Betydligt högre risk för fattigdom för personer med funktionsnedsättning

Sverige har under de senaste tio åren sparat på insatser för personer med funktionsnedsättningar. Trots att Sverige klarade sig relativt bra under den ekonomiska krisen 2008 vidtogs åtgärder som drabbade personer med funktionsnedsättningar värre än i länder som drabbades mycket hårt av krisen, exempelvis Grekland.

Personer med funktionsnedsättning drabbades extra hårt av åtgärderna för att stävja den ekonomiska krisen som började 2008. Paradoxalt drabbades personer med funktionsnedsättning hårdast i de länder som klarade sig bäst i krisen, bland annat Sverige. I Grekland, där fattigdomen generellt ökade mest under samma period, sjönk samtidigt risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning. Dessutom går återhämtningstakten från krisen långsammast i de rika länderna. Det framgår av EDFs, European Disability Forums rapport Poverty and Social Exclusion of Persons with Disabilities som publicerades i december förra året.

Personer med funktionsnedsättning löper generellt betydligt högre risk för fattigdom och social exkludering än resten av befolkningen, skriver de i rapporten. Det gäller i alla länder i EU. Men gapet är större i länder som anses ha välutvecklade sociala skyddssystem – Sverige, Tyskland och Belgien, än till exempel Grekland, Italien och Spanien.

Sverige har också, enligt rapporten, de högsta levnadsomkostnader för personer med funktionsnedsättningar av alla länder i EU. Det vill säga kostnader för hyra och andra vanliga tjänster som transport, utbildning och hälso- och sjukvård, är dyrast i Sverige.

Genomgående drabbas kvinnor värre än män. Kvinnor med funktionsnedsättning i ett EU-land löper ännu större risk för fattigdom och social exkludering än män och har till exempel svårare att få ett arbete. Även andra sociala kategorier: unga vuxna, migranter och personer på landsbygden drabbas generellt hårdare.

Rapporten innehåller också en text specifikt om Sverige skriven av Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige. Texten är en sammanfattning vad som hänt på området i Sverige under de senaste tio åren. Så här inleder hon sin text:

”Sverige stod en gång som modell för välfärdsstaten. Sverige var det land i Europa med lägst risk för fattigdom och social exkludering. Tio år senare har risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning vuxit snabbast i EU. En av världens rikaste länder har sparat på insatser för personer med funktionsnedsättning.”

Rapporten innehåller också enstaka ljusglimtar. De ökade klyftorna mellan personer med funktionsnedsättning och resten av befolkningen i till exempel Sverige och de minskade klyftorna i till exempel Grekland visar att det handlar om politik och inte är ett öde som drabbar personer med funktionsnedsättningar på grund av en ekonomisk kris. ”Det är en indikation på att en positiv politik i sin tur kan vända trenden”, skriver de och uppmanar politiker att läsa rapporten och ta den till sig om de menar allvar med att ingen ska lämnas bakom i EU.

Vi i vårt projekt kommer med en rad intervjuer att följa upp frågan om hur fattigdom och dålig ekonomi hindrar människor att tillgodogöra sig sina rättigheter enligt Funktionsrättskonventionens Artikel 19.