Den rättsliga och politiska utvecklingen

Den 8 november klubbades EU:s tillgänglighetsdirektiv, The European Accessability Act, EAA. Direktivet innehåller minimikrav på tillgänglighet för utbud av produkter och tjänster.

—Men tyvärr begränsas lagen av så många undantag att den inte längre lever upp till sitt namn, säger Mia Ahlgren på Funktionsrät Sverige. Fokus ligger på digitala produkter och tjänster, medan samhällets fysiska miljö har tonats ner. Transport är uteslutet liksom småföretag. Det utesluter väsentliga delar av den vardagsmiljö där människor tillbringar större delen av sin tid. Detta trots att EU antagit Funktionsrättskonventionen, och därmed ställt sig bakom universell utformning av alla nya produkter och tjänster. Funktionsrätts pressmeddelande

Seminarium om fackets roll i antidiskrimineringsarbetet

I det svenska rättssystemet har facket en central roll för att motverka diskriminering i arbetslivet. Torsdagen den 22 november kl 13-16 bjuder Lagen som verktyg in till ett seminarium i ”Konferensen” på IOGT-NTO-gården på Klara Södra Kyrkogata 20 för att diskutera fackets uppgift i den svenska arbetsmarknadsmodellen och vilka strategier vi bör utveckla för samverkan mellan facket och övriga civilsamhället, inte minst när det gäller strategisk processföring och i reformarbetet kring diskrimineringslagen. Talare är:

• Isabella Hagnell, jurist och vik generalsekreterare på Sveriges dövas riksförbund berättar om förbundets klagomål av AD-domen 51/17 till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Juristen Kerstin Burman, numera Unionen, berättar om målet med lokföraren som fick yrkesförbud på grund av sin funktionsnedsättning men vann med hjälp av facket
• Universitetslektor i arbetsrätt Mikael Hansson (och medförfattare till boken Arbetsrätt) föreläser om fackets roll i svensk diskrimineringsrätt
• Bengt Eriksson, ombudsman på IF Metalls arbetslivsenhet, diskuterar förbundets arbete mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning
• Utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR diskuterar förbundets arbete mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning
• Juristen Stellan Gärde från Talerättsfonden (och tidigare LO-TCO Rättsskydd) lägger fram några rättsliga utmaningar för facket

Moderator: Paul Lappalainen, jurist och doktorand i diskrimineringsrätt. Anmälan med mail till emil@lagensomverktyg.se senast 15 november. Ange matallergier eller andra behov vi bör ta hänsyn till. Lättare lunch i lokalen från 12.30.

Lagen som verktyg intervjuar ADB:erna

Lagen som verktygs juristpraktikant Erik Sandström har intervjuat landets antidiskrimineringsbyråer (ADB) om hur de arbetar med diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. ADB:erna bedriver juridisk rådgivning och förebyggande arbete som utbildningsinsatser och opinionsbildning. Sådana evenemang fungerar ofta bättre än marknadsföring på internet, enligt de intervjuade.

Samarbetet med funktionshinderorganisationerna ses också som fördelaktigt, särskilt eftersom det vid denna diskrimineringsgrund ibland uppstår integritetskänsliga frågor. Att träffa och lyssna till personer med funktionsnedsättning upplevs som viktigt. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning är en av de vanligaste diskrimineringsgrunderna som byråerna får in ärenden om – på första, andra eller tredje plats i ordningen. I stort sett alla dessa ärenden rör bristande tillgänglighet, särskilt inom arbetsliv och utbildning, exempelvis från föräldrar till barn med dyslexi.

Byråerna anser att fler fall behöver drivas till domstol – särskilt för bristande tillgänglighet – men på grund av resursbrist för byråerna inte talan i domstol. Risken att få betala motpartens rättegångskostnader spelar in, liksom att möjligheten att parterna står för sina egna rättegångskostnader sällan används av domstolarna. Några har däremot stämt och flera arbetat med förlikning, som ibland slutar med bättre villkor än diskrimineringsersättning skulle ha gjort. Ersättning är sällan drivkraften för den enskilde, utan önskan om upprättelse och en ursäkt.

Byråerna anser att Diskrimineringsombudsmannen (DO) driver för få fall och att ADB:erna får ta det ansvar DO har. Trots resursbristen hänvisar DO ibland komplicerade fall till byråerna, men har också plockat upp fall som enkelt hade kunnat lösas av byråerna.

En utmaning är hög personalomsättning som gör det svårt att planera långsiktigt och att hantera mer krävande insatser. Erik Sandström menar att det behövs stärkt samverkan mellan byråerna, till exempel genom att hänvisa ärenden till varandra vid hög arbetsbelastning eller när det behövs specialistkompetens som saknas på den egna byrån. Vissa byråer kanske borde specialisera sig på vissa former av diskriminering medan andra inriktar sig mer på utbildning eller rådgivning. Några skulle enligt en idé Erik har kunna få extra resurser för att föra talan i domstol, i ärenden som samlas in från flera byråer.

Flera byråer har nytta av specialistkompetensen inom projektet Lagen som verktyg och kommer att sakna denna om verksamheten inte lever vidare. Hela Erik Sandströms rapport

Seminarium om DO:s tillsynsarbete den 19 oktober

Den 19 oktober genomförde Lagen som verktyg ett seminarium om DO:s tillsyn över aktiva åtgärder. Eftersom få ärenden publiceras på DO:s hemsida är det svårt att få en överblick över hur tillsynen görs. Projektets jurist Ola Linder har begärt ut alla DO:s tillsynsärenden under perioden januari 2017 till februari 2018. Bland de 96 fall han fick ut fanns flera rättsligt intressanta som ändå inte blivit föremål för djupare tillsyn. DO avslutar många ärenden utan åtgärd, även när lagen uppenbarligen inte uppfylls. Ingen uppföljning hittades under perioden och inga tidsfrister om när åtgärder ska vara vidtagna. Inget beslut var förenat med vite eller annat konkret åtgärdsföreläggande.

Lagen som verktyg föreslår att tillsynen över aktiva åtgärder kopplas närmare tillsynen över förbuden mot diskriminering i lagens 2 kap. De mest intressanta tillsynsfallen grundar sig nämligen på individers anmälningar. DO borde ha mer dialog och involvera anmälarna i processen, menar han. Den som anmäler till DO gör en ansträngning och borde kunna förvänta sig mer respons – och därmed respekt – från en tillsynsmyndighet. Om DO utgick mer från individens intresse av upprättelse skulle även förtroendet för DO gynnas.

Vid seminariet redogjorde även rättssociologen och f d JämO Lena Svenaeus för sin forskning om DO. Den kommer att presenteras på lagensomverktyg.se inom kort. Även Paul Lappalainen delade med sig av tankar om civilsamhällets roll för ett stärkt diskrimineringsskydd. Den 14 november kommer Lagen som verktyg att presentera resultaten av sin rapport för DO. Lagen som verktygs granskning av DO:s tillsyn

Publicerat

Intervju med Sabina Hellborg

Sabina Hellborg har i år blivit juris doktor på en avhandling om diskrimineringsersättningen – den påföljd som infördes 2009 och som alltså snart firar 10 år. Ett av Sabinas resultat är att det råder en obalans mellan bedömningen av ansvaret och ersättningen, som i sin tur består av både upprättelse för den enskilde och ”straffavgift” för den som diskriminerat. Sabina menar att diskrimineringsersättningen borde inkludera även ekonomisk förlust och risk för personskada. Då skulle ersättningen även kunna bli högre än vad den är idag. Hela intervjun med Sabina Hellborg

Intervju med Rami Al-Khamisi

När Rami var ung i Husby fick han ofta hjälpa släkt och vänner med juridiska ärenden. Inte konstigt att han senare utbildade sig till jurist. Men han vill använda juridiken för att minska orättvisorna i samhället och inspirera svenska jurister till större medvetenhet. I somras föreläste Lagen som verktygs Maria Chöler på den Akademi för rörelsejurister som han grundat. Rami Al-Khamisi menar att en ”rörelsejurist” använder sina kunskaper för ett större kollektivt syfte och samverkar med dem som utsätts för orättvisor i kampen för att förbättra levnadsvillkoren för alla utsatta grupper. Hela intervjun med Rami Al-Khamisi

Ordlista och instanser att vända sig till

Lagen som verktyg har publicerat en alfabetisk ordlista med termer och förkortningar inom diskrimineringsrätten samt en guide med instanser man kan vända sig till för att motverka brister i tillgänglighet och annan diskriminering i samhället. I artikeln beskrivs några myndigheter och andra aktörer och när det är lämpligt att kontakta dem och vad som kan hända då.

Föreningen Med lagen som verktyg

Medlemsmöte 7 november

Den 7 november hölls ett medlemsmöte om rättsaktioner för tillgänglig kollektivtrafik tillsammans med Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Lars-Göran Wadén berättade om hur han inte kunde resa med en buss i januari 2015 och i år till slut vann målet om bristande tillgänglighet i Gävle tingsrätt. Han berättade om processen, drivkrafterna och vad domen nu har för betydelse för kollektivtrafiken i Sverige. Hur får vi genomslag för en bättre kollektivtrafik med hjälp av strategisk processföring? Det andra fallet handlade om den stämningsansökan som lämnats in till Örebro tingsrätt mot region och bussbolag gällande uteblivna hållplatsutrop på bussarna i Örebro. Ombudet Stellan Gärde redogjorde för argumentationen i stämningsansökan och vad som händer härnäst.

Muntlig förhandling för HRF

Muntlig förberedelse hölls den 8 november i ett mål om diskriminering där Hörselskadades Riksförbund (HRF) för talan. Händelserna i målet gäller brister i tillgänglighet för hörselskadade på en konferensanläggning, vilket hindrade deltagande på jämförbara villkor. Lagen som verktygs Ola Linder och Sebastian Scheiman på Scheiman Advokatbyrå är ombud åt HRF.

Stämning inlämnad i fall om assistanshund

Föreningen har lämnat in en stämningsansökan i ett fall där en person med funktionsnedsättning nekades fullgöra en anställning med hänvisning till användande av den assistanshund som personen behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning. I anslutning till anställningsintervjun välkomnades hunden av flera anställda, men senare ringde företaget och sa att anställningen inte kunde genomföras på grund av hunden, dock utan att lämna skäl och resonemang grundade i arbets- och diskrimineringsrätten. Stämningsansökan tar upp diskrimineringsformerna direkt och indirekt diskriminering samt bristande tillgänglighet. Hänvisning görs till Funktionsrättskonventionens artiklar 2, 5 och 27 och att diskrimineringslagen ska tolkas fördragskonformt med funktionsrättskonventionen och EU-rätten.

Från Anmälningstjänsten

Långtidsparkeringen vid Arlanda

En person med rörelsenedsättning har anmält Swedavias långtidsparkering P1 – en nyanlagd parkering som togs i bruk i oktober 2017 – vid Arlanda. Förbetald avgift avläses genom att mobiltelefonens QR-kod hålls upp mot apparaten vid infartsbommen, men QR-kodavläsarens låga och infällda placering gjorde det på grund av funktionsnedsättning omöjligt att nå avläsaren. Förarens medresenär steg ur bilen för att läsa av koden, men fick då bommen i huvudet och behövde senare sys på akuten. Avläsarens placering var ett återkommande problem meddelade den vakt som var i tjänst och som kom till platsen då olyckan inträffat. Swedavia besvarade genom sin skadereglerare och hänvisade till sin försäkringsgivare AIG som svarade att Swedavia inte kan hållas ansvariga. Hela anmälan av Swedavia

Bristande anpassning på grundskola i Kalix

En förälder har anmält en grundskola i Kalix kommun för att inte erbjuda rätt stöd till ett barn med högfungerande autism med stort behov av struktur, tydlighet och förutsägbarhet. Föräldrarna har tryckt på för rätt stöd, men skolan har tolkat det som negativ inställning och har utan dialog beslutat om enskild undervisning och anpassad studiegång, vilket barnet upplevt som utpekande och föräldrarna som att barnet berövas sin rätt till likvärdig utbildning.

”Vi har full förståelse för att det kan vara svårt att förstå osynliga funktionsnedsättningar, men vi vill med denna anmälan trycka på för vikten av samarbete och lyhördhet när det gäller dessa osynliga funktionsnedsättningar, att inte fler barn ska berövas sin barndom pga okunskap hos enskilda pedagoger och rektorer.” Hela anmälan av Kalix kommun

Nattklubben The Secret Garden tog inte emot person med ledarhund

En person med synnedsättning har anmält nattklubben The Secret Garden i Stockholm för att hen inte blev insläppt på grund av sin ledarhund. Skälet skulle vara den höga musiken på klubben.

”Förutom att jag helt utestängdes från Secret Garden är det anmärkningsvärt och kränkande att någon annan tror att jag vill utsätta min ledarhund för obehag. Det ligger förstås i mitt intresse att min ledarhund mår bra och kan utföra sitt arbete. Det är inte heller rimligt att någon utom jag själv ska ta ansvar för en sådan sak.” Hela anmälan av The secret Garden

Lundbybadet

Förälder har anmält Lundbybadet – som i sin information påstår att man är anpassad för personer med olika diagnoser – för återkommande problem som uppstår när dottern som har NPF-diagnos badar där. Man måste med ojämna mellanrum snabbt upp ur vattnet, vilket blir obegripligt för dottern. ”…kommer vi upp så hamnar vi sist och dagen blir förstörd. Hinner vi inte upp så kommer personal och förföljer oss…”. Hela anmälan av Lundbybadet

Hallarna Halmstad

En person med rörelsehinder har dessutom anmält att hissen till herravdelningen på H&M i Hallarna Halmstad inte är tillräckligt stor för hens elscooter. Säkerhetsdörren på insidan gick ej att stänga. På anmälarens begäran är anmälan inte publik.