Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhällsgemenskapen med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhällsgemenskapen.
Artikel 19 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Rätten till självbestämmande och att vara en del av samhällsgemenskapen är centrala aspekter av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Det är hela det offentligas ansvar att omsätta rättigheterna som slås fast i internationella konventioner om mänskliga rättigheter i praktiken. Verktyget utgår från artikel 19 i FNs Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, som Sverige är bunden av sedan 2009 och därmed skyldig att genomföra.
Intervju med Camilla Johansson, enhetschef Partille kommun
Se webbinariet om Bedömningsverktyget på Youtube här
Verktyget är samskapat med personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning har varit med i alla steg av processen och testat indikatorerna, diskuterat formuleringar samt föreslagit ändringar. Detta är inte bara en rättslig skyldighet enligt Konventionen utan har varit nödvändigt för att verktyget ska kunna återspegla de frågor som betyder mest för rättighetsbärare.
Deltagande grupper har varit:
Egenmaktsgruppen (Partille)
Arbetsgrupp från projektet Ge makten vidare (Uppsala)
Deltagare från Inflytandecaféet och Stället (Järfälla)
Samtalsgrupper med fokus på personlig assistans (STIL Jönköping m.fl.)
Samtalsgrupp med deltagare från Jag är berättaren (RFSL Stockholm).
Deltagare i Gnistan (Upplands Väsby)
Deltagare i projektet Disabled Refugees Welcome (Stockholm)
Verktyget togs fram av Independent Living Institute inom projektet Artikel 19 som verktyg med stöd från Allmänna Arvsfonden.
Ett verktyg för personer med funktionsnedsättning och ansvariga aktörer
Trots skärpan i vissa uttryck är konventionsartiklar oftast mycket allmänt skrivna. För att bättre kunna ta reda på om en rättighet genomförts på olika nivåer används ofta indikatorer. Indikatorerna i det här verktyget är en hjälp på vägen för både rättighetsbärare och skyldighetsbärare i olika delar av offentlig sektor.
Indikatorer är en konkretisering av rättigheter och bygger därför alltid på en tolkning och tillämpning av regler. I detta arbete stöder vi oss mot Funktionsrättskonventionen och omvandlar genom rättslig tolkning och tillämpning rättigheterna till konkreta, mätbara indikatorer. Verktyget visar skyldigheterna enligt Konventionen och bidrar därmed till genomförande av samtliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Barometer för självbestämmande för personer med funktionsnedsättning
Barometern består av 33 frågor till personer med funktionsnedsättning om rätten till självbestämmande i livet. Genom att svara kan personen göra en ungefärlig uppskattning av hur mycket självbestämmande den har och vilken tillgång den får till Artikel 19-rättigheterna. När personen kommit fram till hur mycket självbestämmande den har och var det brister kan den läsa vägledningen för att få tips på olika sätt att komma vidare.
Indikatorer för ansvariga aktörer på fem politiska nivåer
Uppdelningen syftar till att alla aktörer som ska använda bedömningsverktyget på ett enkelt sätt kan hitta de indikatorer som är mest relevanta.
1. Lagstiftningsnivå
Indikatorer som är mest relevanta för aktörer som arbetar med förslag till och framtagande av lagstiftning samt aktörer som är engagerade i påverkansarbete på denna nivå, såsom civilsamhällets organisationer. Exempel: Sveriges riksdag, riksdagsförvaltningen, riksdagsutskott, lagrådsberedning, regering, Regeringskansliet och statsdepartement.
2. Riksövergripande myndighetsnivå
Indikatorer som är mest relevanta för aktörer som arbetar inom en myndighet samt aktörer som är engagerade i påverkansarbete på denna nivå, såsom civilsamhällets organisationer. Exempel: Statskontoret, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, inspektionen för vård och omsorg, Allmänna arvsfonden, länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Rättshjälpsmyndigheten.
3. Regional nivå
Indikatorer som är mest relevanta för aktörer vars arbete sker på regional nivå samt aktörer som är engagerade i påverkansarbete på denna nivå, såsom civilsamhällets organisationer. Exempel: regioner och länsstyrelsens avdelningar i olika län.
4. Kommunal nivå
Indikatorer som är mest relevanta för aktörer som arbetar inom en kommun samt aktörer som är engagerade i påverkansarbete på denna nivå, såsom civilsamhällets organisationer. Exempel: kommunfullmäktige, nämnder i kommunen, kommunala förvaltningar, kommunala utskott, socialtjänsten, kommunstyrelsen, kommunens ledningsgrupp och kommunalråd.
5. Utförarenivå
Indikatorer som är mest relevanta för aktörer som arbetar inom verksamheter som ansvarar för att utföra tjänster, tillhandahålla produkter eller annat för personer med funktionsnedsättning och/eller för allmänheten samt aktörer som är engagerade i påverkansarbete på denna nivå, såsom civilsamhällets organisationer. Exempel: privata utförare av olika insatser, högskolor/universitet, Statens institutionsstyrelse, statliga bolag och förbund (Samhall), regionägda bolag och förbund samt kommunala bolag och förbund.
Varför ska verktyget användas?
Det civila samhället, särskilt personer med funktionsnedsättning och de organisationer som representerar dem, ska involveras i och fullt ut medverka i övervakningsförfarandet.
Artikel 33.3 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning
Funktionsrättskonventionen innehåller en skyldighet för det offentliga att aktivt involvera personer med funktionsnedsättning och deras organisationer i olika gransknings- eller utvecklingsprocesser enligt artikel 4.3 och 33.3. Eftersom verktyget har samskapats med personer med funktionsnedsättning, kan den användas som ett hjälpmedel för att komplettera arbetet med aktiv involvering. På så sätt ökar andelen perspektiv från personer med funktionsnedsättning i olika gransknings- eller utvecklingsprocesser så att skyldigheten för aktiv involvering kan uppfyllas.
Självgranskning av Konventionens genomförande
Verktyget kan även användas som en del i uppfyllandet av de skyldigheter som finns för det offentliga att mäta genomförandet av Funktionsrättskonventionen enligt artikel 31. Genom att använda verktyget upprepade gånger och jämföra ifall eller hur svaren på frågorna förändras över tid, är det möjligt att kartlägga utveckling i genomförandet av Konventionen. På det sättet identifieras arbetsområden där det fortfarande behövs insatser. Genom en sådan kartläggning av utveckling över tid är det möjligt att följa måluppfyllelse i enlighet med Konventionen.
En tydligare bild av vägen mot Konventionens mål
Svar på frågor gällande omedelbara skyldigheter enligt Konventionen ger en tydlig bild av processen mot måluppfyllelse. Även svar på frågor gällande progressiva skyldigheter kan visa ifall och hur arbetet kommer närmare måluppfyllelse över tid. Det bidrar till transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande på rätt politisk nivå eller verksamhetsnivå, eftersom svaren på frågorna ger en tydligare bild av arbetet som ansvariga aktörer har lyckats genomföra och på vilka brister som åtgärdats.