Rätt från början är ett projekt som drivs av Funktionsrätt Sverige och som jobbar med universell utformning. Artikel 19 c handlar just om universell utformning och Artikel 19 som verktyg har inlett ett samarbete med Rätt från början som vi skrivit om tidigare här på hemsidan.
Rätt från början hade bjudit in Kirsten Rassmus-Gröhn, tekn. Dr. och docent på Certec, Lunds Universitet som är en av Rätt från börjans samarbetspartners. Till vardags utbildar Kirsten Rassmus-Gröhn blivande civilingenjörer och industridesigners i universell utformning.
”Finns inga normala människor”
Kirsten Rassmus-Gröhn, sade att universell utformning ingalunda är en ny företeelse men att ordkonstruktionen universell utformning kom någon gång på 90-talet från USA.
– North Carolina State university hade ett center för universell design. Deras definition av universell utformning kan översättas ungefär såhär: ”produkter, tjänster och miljöer som är användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt utan att det behövs speciell anpassning”.
Det handlar om att ha ett inkluderande perspektiv, sade hon.
– Det finns inga ”normala” människor, inga ”medelmänniskor”.
Definitioner av universell utformning
På seminariet nämndes flera definitioner av begreppet. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar artikel 2 (om definitioner) står:
”Universell utformning” betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. ”Universell utformning” ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs.
Exempel på universell utformning
Publiken i Almedalen hjälpte till med att ge exempel på föremål och tjänster som har en universell utformning: smarta telefoner, engreppsblandare, fjärrkontrollen, nya lagen om rökförbud, höj och sänkbara skrivbord, automatväxlade bilar, tysta rum i kontorslandskap, och nyhetsprogrammet Klarspråk i P4. Kirsten Rassmus-Gröhn nämnde också Handicaporganisationernes Hus i Taastrup i Danmark. Där har man arbetat mycket med att göra huset tillgänglig för alla. Hon berättade bland annat att den stora parkeringen framför huset har massor med handikapplatser medan alla andra parkeringar ligger en bit ifrån. Alla som var med och byggde huset fick en liten utbildning i universell utformning:
– Det hjälper ju inte att bara arkitekten kan om till exempel någon hantverkare inte gör det och gör en lösning som blir otillgänglig.
Sju principer för universell utformning
The Center for Universal Design vid North Carolina State University har tagit fram sju principer för universell utformning som Kirsten Rassmus-Gröhn diskuterade. Här är de i svensk översättning från Certecs hemsida:
1. Likvärdig användning.
Utformningen är användbar och marknadsmässig för personer med varierande förmågor.
2. Flexibilitet i användning
Designen tillåter en stor variation av personliga preferenser och förmågor.
3. Enkel och intuitiv användning
Användningen ska vara lätt att förstå, oberoende av användarens erfarenhet, kunskap, språkförmåga eller nuvarande koncentrationsnivå.
4. Uppfattbar information
Designen kommunicerar nödvändig information till användaren på ett effektivt sätt, oberoende av omgivande förhållanden eller användarens sinnesförmågor.
5. Tolerans för misstag
Designen minimerar risker och allvarliga konsekvenser av misstag eller oavsiktliga handlingar.
6. Låg fysisk ansträngning
Designen kan användas effektivt och bekvämt med minimal uttröttning.
7. Storlek och utrymme för åtkomst och användning
Designen har lämplig storlek och det finns utrymme så den går att komma till, nå, hantera och använda oberoende av användarens kroppsstorlek, hållning eller rörlighet.
Iterativ process
Kirsten Rassmus-Gröhn sade att det är viktigt att se designarbetet som en process, något som hon drillar sina studenter med.
– För att jobba med det här räcker det inte att man har en massa principer utan man måste involvera användarna och ha en iterativ process, det vill säga, förbättra det man håller på att designa gradvis.
Målet en inkluderande kultur
Målet är alltså en kultur där inkludering är normen men det är som Kirsten Rassmus-Gröhn sade ”inte alldeles enkelt att komma till den nivån”. Hon tror att man måste börja med att införa handfasta förändringar, stället för att bara jobba med normerna och tro att förändring kommer av sig själv om värderingarna är ”rätt”.
– Och inkludering handlar inte bara om funktionsnedsättningar utan att vi ska också ska inkludera till exempel våra nya svenskar, så att vi bräddar ”designrymden”.
Seminarium om universell utformning
Artikel 19 som verktyg kommer att ha ett seminarium tillsammans med Rätt från början senare under hösten. Missa inte det! Vi återkommer senare om tid och plats.
Text & bild: Erik Tillander