Anmäl diskriminering!

Innan du anmäler diskriminering på Anmälningstjänstens anmälningsformulär kan det vara värdefullt att sätta sig in i vad diskriminering är, vad du kan göra och vart du ska vända dig. Denna sida är en översikt över vad och hur du kan anmäla. Vissa länkar finns till artiklar som går mer på djupet i olika delar av diskrimineringsrätten.

Många upplever diskriminering, men all diskriminering täcks inte av juridiken. Här behandlas översiktligt vad som menas med diskriminering i rättslig mening.

Innehåll


Anmäl diskriminering!

Vad är anmälningstjänsten?

Lagen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom flera områden. Sedan 2015 räknas även bristande tillgänglighet som diskriminering. Med Anmälningstjänsten anmäler du enkelt diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Kontakta gärna: anmalningstjansten@independentliving.org.

Vad kan anmälas?

På Anmälningstjänsten kan du anmäla diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Anmälan går vidare till DO och publiceras på Anmälningstjänsten om du ger ditt samtycke. Anmälan blir sökbar på nätet (utan namn och personuppgifter) så att alla kan se var samhället brister.

Om anmälan gäller bristande tillgänglighet kan anmälan gå vidare till byggnadsnämnden i den kommun det gäller. De prövar bland annat om ärendet täcks av föreskrifter om ”enkelt avhjälpta hinder” som följer plan- och bygglagen och kan utdöma vite.

Vem kan anmäla?

Alla kan anmäla till Anmälningstjänsten. Den som anmäler behöver inte vara den som blivit utsatt. Du behöver heller inte vara helt säker på att lagen gäller. Alla anmälningar är viktiga för att påverka samhället.

Den verksamhet du anmäler får inte hota eller straffa dig på något sätt. Sådana ”repressalier” kan enligt diskrimineringslagen ge rätt till diskrimineringsersättning.

Att formulera anmälan

Beskriv det som hände så noggrant som möjligt och även hur du kände dig. Att dokumentera med kamera, inspelning eller skriven kommunikation ger bättre förutsättningar att vinna i en rättsprocess.

Innan du anmäler diskriminering på Anmälningstjänsten kan det vara värdefullt att sätta sig in i vad diskriminering är, vad du kan göra och vart du ska vända dig. Denna sida är en översikt över vad och hur du kan anmäla. Vissa länkar finns till artiklar som går mer på djupet i olika delar av diskrimineringsrätten.

Många upplever diskriminering, men all diskriminering täcks inte av juridiken. Här behandlas översiktligt vad som menas med diskriminering i rättslig mening.

Diskriminering på grund av funktionsnedsättning

Det är nästan alltid bara enskilda personer som kan diskrimineras enligt juridiken, och bara i vissa särskilda fall grupper eller organisationer. Den som bär ansvar för diskrimineringen är däremot en viss verksamhet, även om det ofta är en enskild person som utför den diskriminerande handlingen.

Den svenska diskrimineringslagen har sju ”grunder”, alltså anledningar till negativ särbehandling som lagen förbjuder. En av diskrimineringsgrunderna är ”funktionsnedsättning”. Det är alltså förbjudet att diskriminera på grund av funktionsnedsättning, oavsett om du själv har en funktionsnedsättning, någon närstående har en eller om den som diskriminerar bara tror det. Funktionsnedsättningen behöver heller inte vara den enda orsaken. Det räcker att det är en delförklaring.

Diskriminering omfattar i huvudsak tre delar:

  • missgynnande
  • jämförbar situation
  • orsakssamband

Missgynnande: Särbehandlingen måste ha medfört förlust, obehag eller någon annan negativ konsekvens.

Jämförbar situation: Ett sämre läge ska ha uppstått jämfört med situationen för andra. Jämförelsen ska ske med en verklig eller hypotetisk person utan den aktuella funktionsnedsättningen. Det ska gå att visa att du blivit sämre behandlad än någon annan har eller skulle ha blivit i en jämförbar situation. Det måste gå att tänka sig en situation där någon utan funktionsnedsättning blir behandlad på ett bättre sätt.

Orsakssamband: Missgynnandet måste ha samband med funktionsnedsättning, vilket innebär att det kanske inte är din egen funktionsnedsättning som är anledningen till diskrimineringen av dig, utan till exempel ditt barns eller din sambos. Kanske finns ingen funktionsnedsättning alls, utan någon bara tror det. Även det räknas som samband med funktionsnedsättning.

Det är själva handlingen som är fel. Vilken avsikt – kanske var det att ”skydda” dig från någon fara – den som diskriminerar har spelar ingen roll.

Samhällsområden

Diskrimineringsförbuden enligt diskrimineringslagen gäller inte överallt. Diskrimineringslagen gäller på följande områden:

  • arbetslivet
  • utbildning
  • arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
  • start eller bedrivande av näringsverksamhet
  • yrkesbehörighet
  • medlemskap i vissa organisationer
  • varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet)
  • anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor )
  • hälso- och sjukvården
  • socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
  • socialförsäkringssystemet
  • arbetslöshetsförsäkring
  • statligt studiestöd
  • värn- och civilplikt.

Dessutom:

Anställda i stat, kommun och landsting ska enligt 2 kap §17 i diskrimineringslagen ge upplysningar, vägledning och råd utan att diskriminera. Bestämmelsen handlar om bemötandet, men inte besluten.

Europakonventionen är svensk lag och innehåller ett diskrimineringsförbud i artikel 14. Det förbudet gäller alla rättigheter som konventionen reglerar. Det betyder att Europakonventionen omfattar situationer som inte diskrimineringslagens förbud täcker, exempelvis domstolars eller vissa myndigheters beslut.

Mer om diskrimineringslagens samhällsområden

Former av diskriminering

Diskrimineringslagen har följande former av diskriminering:

DIREKT DISKRIMINERING

Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats – exempelvis att två personer med samma kompetens behandlas olika när de söker jobb.

INDIREKT DISKRIMINERING

Att behandlas sämre på grund av en bestämmelse, regel eller liknande som verkar vara neutral, men som särskilt missgynnar personer med funktionsnedsättning. Handlingen kan vara acceptabel om den har ett berättigat syfte och är lämplig och nödvändig.

BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET

Att inte förbättra tillgängligheten inom samhället, exempelvis restaurang, butik, utbildning, arbete, hälso- och sjukvård, så att personer med funktionsnedsättningar kommer i en jämförbar situation med andra utan den aktuella funktionsnedsättningen. Det behöver inte nödvändigtvis ske på exakt samma sätt.

De åtgärder för tillgänglighet som kan krävas ska vara skäliga. Vad som räknas som skälig åtgärd avgörs av de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar, exempelvis plan-och bygglagen och arbetsmiljölagen. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall.

Hänsyn kan tas till verksamhetens ekonomiska och praktiska förutsättningar, hur varaktig och omfattande relationen är mellan personen och verksamheten samt nyttan av åtgärden.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ger följande exempel på tillgänglighetsåtgärder som kan vara aktuella:

Inom stöd eller personlig service som:

  • Stöd i skolundervisning.
  • Ledsagning genom myndighetslokaler
  • Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik
  • Att få menyn uppläst på en restaurang

Inom information och kommunikation:

  • Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter)
  • Tillgång till olika kontaktmöjligheter till exempel via e-post och personlig service
  • Möjlighet till en avskild plats för samtal vid en myndighetskontakt
  • Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:

  • Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor
  • Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader
  • Montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader
  • Omplacering av starkt doftande produkter
  • Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel
  • Ledsagning och hjälp med bagage

Här kan du läsa mer om bristande tillgänglighet:

TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet, exempelvis genom förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Sexuella trakasserier är uppträdanden av sexuell natur som kränker någons värdighet – verbalt, icke-verbalt eller fysiskt.

INSTRUKTIONER ATT DISKRIMINERA

En order eller uppmaning till underlydande eller företag att ägna sig åt någon av ovanstående former av diskriminering är förbjuden enligt diskrimineringslagen och räknas som en egen form av diskriminering.

Mer om diskrimineringsformerna

Fler möjligheter

NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) har gjort en guide för att testa om diskrimineringslagen gäller: Din rätt-kompassen

Det finns även ett test för att se vad FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär i olika vardagssituationer: Konventionskollen

Diskriminering kan i vissa fall anmälas till fler instanser än DO och de kommunala byggnadsnämnderna:

VÅRD

Klagomål på vården anmäls till Patientnämnd eller Inspektionen för vår och omsorg – IVO tar även emot klagomål på socialtjänsten och LSS.

För mer information om att klaga på vården gå till 1177.

SKOLA

Mobbning och kränkning inom skolan anmäls till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet.

ARBETSMILJÖ

Kränkande särbehandling och andra missförhållanden i arbetslivet kan anmälas till Arbetsmiljöverket.

POLISEN

Hatbrott (funktionsnedsättning täcks inte) och ”olaga diskriminering” kan anmälas till Polisen på polisstation eller numret 114 14.

Digital tillgänglighet

Offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara tillgängliga. Kravet på tillgänglighet finns i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Bristande tillgänglighet anmäls till DIGG.

Mer om aktörer och instanser att vända sig till för att motverka diskriminering

Anmäl diskriminering som har samband med funktionsnedsättning