplade till bostaden och att även de kan påverka hyran.
– Sammantaget blir de lägenheter som upplåts enligt LSS idag förhållandevis dyra för den enskilde, framför allt i relation till de inkomster som de ofta har i den här målgruppen. Den disponibla inkomsten är lägre än den för den övriga befolkningen och att den ekonomiska situationen kan vara särskilt svår för de som bor i LSS-bostad. Typfallsbeskrivningar visar att inkomster i de hushållen inte täcker utgifterna och att enskilda kan gå minus varje månad.
”En uppsjö av lösningar”
Carina Sammeli bad deltagarna i webbinariet om mer information och erfarenheter.
– Det ser mycket olika ut i olika kommuner. Det är reglerat att man ska ha tillgång till en bostad men inte hur. Så vi vet att det finns en uppsjö av lösningar både när det gäller boenden men också när det gäller vilka ersättningar man har och vad som till exempel räknas in i hyran. Så vi vill ha en bild av hur det ser ut, sade hon samtidigt som utredningens frågor till deltagarna på webbinariet visades:
- Hur ser ni på problematiken?
- Vad är er uppfattning om huruvida det finns merkostnader för personer som har bostad med särskild service? Vilka merkostnader kan de vara?
- Har ni några tankar om vilka konsekvenser nuvarande situation ha för den enskilde?
- Tips på rapporter, statistik och andra underlag eller pågående arbete
Merkostnad för egenvård
Under resten av seminariet diskuterades bland annat olika merkostnader med deltagarna i chatten. Ett exempel på merkostnad är att det enligt rättspraxis ges möjlighet att ta ut hyra för tillgången till boendets gemensamhetsutrymmen men också andra, mer eller mindre dolda extrakostnader som att många tvingas handla dyrare via nätet för att personalen inte har tid att följa med till affären. Ytterligare ett exempel på extra kostnad i vissa kommuner är att det förekommer avgifter för egenvård.
– Ja, vi har också hört rykten om det och ja, det är absolut en sådan merkostnad som ligger och flyter under ytan och som vi skulle vilja få en bild av. Så vet ni kommuner som har sådana avgifter så skicka det till oss. Det är ju inte möjligt att välja bort mat eller egenvård eller sådana saker.
Tilldelad dyr lägenhet
Bristen på gruppbostäder i många kommuner togs upp.
– 162 kommuner har brist på LSS-bostäder skrev Eva Borgström, FUB, i chatten.
Bristen påverkar i hög grad också självbestämmandet eftersom valet att få bo där man själv vill begränsas. Carina Sammeli svarade att hon också hade hört det.
– Det är lätt att säga att hyreslagstiftningen gäller och att det blir dyrare för dig än för andra för att du bor i en stor och ny lägenhet. Problemet är bara att du kanske inte har valt den lägenheten utan mer eller mindre fått den tilldelad.
Stöd inte tillgängligt för de som behöver det
Annat som diskuterades var att det statliga bostadstillägget inte följer hyresutvecklingen och olika kulturer i olika kommuner där man till exempel i vissa kommuner inte har något kommunalt bostadstillägg utan bara försörjningsstöd. Även MEK, merkostnadsersättning, togs upp av Anna Brandström, Svenska Downföreningen.
– Det är höga trösklar för att få MEK och det är väldigt fyrkantigt. Skulle man kunna sänka de trösklarna?
– Idag är det otydligt vilka stöd som finns att få. Vi vet att alla inte är berättigade till bostadstillägg och inte heller till merkostnadsersättning och att alla kommuner inte har kommunalt bostadstillägg, så det handlar om att reda i det. Stödet måste finnas tillgängligt för den grupp som behöver det, svarade Carina Sammeli.
Vi återkommer till ämnet ekonomi här på Artikel 19 som verktygs hemsida.