Hur kan Artikel 19 implementeras i Sverige?

Emil Erdtman var projektledare för Lagen som verktyg och är en av personerna bakom projektet Artikel 19 som verktyg. Han menar att Artikel 19 i Funktionsrättskonventionen är ett uttryck för att alla mänskliga rättigheter även gäller personer med funktionsnedsättning.
– Vi vill ta reda på hur Artikel 19 kan implementeras i Sverige.

FN:s funktionsrättskommitté lämnar då och då en så kallad Allmän kommentar om hur artiklarna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar ska tolkas. Detta föregås av en remissrunda och Emil Erdtman berättar att det fanns en viss oenighet inom funktionsrättsrörelsen om hur just Artikel 19 skulle tolkas. ILI:s grundare och dåvarande verksamhetsledare Adolf Razka skrev ett remissvar.
– Den allmänna kommentaren visade sig sedan präglas av hans svar och hade med en rad av hans formuleringar, säger Emil Erdtman som gillar resultatet.
– Kommentaren till Artikel 19 är radikal, enkel och rakt på sak, säger han.

Bra diskussionsklimat

Den allmänna kommentaren, som just nu håller på att översättas till svenska, tände i sin tur idén till projektet Artikel 19 som verktyg.
– På ILI finns ett bra diskussionsklimat och projektidén pratades delvis ihop på våra luncher. Vi frågade oss hur vi skulle kunna skapa ett projekt för att implementera Artikel 19 bättre i Sverige.

Medvetandegöra rättigheterna till independent living

Projektet har tre olika spår. Dels att öka medvetenheten om lagstiftningen generellt och om Artikel 19 i synnerhet. Målet kan sägas vara att alla med funktionsnedsättning ska veta innebörden av artikeln och att just den texten mer än några andra sätter ord på det vi kallar independent living.
– Det handlar om att stärka självförtroendet och egenmakten bland människor med funktionsnedsättning, säger Emil Erdtman.
Hur kommer projektet arbeta för att öka medvetandet?
– Vi ska sprida information, ta fram studiematerial och genomföra studiecirklar med deltagare från målgruppen och personer som ansvarar för genomförandet av konventionen. Vi ska också anordna seminarier där vi kan ta upp frågeställningar och diskutera dilemman som rör självbestämmande och delaktighet. Vi kommer att synas i sociala medier och publicera nyheter och artiklar här på hemsidan.
Varför inte en egen hemsida för just det här projektet?
– Lagen som verktygs hemsida är etablerad och har många läsare. Det är nu inte lagen utan Artikel 19 som utgör verktyget. Vi ser en kontinuitet i arbetssättet och hoppas slippa starta en ny hemsida för varje enskilt projekt.

Mäta självbestämmande och delaktighet

Ett annat spår är att mäta hur bra eller dåligt Sverige lever upp till Artikel 19. Projektet ska i samarbete med andra funktionshinderorganisationer och några kommuner bilda samtalsgrupper bestående av personer ur målgruppen. Genom de samtalen ska projektet ta fram indikatorer till ett uppföljningsverktyg.
– Metoden bygger på delaktighet från målgruppen och Peer support, det vill säga ömsesidigt stöd mellan deltagarna. Genom verktyget ska man kunna testa sitt självbestämmande och hur väl Sverige lever upp till kraven som konventionen ställer.
Det finns redan olika system som är tänkta att mäta kvaliteten i verksamheterna. Vad tror du projektets system kan tillföra?
– Delaktighet och självbestämmande är svårt att mäta men vi tror att det går att komma närmare människors upplevelser än vad dagens bedömningsverktyg gör. Det som missas i dem är hur stödanvändare verkligen ser på sin delaktighet och självbestämmandet.

Självständighetsbarometer som app

I ett nästa steg har man förhoppningar att verktyget ska integreras i kommunernas arbete och komma in i deras system med brukarundersökningar.
– Det vore jättekul. Det kanske är väl optimistiskt, men varför inte?
Det finns också en idé om att göra en ”självständighetsbarometer” som en app. Tanken är att man på det viset själv ska kunna mäta sin egen grad av självbestämmande och delaktighet.
– Jag tror det är viktigt att det är något som är enkelt använda, att det inte blir hundra indikatorer i någon tråkig lista utan att det är lite trevligt. Ungefär som ”klimatkollen” där man kan mäta hur klimatvänligt man själv lever.

Institution – att leva utan rättigheter

En målgrupp som inte så ofta brukar tas upp i Independent Living-sammanhang är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Men i det här projektet kommer de personernas livssituationer belysas med ett kanske mer kritiskt öga än tidigare. Många i den målgruppen har inte lika lätt att ge uttryck för om och hur självbestämmande de är eller om de ges chans att vara delaktiga i samhället. I funktionshinderrörelsen finns till exempel en diskussion om huruvida gruppbostäder ska räknas som institutioner med hänvisning till bland annat till Artikel 19. Men Emil Erdtman vill inte vara så kategorisk utan tycker det är viktigt att fördjupa sig i ämnet och belysa det.
– Institution är ett viktigt begrepp i den allmänna kommentaren. Men där står å andra sidan tydligt att det inte handlar om boendeformen, hus och väggar, utan vilka valmöjligheter man har och vilken kontroll man har över sitt liv. Institution innebär ett liv där rättigheterna inte uppfylls.
Hur ska det bli att arbeta tillsammans med personer med intellektuella funktionsnedsättningar? Har ni någon vana av det?
– Jag har jobbat med den gruppen tidigare och det finns också andra inom projektet som har gott om erfarenhet på det området. Det är ingen större skillnad mot att jobba med andra.

Ta fram underlag för lagändringar

Ett tredje spår för projektet, kanske som en sorts slutprodukt, är att ta fram underlag för lagändringar. Projektet har därför inlett ett samarbete med Raoul Wallenberginstitutet som har en lång juridisk erfarenhet och stora kunskaper om mänskliga rättigheter.
–Tanken är att projektet ska göra en analys av vilka lagförändringar som krävs och förhoppningsvis kommer det att resultera i en guide. Vi har också tänkt samla klagomål till Funktionsrättskommittén.

Nu på Funktionsrätt Sverige

Emil Erdtman själv kommer däremot lämna ILI och bara jobba då och då i projektet som konsult. Han fick en chans till en doktorandtjänst i ett projekt på Funktionsrätt Sverige som han inte kunde motstå. Det projektet heter Rätt från början och handlar om universell utformning och är ett samarbete med Certec vid Lunds Tekniska Högskola. Men Emil Erdtman tycker projekten går i varandra:
– Båda projekten handlar om medvetandegörande om de rättigheter vi har – vad de betyder och hur de ska kunna förverkligas.

Emil Erdtman intervjuades av Erik Tillander i april 2019.