I många kommuner krävs en undersköterskeutbildning för att få jobb i gruppbostad för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ur ett Independent Living-perspektiv är det en besvärande omständighet i sig, men nu finns risken att det kan bli etter värre. En utredning föreslår att möjligheterna att specialisera sig på funktionsnedsättning ska bli mindre och att utbildningen ska göras mer generell, och därmed än mer vårdinriktad.
Inom personlig assistans finns en diskussion om lämpligheten i att assistenterna är utbildade eller ej. När det gäller stödet till personer med intellektuella funktionsnedsättningar, IF, har behovet av utbildad personal dock aldrig varit ifrågasatt. Diskussionen har istället handlat om vad för sorts utbildning personalen ska ha. Eller mer tydligt: stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning har, till skillnad från ett rättighetsperspektiv, dominerats av ett starkt vårdperspektiv, något som många aktörer kämpat för att ändra på. Fortfarande idag är undersköterskeutbildning en mycket vanlig väg in i yrket.
”Ska göras patientsäker”
Tyngdpunkten på vård riskerar nu att stärkas. En utredning om undersköterskeutbildning, Stärkt kompetens i vård och omsorg, SOU 2019:20, föreslog våren 2019 att undersköterskeutbildningen ska göras mer generell och att möjligheterna att specialisera sig, till exempel på funktionsnedsättning, ska göras mindre. Tanken är bland annat att undersköterska ska bli en skyddad titel och därmed, som det heter i utredningen, ”göras mer patientsäker”. Vägen för många in i yrket kommer alltså att bli än mer inriktat på vård och alltså gå stick i stäv med regeringens egen handlingsplan för handikappolitiken 2000 – 2010 med Från patient till medborgare.
Avgrundsdjup skillnad mellan LSS och vård
Tidningen Intra har reagerat kraftigt på utredningens förslag. Intra är en tidskrift som grundades av Karl Grunewald och Hans Hallerfors och vänder sig främst till personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism. Intra har sedan starten 1991 haft ett stort fokus på målgruppens rättigheter. I de senaste två numren har tidningen tagit upp utredningen och krävt att förslagen ska stoppas. Under rubriken Nej till underskötersketitel inom LSS! skriver Hans Hallerfors i tidningens ledare:
”Man har inte förstått att det rör sig om helt olika perspektiv. Inom LSS handlar det om medborgare som behöver stöd för att forma sitt liv som man själv vill ha det. De är inte patienter, inte heller åldringar som under en begränsad tid behöver en behandling som ordinerats av läkare. De är för det mesta friska människor, ofta mitt i livet, som behöver stöd för att kunna leva i samhället. Här är pedagogiken och socialpsykologin den viktiga kompetensen.”
”Vårdifierat förslag”
Ett av de största problemen med stöd till personer med intellektuell funktionsnedsättning är att hitta personal med den kompetens som Hans Hallerfors efterlyser. Några som länge arbetat för det är NKR, Nationella kompetensrådet inom funktionshinderområdet – ett nätverk av engagerade personer från hela landet. Efter flera års träget och framgångsrikt arbete kommer utredningen som ett hårt bakslag.
Ann Brith Davidsson, NKR, utrycker i det senaste numret av Intra sin besvikelse:
– Kompetensbristen kommer inte att bli mindre om man helt dissar de ämnesområden som man behöver för att jobba inom vårt område. Man har vårdifierat det nya förslaget till vård- och omsorgsprogrammet. Förut har det funnits fyra inriktningar varav en var funktionsnedsättning. Det är nu borttaget och förutom 200 poäng av 2500 ska alla läsa allt. Hela den här utredningen andas patientperspektiv. I framtida lönerevisioner blir det undersköterskorna som har den ”rätta utbildningen” och de i personalgruppen man kommer att satsa på.
Skyddad titel
Att titeln skyddas så att ingen ska kunna kallas undersköterska utan att ha gått igenom en undersköterskeutbildning, är inte till någon nytta för oss, säger Ann Brith Davidsson.
– Vi har ju jobbat stenhårt för att få bort ”vårdare” för att i stället ha ”stödassistent” och ”stödpedagog” och att vi ska jobba med att ge ”stöd” och inte ”vård”. Att då gå tillbaka till en sådan vårdtitel som ”undersköterska” känns verkligen som ett steg tillbaka.
En konsekvens blir att undersköterskorna, trots sin utbildning, tvingas att komplettera sina kunskaper då de börjar arbeta i en LSS-verksamhet.
– Kommunerna kommer att få utbilda dem själva när de kommer ut från gymnasieprogrammet. Och det innebär ju kostnader. Och det är pengar vi inte har i dag med tanke på den ekonomiska situation kommunerna är i.